Krigsmaskinen - Användarbidrag [sv]

Diskurs

2010-02-21T11:14:04Z

Solidaridad:

'''Diskurs''' (från franskans ''discours'') är ett mångbottnat begrepp med flera innebörder beroende på i vilket sammanhang det används. Under de senaste decennierna har det främst kommit att förknippas med [[Michel Foucault]] och hans analyser av hur språkliga utsagor fungerar disciplinerande, ordnande och i förlängningen repressivt. Diskursen är för Foucault ett komplext system av mening, som inte är begränsat till språket självt; i ''Vetandets arkeologi'' beskriver han diskursanalysen som

:''"En uppgift som består i att inte - längre - behandla diskursen som mängder av tecken (betecknande element som hänvisar till innehåll eller föreställningar) utan som praktiska handlingar som systematiskt bildar de objekt de talar om. Visserligen består diskurserna av tecken; men de nöjer sig inte med att begagna dessa tecken för att beteckna ting. Det är detta ''mera'' de uträttar som gör det omöjligt att reducera dem till språk och tal. Det är detta 'mera' som måste tas fram och beskrivas."''

Under en given historisk epok existerar flera diskurser parallellt med varandra. Samspelet mellan diskurser är vitalt för hur social tillhörighet, ekonomisk distribution och kunskapsmässig förståelse fungerar i ett samhälle - till exempel kan man se att både positivistisk vetenskapssyn och protestantisk moral, två på ytan antagonistiska diskurser, tillsammans utgjorde viktiga komponenter i kapitalismens framväxt. Andra exempel är hur förståelsen av vansinnet hörde samman med etablerandet av disciplinsamhället (något Foucault studerat i ''Vansinnets historia''), eller hur liberal [[ideologi]] och marknadstänkande, i samspel med en tilltagande cementering av den sentida [[rationalism|rationalistiska världsbilden]], kommit att fungera som dominerande sanning i det postindustriella samhället.

[[Kategori: Kapital- och ideologikritik]]

Diskussion:Låt oss problematisera

2009-05-26T11:36:31Z

Solidaridad: Ny sida: Försökte fixa till bilden, genom att göra den mindre (resiza), men fick det inte att fungera. Kan vara värt att titta på, bilden är väl stor som den är nu. Texten är som vanligt sk...

Försökte fixa till bilden, genom att göra den mindre (resiza), men fick det inte att fungera. Kan vara värt att titta på, bilden är väl stor som den är nu. Texten är som vanligt skarp, och det vore synd om en knepig layout störde läsningen.
--[[Användare:Solidaridad|Solidaridad]] 26 maj 2009 kl. 13.36 (CEST)

Låt oss problematisera

2009-05-26T11:33:33Z

Solidaridad:

[[Bild:Deleuze_disk.jpg|right]] Låt oss problematisera. För det är trots allt filosofins uppgift om den har någon, inte att ge svar utan att problematisera. Ett exempel: Vardagen kan, för att parafrasera Marx, verka självklar och trivial men i själva verket är den ”mycket invecklad, full av metafysiska spetsfundigheter och teologiska griller.” Inte bara för att den värld vi är inkastade i är mycket komplex utan också för att den är en global marknadsplats med till synes ”övernaturliga egenskaper.” Samtidigt kan det verka som att vi lever vår vardag på ett för oss själva omedelbart nyttig sätt - för att försörja oss, tillfredsställa våra behov, etc. - men när vi stannar upp och ifrågasätter vad som uppenbarar sig mitt framför våra ögon skymtar vi något annat, något som verkar leva sitt eget liv, verka i sin egen riktning, något vi upplever vara beroende av, ett till synes välmående och naturligt väsen som visar sig vara ett monster. Att bara se med andra ögon, se detta monster, måste verkligen vara traumatiskt och omvälvande, kanske till den grad att det äcklar oss och får oss att vilja vända bort från det.

Hur skulle man här kunna hävda antingen teorins eller praktikens prioritet? Brytningen, den utlösande faktorn som får oss att vända bort blicken kan ske var och hur som helst. Kanske för att man läste en bok, såg en film eller var med om något i sin vardag. Det kan ske av en slump eller av misstag. Det kan komma plötsligt eller smygande. Frågan är om inte begrepp som teori och praktik båda förtjänar att förkastas. För vad ''är'' egentligen teori respektive praktik? Är det inte till exempel så att blicken av monstret kan förvandla oss på ett sådant sätt att vi inte längre kan förhålla oss till de mest självklara, triviala ting i vår vardag på samma sätt, det vill säga i ''en'' mening direkt praktisk? För att gå bortom denna uppdelning (som lett till så många meningslösa debacle) är det nödvändigt med ett förhållningssätt som gör begreppen meningslösa.

Låt oss istället föreställa oss ett fält av en mängd olika punkter - strategi och taktik, analys, ideologikritik, ekonomikritik, vardagsmotstånd, politisk motstånd, etc. - som inte omedelbart är sammanbundna men som alla kan förbindas. Varje punkt reser sina egna problem, egna trösklar, och övervinns av för sig specifika sätt - en "teoretisk" eller en "praktisk" handling skapar ett relä. Ingen punkt har prioritet i allmänhet och de kan alla korsbefrukta varandra på oväntade sätt. Styrkan i ett sådant förhållningssätt skulle ligga i förmågan att "reläa", eller "håla" och förbinda punkter med varandra, inte att föra samman teori och praktik på ett enhetligt och totaliserande sätt, utan på ett problematiserande och framkastande sätt. Deleuze & Guattari är något sådant på spåren när de talar om [[nomadtänkande]]. Ett av de avgörande grunddragen i ett sådant tänkande är just: ''problem i stället för teorem''. Det ger den en konstant framkastande rörelse, där teorier och praktiker utvecklas i relation till specifika omständigheter, i förhållande till gränser som ska överskridas.

Det är få som idag har tilltro till att finna universella lösningar i antingen den rätta teorin eller den autentiska praktiken, men ändå förhåller vi oss i stor utsträckning till teori och praktik på samma sätt. Om vi istället prioriterade den omedelbara problematik vi står inför i varje specifik situation skulle vi kanske kunna förbinda teori och praktik på ett nytt sätt i en aktiv filosofi.

Iammany, maj 2009.

Låt oss problematisera

2009-05-26T11:32:40Z

Solidaridad:

[[Bild:Deleuze_disk.jpg|450px|right]] Låt oss problematisera. För det är trots allt filosofins uppgift om den har någon, inte att ge svar utan att problematisera. Ett exempel: Vardagen kan, för att parafrasera Marx, verka självklar och trivial men i själva verket är den ”mycket invecklad, full av metafysiska spetsfundigheter och teologiska griller.” Inte bara för att den värld vi är inkastade i är mycket komplex utan också för att den är en global marknadsplats med till synes ”övernaturliga egenskaper.” Samtidigt kan det verka som att vi lever vår vardag på ett för oss själva omedelbart nyttig sätt - för att försörja oss, tillfredsställa våra behov, etc. - men när vi stannar upp och ifrågasätter vad som uppenbarar sig mitt framför våra ögon skymtar vi något annat, något som verkar leva sitt eget liv, verka i sin egen riktning, något vi upplever vara beroende av, ett till synes välmående och naturligt väsen som visar sig vara ett monster. Att bara se med andra ögon, se detta monster, måste verkligen vara traumatiskt och omvälvande, kanske till den grad att det äcklar oss och får oss att vilja vända bort från det.

Hur skulle man här kunna hävda antingen teorins eller praktikens prioritet? Brytningen, den utlösande faktorn som får oss att vända bort blicken kan ske var och hur som helst. Kanske för att man läste en bok, såg en film eller var med om något i sin vardag. Det kan ske av en slump eller av misstag. Det kan komma plötsligt eller smygande. Frågan är om inte begrepp som teori och praktik båda förtjänar att förkastas. För vad ''är'' egentligen teori respektive praktik? Är det inte till exempel så att blicken av monstret kan förvandla oss på ett sådant sätt att vi inte längre kan förhålla oss till de mest självklara, triviala ting i vår vardag på samma sätt, det vill säga i ''en'' mening direkt praktisk? För att gå bortom denna uppdelning (som lett till så många meningslösa debacle) är det nödvändigt med ett förhållningssätt som gör begreppen meningslösa.

Låt oss istället föreställa oss ett fält av en mängd olika punkter - strategi och taktik, analys, ideologikritik, ekonomikritik, vardagsmotstånd, politisk motstånd, etc. - som inte omedelbart är sammanbundna men som alla kan förbindas. Varje punkt reser sina egna problem, egna trösklar, och övervinns av för sig specifika sätt - en "teoretisk" eller en "praktisk" handling skapar ett relä. Ingen punkt har prioritet i allmänhet och de kan alla korsbefrukta varandra på oväntade sätt. Styrkan i ett sådant förhållningssätt skulle ligga i förmågan att "reläa", eller "håla" och förbinda punkter med varandra, inte att föra samman teori och praktik på ett enhetligt och totaliserande sätt, utan på ett problematiserande och framkastande sätt. Deleuze & Guattari är något sådant på spåren när de talar om [[nomadtänkande]]. Ett av de avgörande grunddragen i ett sådant tänkande är just: ''problem i stället för teorem''. Det ger den en konstant framkastande rörelse, där teorier och praktiker utvecklas i relation till specifika omständigheter, i förhållande till gränser som ska överskridas.

Det är få som idag har tilltro till att finna universella lösningar i antingen den rätta teorin eller den autentiska praktiken, men ändå förhåller vi oss i stor utsträckning till teori och praktik på samma sätt. Om vi istället prioriterade den omedelbara problematik vi står inför i varje specifik situation skulle vi kanske kunna förbinda teori och praktik på ett nytt sätt i en aktiv filosofi.

Iammany, maj 2009.

Diskussion:Medelklass

2008-12-22T18:33:22Z

Solidaridad: Ny sida: Bra koncis artikel, skönt med en sådan med tanke på allt flum kring medelklassbegreppet. Good job, Zerkalo! --~~~~

Bra koncis artikel, skönt med en sådan med tanke på allt flum kring medelklassbegreppet. Good job, Zerkalo!
--[[Användare:Solidaridad|Solidaridad]] 22 december 2008 kl. 19.33 (CET)

Moishe Postone

2008-10-07T20:21:22Z

Solidaridad:

[[Bild:Postone.jpg|frame|right|Moishe Postone]]'''Moishe Postone''' är historieprofessor på universitetet i Chicago och har bland mycket annat skrivit ''Time, labor, and social domination'' där han utarbetar en kritisk omtolkning av [[Karl Marx|Marx]]' [[Att studera Kapitalet|kritik av den politiska ekonomin]].

== Omtolkning av Marx kritiska teori ==
I boken ''Time, Labor and Social Domination'' gör Postone en grundlig omtolning av [[Karl Marx|Marx]] kärnkategorier i kritiken av den politiska ekonomin. Denna omtolkning skiljer sig på flera fundamentala sätt från vad han kallar traditionell marxism som han menar begränsar sig till en kritik av olika distributionsformer (som marknaden) utifrån arbetets och produktionens ståndpunkt. Han menar att historien har visat att en sådan traditionellt marxistisk kritik inte är adekvat utan kritiken måste fördjupas betydligt och inte blott fokusera på olika former av exploatering. Marx senare teorier, menar Postone, påvisar att kärnkategorierna (som varan och kapital) är temporalt dynamiska kategorier som begreppsliggör det [[kapitalism|kapitalistiska samhället]] som en social form karaktäriserad av kvasi-objektiva former av domination som underligger (?) en intrikat historisk dynamik. Denna dialektiska dynamik är ett socialt konstituerad historiskt specifik särdrag för kapitalismen, ett särdrag som också ger upphov till och samtidigt hindrar möjligheten av en frigjord livsform. Det är grundat i en form av välstånd som är specifik för kapitalismen, nämligen värde, som samtidigt är en form av social mediering vilket Marx tydligt särskiljer från vad Marx benämner materiellt välstånd.

Postone menar att de transformationer den globala kapitalistiska ordningen genomgått visar på en genomgripande strukturell historisk dynamik. Det var denna djupstruktur Marx analyserade. Tvärtemot den gängse bilden av exempelvis Sovjetunionen som ett [[kommunism|kommunistiskt samhälle]] menar Postone att skillnaderna mellan "väst och öst" delar ett mönster i en mer komplex helhet där Sovjetunionen var en (misslyckad) variant av samma kapitalackumulationsregim snarare än ett alternativ till kapitalismen. Detta är inte bara fallet på grund av att Sovjetunionen exploaterade arbetarklassen utan också för att det var en del av en global temporal strukturering och omstrukturering av kapitalismen.

De strukturella begränsningar och imperativ kapitalismens historiska och globala ordning implicerar ska enligt Postone förstås som uttryck för en specifik form av domination.

== Externa länkar ==
* [http://www.antipolitik.se/forum/viewtopic.php?f=12&t=101&start=0&st=0&sk=t&sd=a Samläsning av Postones "Critique and historical transformation"], som fungerar som en sammanfattning av boken ''Time, labor and social domination''.

[[Kategori:Antipolitik och kommunisering]]

Batkogruppen och Dissident

2008-06-14T08:59:14Z

Solidaridad:

'''Batkogruppen''' (på gatan "Los Batkos Locos") är en grupp som arbetar med studier och utveckling av kommunistisk teoribildning och klasskampsteori. Gruppens verksamhet är främst fokuserad på utgivningen av tidskriften [[Dissident]], men också på den numera fristående wikin [[Krigsmaskinen:Om|Krigsmaskinen]] och det fristående forumet [[antipolitik.se]]. Enskilda personer från Batkogruppen är också involverade i andra projekt bland annat [[Motarbetaren]].

Gruppen skrev till första numret av Dissident en så kallad plattform med tydligt avstamp i den [[anarkokommunistiska]] traditionen, men övergav denna [[programmatism]] redan till sitt andra nummer av Dissident till förmån för en sökande, odogmatisk öppenhet gentemot teori och praktik. På sin hemsida kallar de sig "odogmatiska kommunister".

== Se även ==
* [[Dissident|Tidskriften Dissident]]
* [[Motarbetaren]]
* [[Kommunism]]

== Externa källor ==
* [http://www.batko.se Batkogruppens hemsida]
* [http://www.motarbetaren.se Motarbetaren]
* [http://www.antipolitik.se antipolitik.se]

Batkogruppen och Dissident

2008-06-14T08:58:53Z

Solidaridad:

Batkogruppen och Dissident

2008-06-12T16:16:45Z

Solidaridad: la till länk, och skrev om lite.

Blockad

2008-05-16T10:12:55Z

Solidaridad: utvecklade den lite

En blockad är när personer försöker blockera och stoppa verksamheten på en arbetsplats genom direkt aktion. Arbetare kan göra blockad mot sin egen arbetsplats som en del i en strejk. men den vanligaste blockaden sker genom att arbetare från andra arbetsplatser, eller skolor eller arbetslöshet, blockerar och stör verksamheten på en arbetsplats. Det kan ske genom att hindra transporter till och från arbetsplatsen, genom helt sonika stå för ingången på en arbetsplats, eller genom att störa produktionen på själva arbetsplatsen, genom att till exempel många går in på en restaurang och bara beställer en vatten var, eller går in i en butik och köper en vattenflaska var.

Arbetsvägran

2008-05-16T09:53:53Z

Solidaridad:

'''Arbetsvägran''' inkluderar men begränsas inte till direkta aktioner som maskning, sabotage och strejk. Det är inte endast vägran att arbeta utan vägran av arbetsrelationen över huvud taget. Arbetsrelationen är en process som inkluderar köpandet av våra kroppar och vår tid i form av [[vara]]n [[arbetskraft]], och [[kapitalism|kapitalets]] försök att bruka våra kroppar och vår tid efter bytet ägt rum. Arbetsvägran äger rum under hela denna process: försök att göra sig av med behovet att sälja sig som en vara, och försök att göra motstånd eller helt vägra att brukas som arbetskraft.

Arbetsvägran ska inte enbart förstås som en uppsättning praktiker (som maskning, sabotage, strejk, etc) utan mer som ett förhållningssätt till lönearbetet som sådant. Det kan ta sig en mängd olika uttryck, somliga dolda andra öppna, långsiktiga eller direkta, passiva eller aktiva, och så vidare. Det är alltså en praktisk kritik av både arbetet som form och dess innehåll, av att mänsklig verksamhet och kreativitet inom kapitalismen reduceras till en process för ackumulerande av värde.

Arbetsvägran har alltid varit en del av [[proletariat|proletariatets]] kamp mot kapitalet men har manifesterat sig på olika sätt genom tiderna ofta i konflikt med den officiella [[arbetarrörelsen]]. En av få politiska rörelser som hade arbetsvägran som uttalad strategi var [[operaismo|operaisterna]]. Deras ledande teoretiker [[Mario Tronti]] skriver i ''Kampen mot arbetet'':

<blockquote>Idag behöver bara arbetarklassen betrakta sig själv för att förstå kapitalet. Den behöver bara bekämpa sig själv för att kunna förstöra kapitalet. Den behöver erkänna sig själv som en politisk kraft och negera sig som en produktiv kraft. För att bevisa detta påstående behöver vi bara se på arbetarnas kamper. Under en strejk är ”producenten” omedelbart identifierad med klassfienden. Arbetarklassen konfronterar sitt eget arbetet som en fientlig styrka – som en fiende. Det här är inte bara utgångspunkten för klassantagonismen, utan även för organiseringen av denna antagonism.</blockquote>

==Läs mer==
[[Mario Tronti]]: [http://www.geocities.com/insurrection_raven/se_texts/vi_vill_ha_allting.html#kampen_mot_arbetet ''Kampen mot arbetet'']

Maskning

2008-03-07T14:39:48Z

Solidaridad: Ny sida: Maskning är ett samlingsbegrepp för olika praktiker som syftar till att få produktionsproccesen att gå längsammare eller vara ineffektiv och därigenom frigöra tid och energi för den...

Maskning är ett samlingsbegrepp för olika praktiker som syftar till att få produktionsproccesen att gå längsammare eller vara ineffektiv och därigenom frigöra tid och energi för den enskilde arbetaren och det kollektiv denne ingår i. Det kan ske genom att folk på en arbetsplats helt enkelt arbetar långsamt, med överdriven nit eller inte, låter tiden gå mellan olika arbetsmoment, undviker att slutföra eller påbörja ett arbete så länge det är möjligt, eller tar rast vid varje tillfälle som ges och utnyttjar dessa raster maximalt tidsmässigt, arbetar överdrivet nitisk bland annat följer alla uppsatta regler och tillämpliga säkerhetsanvisningar till punkt och pricka eller en mängd andra saker.

Syftet är att ta tillbaka något av den kontroll som andra utövar över ditt arbete och din tid, att frigöra den för andra sysslor än arbete. De må sedan vara att läsa tidningen, läsa en bok, läsa bloggar eller blogga själv, slösurfa på internet, ringa din mormor, spela dataspel, sms:a den där killen som hade den där skivan du ville, reflektera över livet, kärleken och kommunismen eller helt enkelt bara ta det lugnt. Det är av underordnad betydelse för maskningens revolutionära "kvalité", det viktiga är handlingen och den utrymme den skapar för dig och du uttrycker en vilja att agera, ja, leva utanför arbetet. Det är såväl en flykt från arbete som en attack på detsamma. Och det är det som är det viktiga inte den specifika handlingens innehåll.

Maskning kan ske såväl enskilt som kollektivt, helt spontan eller organiserad, och kan ske på alla typer av arbetsplatser (skolan inräknad). Det är ett taktiskt vapen för arbetaren och hans eller hennes kamrater att ta till efter get huvud och som är ett återtagande av såväl kontroll som initiativ, om än temporärt., precis som bland annat sabotage. I sig självt otillräcklig men som en del av en mängd, svärm av attacker får det möjlighet att överskrida sig själv och släppa lös ett socialt uppror.

== Se även ==

[[Arbete]]

[[Arbetsvägran]]

[[Blockad]]

[[Sabotage]]

[[Strejk]]

Sabotage

2008-03-07T13:42:54Z

Solidaridad:

Sabotage är enkelt uttryckt handlingar och praktiker vars syfte är att rent konkret attackera produktionen och arbetet genom direkt aktion. Själva ordet kommer från det franska ordet för träsko, sabot, och referar till handligen att rent konkret kasta en träsko i fabriksmaskiner, en praktik från franskt 1800-tal.

Sabotage innebär alltså rent handgripligen få stopp på maskineriet eller en process, genom direkt våld eller indirekt våld. Det kan vara beteenden eller konkreta handlingar. Exempel kan vara allt från såga ner elstolpar, punktera lastbilsdäck, medvetet mata in fel material i maskinerna, stjäla eller kortsluta datorer, vägra att lyda order eller uppmaningar från överordnade och så vidare. Allt för att få arbetsplatsen och dess produktionsprocess, dess maskineri, att sluta fungera.

Sabotage är en konsekvens av alienationen och exploateringen på arbetsplatsen. Då vi är främmande för produkterna av vårt arbete och produktionen i sig och dessutom avtvingas, blir bestulna, vår tid och kreativitet, slår vi tillbaka. Ibland är det en medveten handling, ibland en omedveten. Det är inte alltid den enskilde som utför sabotaget gör det som en medvetet handling utifrån sin roll som arbetare. Ibland är det bara pur instinkt och känsla, närmast biologi, en reaktion på underordningen.

Den som saboterar tar också initiativet, tar kontrollen, om så bara för en begränsad tid. Den gör det omöjligt för arbetsgivaren att tvinga fram arbete just där och då. Även om inordningen, exploateringen snabbt hittar nya väger att underordna arbetaren, öppnas för en stund en utgång, en liten glimt av något annat. Inte minst ska den känslomässiga, om än temporära, tillfredställelsen som infaller efter att arbetaren utfört detta återtagande av kontroll inte underskattas. Dessutom är förståelsen, uttalad eller inte, av att den enskilde arbetaren faktisk kan slå tillbaka viktig. Det måhända fåfängt i ett större perspektiv, men har en kvalitativ aspekt av motstånd och flykt. Det är lika mycket en skapande process för den enskilde arbetaren som det är ett utbrott av en negerande process mot kapitalet. Det är inte klasskamp i sig själv, men en del av klasskampen.

Sabotaget är alltså ett taktiskt vapen att ta till i den ständiga konflikten varje arbetare känner, frågan om hur eller varför är underordnad handlingen i sig. Ett av många taktiska vapen som varje arbetare har tillgång till och är fria att nyttja helt efter eget huvud. Det är i sig självt inte tillräcklig för att skapa verklig social förändring eller utgöra ett socialt uppror, men kan vara en av många handlingar som ingår i ett sådant.

== Se även ==

[[Arbete]]

[[Arbetsvägran]]

[[Blockad]]

[[Maskning]]

== Läs mer ==

[http://www.polkagris.nu/index.php?sida=text&id=25 Albert Jensen: Vad ar sabotage?]

Sabotage

2008-03-07T13:40:42Z

Solidaridad: la till än mer länkar

Sabotage är enkelt uttryckt handlingar och praktiker vars syfte är att rent konkret attackera produktionen och arbetet genom direkt aktion. Själva ordet kommer från det franska ordet för träsko, sabot, och referar till handligen att rent konkret kasta en träsko i fabriksmaskiner, en praktik från franskt 1800-tal.

Sabotage innebär alltså rent handgripligen få stopp på maskineriet eller en process, genom direkt våld eller indirekt våld. Det kan vara beteenden eller konkreta handlingar. Exempel kan vara allt från såga ner elstolpar, punktera lastbilsdäck, medvetet mata in fel del i maskinen, stjäla eller kortsluta datorer, vägra att lyda order eller uppmaningar från överordnade och så vidare. Allt för att få arbetsplatsen och dess produktionsprocess, dess maskineri, att sluta fungera.

Sabotage är en konsekvens av alienationen och exploateringen på arbetsplatsen. Då vi är främmande för produkterna av vårt arbete och produktionen i sig och dessutom avtvingas, blir bestulna, vår tid och kreativitet, slår vi tillbaka. Ibland är det en medveten handling, ibland en omedveten. Det är inte alltid den enskilde som utför sabotaget gör det som en medvetet handling utifrån sin roll som arbetare. Ibland är det bara pur instinkt och känsla, närmast biologi, en reaktion på underordningen.

Den som saboterar tar också initiativet, tar kontrollen, om så bara för en begränsad tid. Den gör det omöjligt för arbetsgivaren att tvinga fram arbete just där och då. Även om inordningen, exploateringen snabbt hittar nya väger att underordna arbetaren, öppnas för en stund en utgång, en liten glimt av något annat. Inte minst ska den känslomässiga, om än temporära, tillfredställelsen som infaller efter att arbetaren utfört detta återtagande av kontroll inte underskattas. Dessutom är förståelsen, uttalad eller inte, av att den enskilde arbetaren faktisk kan slå tillbaka viktig. Det måhända fåfängt i ett större perspektiv, men har en kvalitativ aspekt av motstånd och flykt. Det är lika mycket en skapande process för den enskilde arbetaren som det är ett utbrott av en negerande process mot kapitalet. Det är inte klasskamp i sig själv, men en del av klasskampen.

Sabotaget är alltså ett taktiskt vapen att ta till i den ständiga konflikten varje arbetare känner, frågan om hur eller varför är underordnad handlingen i sig. Ett av många taktiska vapen som varje arbetare har tillgång till och är fria att nyttja helt efter eget huvud. Det är i sig självt inte tillräcklig för att skapa verklig social förändring eller utgöra ett socialt uppror, men kan vara en av många handlingar som ingår i ett sådant.

== Se även ==

[[Arbete]]

[[Arbetsvägran]]

[[Blockad]]

[[Maskning]]

== Läs mer ==

[http://www.polkagris.nu/index.php?sida=text&id=25 Albert Jensen: Vad ar sabotage?]

Sabotage

2008-03-07T13:33:30Z

Solidaridad: la till länkar

Sabotage är enkelt uttryckt, handlingar och praktiker, vars syfte är att rent konkret attackera produktionen och arbetet genom direkt aktion. Själva ordet kommer från det franska ordet för träsko, sabot, och referar till handligen att rent konkret kasta en träsko i fabriksmaskiner, en praktik från franskt 1800-tal.

Sabotage innebär alltså rent handgripligen få stopp på maskineriet eller en process, genom direkt våld eller indirekt våld. Det kan vara beteenden eller konkreta handlingar. Exempel kan vara allt från såga ner elstolpar, punktera lastbilsdäck, medvetet mata in fel del i maskinen, stjäla eller kortsluta datorer, vägra att lyda order eller uppmaningar från överordnade och så vidare. Allt för att få arbetsplatsen och dess produktionsprocess, dess maskineri, att sluta fungera.

Sabotage är en konsekvens av alienationen och exploateringen på arbetsplatsen. Då vi är främmande för produkterna av vårt arbete och produktionen i sig och dessutom avtvingas, blir bestulna, vår tid och kreativitet, slår vi tillbaka. Ibland är det en medveten handling, ibland en omedveten. Det är inte alltid den enskilde som utför sabotaget gör det som en medvetet handling utifrån sin roll som arbetare. Ibland är det bara pur instinkt och känsla, närmast biologi, en reaktion på underordningen.

Den som saboterar tar också initiativet, tar kontrollen, om så bara för en begränsad tid. Den gör det omöjligt för arbetsgivaren att tvinga fram arbete just där och då. Även om inordningen, exploateringen snabbt hittar nya väger att underordna arbetaren, öppnas för en stund en utgång, en liten glimt av något annat. Inte minst ska den känslomässiga, om än temporära, tillfredställelsen som infaller efter att arbetaren utfört detta återtagande av kontroll inte underskattas. Dessutom är förståelsen, uttalad eller inte, av att den enskilde arbetaren faktisk kan slå tillbaka viktig. Det måhända fåfängt i ett större perspektiv, men har en kvalitativ aspekt av motstånd och flykt. Det är lika mycket en skapande process för den enskilde arbetaren som det är ett utbrott av en negerande process mot kapitalet. Det är inte klasskamp i sig själv, men en del av klasskampen.

Sabotaget är alltså ett taktiskt vapen att ta till i den ständiga konflikten varje arbetare känner, frågan om hur eller varför är underordnad handlingen i sig. Ett av många taktiska vapen som varje arbetare har tillgång till och är fria att nyttja helt efter eget huvud. Det är i sig självt inte tillräcklig för att skapa verklig social förändring eller utgöra ett socialt uppror, men kan vara en av många handlingar som ingår i ett sådant.

== Se även ==

[[Arbete]]
[[Arbetsvägran]]
[[Blockad]]
[[Maskning]]

Sabotage

2008-03-07T13:31:35Z

Solidaridad: Ny sida: Sabotage är enkelt uttryckt, handlingar och praktiker, vars syfte är att rent konkret attackera produktionen och arbetet genom direkt aktion. Själva ordet kommer från det franska ordet ...

Strejk

2008-03-07T09:49:01Z

Solidaridad:

Strejk innebär i korthet arbetsvägran i form av arbetsnedläggelse, att en enskild arbetare eller ett eller flera arbetskollektiv på en eller flera arbetsplatser lägger ner arbetet. Syftet med en strejk är att åsamka den eller de arbetsgivare arbetskollektivet är i konflikt med ekonomisk skada genom att störa eller hindra produktionen på en eller flera arbetsplatser. Detta sker genom en nedläggning av arbetet, men även ett förhindrande av att andra upptar produktionen istället. Arbetskollektivet utnyttjar således sin närvaro och närhet till produktionen som ett vapen och försöker vända det mot arbetsgivaren.

En strejk är också ett begränsat försök att bryta med värdeförmeringen under en avgränsad tid och även om strejkvapnet idag i Sverige och i övriga industrialiserade främst nyttjas som ett reformistiskt verktyg för att uppnå begränsade, kvantitativa mål, är det en snarast en effekt av den organiserade arbetarrörelsens väsen än strejkens funktion och väsen.

En vild strejk är inget annat än en strejk som inte beslutats eller beordrats av representanter för fackföreningsrörelsen, utan som startat spontant genom att en grupp arbetare helt sonika lag ner arbetet. Men det är viktigt att betona att en vild strejk är något som definieras negativt, alltså som något i motsats till en strejk som något som beslutas av en organiserad sammanslutningav arbetare, i.e en fackförening. En strejk i sig är vare sig vild eller inte, utan en strejk.

En sympatistrejk är en strejk av ett arbetskollektiv som indirekt eller inte berörs av en konflikt mellan en arbetsgivare och en arbetstagare. En sympatistrejk kan användas taktiskt, för att öka trycket på arbetsgivaren och åsamka densamma än större ekonomisk skada, eller som en solidaritetshandling arbetskollektiv emellan.

I Sverige där konflikter på arbetsmarknaden generellt regleras genom avtal, så kallade kollektivavtal, och förhandlingar mellan det som i allmänt tal kallas "arbetsmarknadens parter" det vill säga sammanslutningar av arbetsgivare och arbetstagare finns det en så kallad fredsplikt, i praktiken ett strejkförbud, när avtal slutits mellan arbetsgivarorganisationerna och den största centrala fackföreningsorganisationen, [http://www.lo.se LO]. Strejker används av fackförbund inom nämnda LO bara när kollektivavtal ska omförhandlas, och även då är de begränsade. Dessutom är det stor skillnad i användandet av strejkvapnet mellan olika fackföreningsförbund inom LO. Generellt är det förbund inom hantverks- och industribranschen som strejkar, bland annat [http://www.sef.com/ Elektrikerna]. Det bör nämnas att vissa grupper förhindras av lagstiftning att strejka genom [http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1994:260 LOA] (lagen om offentlig anställning), samma att vissa arbetargrupper, till exempel vårdarbetare, är ovilliga att svårt att strejka då tredje man, i det här fallet patienterna drabbas.

Från LO fristående fackföreningar som [http://www.sac.se SAC] och [http://www.hamn.nu/ Hamnarbetarförbundet] är generellt mer konfliktorienterade och mer villiga att ta till strejkvapnet och andra konfliktåtgärder såsom blockader. Inom SAC är det dessutom den enskilde medlemmen som har beslutanderätt om han ska strejka eller inte och när, inte representanter för de LS inom SAC medlemmen tillhör, eller SAC centralt.

Strejk är ett effektivt och genom historien ofta använt vapen i klasskampen. Dess kollektiva natur och dess förmåga att på ett direkt sätt slå mot produktionen gör den effektiv och konkret. Samtidigt har den bristen av att vara så hårt knuten till just produktionen och det faktiska lönearbetet att den i stort idag är ett rekupererat fenomen och inordnat i legalistiska ramverk och kapitalets logik. Därför är det svårt att generalisera strejker till ett socialt uppror som verkligen innebär brott med lönearbetet och värdeförmeringen och, så att säga, sprider sig till andra sfärer i den kapitalistiska totaliteten. Även om strejken är ett uttryck för att arbetarna delvis tar tillbaka initiativet och kontrollen över produktionen, eller snarare uppivsar sin förmåga att kunna gör det, så förändrar strejkvapnet i sig ingenting, men kan vara ett taktiskt vapen att ta till för att förhindra direkta angrepp på arbetarna som kollektiv. Och det kan vara ett av många vapen som används i en social upprorssituation, men inte dess fokus eller centralpunkt. FÖr att en strejk ska var ett verktyg för social förändring, för en förändring av de sociala relationer den är ett uttryck för, kapitalism, måste den överskrida sig själv och bryta med sin inneboende logik, kontrollen över arbetet, till en totalt krig mot arbetet under kapitalismen i sig.

== Omtalade strejker av svenska arbetare ==

Murarstrejken 1869

Sundsvallsstrejken 1879

Politisk storstrejk 1902

Storkonflikten 1909

Metallstrejken 1945

Gruvstrejken 1969

Skogsarbetarstrejken 1975

== Se även ==

[[Arbete]]

[[Arbetsvägran]]

[[Blockad]]

[[Generalstrejk]]

[[Fackförening]]

[[Maskning]]

[[Sabotage]]

Strejk

2008-03-07T09:42:52Z

Solidaridad: Ny sida: Strejk innebär i korthet arbetsvägran i form av arbetsnedläggelse, att ett eller flera arbetskollektiv på en eller flera arbetsplatser lägger ner arbetet. Syftet med en strejk är att ...

Strejk innebär i korthet arbetsvägran i form av arbetsnedläggelse, att ett eller flera arbetskollektiv på en eller flera arbetsplatser lägger ner arbetet. Syftet med en strejk är att åsamka den eller de arbetsgivare arbetskollektivet är i konflikt med ekonomisk skada genom att störa eller hindra produktionen på en eller flera arbetsplatser. Detta sker genom en nedläggning av arbetet, men även ett förhindrande av att andra upptar produktionen istället. Arbetskollektivet utnyttjar således sin närvaro och närhet till produktionen som ett vapen och försöker vända det mot arbetsgivaren.

En strejk är också ett begränsat försök att bryta med värdeförmeringen under en avgränsad tid och även om strejkvapnet idag i Sverige och i övriga industrialiserade främst nyttjas som ett reformistiskt verktyg för att uppnå begränsade, kvantitativa mål, är det en snarast en effekt av den organiserade arbetarrörelsens väsen än strejkens funktion och väsen.

En vild strejk är inget annat än en strejk som inte beslutats eller beordrats av representanter för fackföreningsrörelsen, utan som startat spontant genom att en grupp arbetare helt sonika lag ner arbetet. Men det är viktigt att betona att en vild strejk är något som definieras negativt, alltså som något i motsats till en strejk som något som beslutas av en organiserad sammanslutningav arbetare, i.e en fackförening. En strejk i sig är vare sig vild eller inte, utan en strejk.

En sympatistrejk är en strejk av ett arbetskollektiv som indirekt eller inte berörs av en konflikt mellan en arbetsgivare och en arbetstagare. En sympatistrejk kan användas taktiskt, för att öka trycket på arbetsgivaren och åsamka densamma än större ekonomisk skada, eller som en solidaritetshandling arbetskollektiv emellan.

I Sverige där konflikter på arbetsmarknaden generellt regleras genom avtal, så kallade kollektivavtal, och förhandlingar mellan det som i allmänt tal kallas "arbetsmarknadens parter" det vill säga sammanslutningar av arbetsgivare och arbetstagare finns det en så kallad fredsplikt, i praktiken ett strejkförbud, när avtal slutits mellan arbetsgivarorganisationerna och den största centrala fackföreningsorganisationen, [http://www.lo.se LO]. Strejker används av fackförbund inom nämnda LO bara när kollektivavtal ska omförhandlas, och även då är de begränsade. Dessutom är det stor skillnad i användandet av strejkvapnet mellan olika fackföreningsförbund inom LO. Generellt är det förbund inom hantverks- och industribranschen som strejkar, bland annat [http://www.sef.com/ Elektrikerna]. Det bör nämnas att vissa grupper förhindras av lagstiftning att strejka genom [http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1994:260 LOA] (lagen om offentlig anställning), samma att vissa arbetargrupper, till exempel vårdarbetare, är ovilliga att svårt att strejka då tredje man, i det här fallet patienterna drabbas.

Från LO fristående fackföreningar som [http://www.sac.se SAC] och [http://www.hamn.nu/ Hamnarbetarförbundet] är generellt mer konfliktorienterade och mer villiga att ta till strejkvapnet och andra konfliktåtgärder såsom blockader. Inom SAC är det dessutom den enskilde medlemmen som har beslutanderätt om han ska strejka eller inte och när, inte representanter för de LS inom SAC medlemmen tillhör, eller SAC centralt.

Strejk är ett effektivt och genom historien ofta använt vapen i klasskampen. Dess kollektiva natur och dess förmåga att på ett direkt sätt slå mot produktionen gör den effektiv och konkret. Samtidigt har den bristen av att vara så hårt knuten till just produktionen och det faktiska lönearbetet att den i stort idag är ett rekupererat fenomen och inordnat i legalistiska ramverk och kapitalets logik. Därför är det svårt att generalisera strejker till ett socialt uppror som verkligen innebär brott med lönearbetet och värdeförmeringen och, så att säga, sprider sig till andra sfärer i den kapitalistiska totaliteten. Även om strejken är ett uttryck för att arbetarna delvis tar tillbaka initiativet och kontrollen över produktionen, eller snarare uppivsar sin förmåga att kunna gör det, så förändrar strejkvapnet i sig ingenting, men kan vara ett taktiskt vapen att ta till för att förhindra direkta angrepp på arbetarna som kollektiv. Och det kan vara ett av många vapen som används i en social upprorssituation, men inte dess fokus eller centralpunkt. FÖr att en strejk ska var ett verktyg för social förändring, för en förändring av de sociala relationer den är ett uttryck för, kapitalism, måste den överskrida sig själv och bryta med sin inneboende logik, kontrollen över arbetet, till en totalt krig mot arbetet under kapitalismen i sig.

== Omtalade strejker av svenska arbetare ==

Murarstrejken 1869

Sundsvallsstrejken 1879

Politisk storstrejk 1902

Storkonflikten 1909

Metallstrejken 1945

Gruvstrejken 1969

Skogsarbetarstrejken 1975

== Se även ==

[[Arbete]]

[[Arbetsvägran]]

[[Blockad]]

[[Generalstrejk]]

[[Fackförening]]

[[Maskning]]

[[Sabotage]]

Militanta undersökningar

2008-03-04T20:17:32Z

Solidaridad: tog bort onödig brasklapp

'''Militanta arbetsplatsundersökningar''' (även kallade "berättelser" och "självundersökningar") är en metod för att undersöka förhållandena och konflikterna på en arbetsplats (begreppet militant står för att undersökningen är kampinriktad). Den genomförs av arbetarna på en arbetsplats med syfte att själva driva på och delta i kampen. Alltså militant utifrån ett arbetarperspektiv i motsats till en utomstående akademisk undersökning som utförs av intellektuella som endast kan vara betraktare och som själva inte deltar i kampen. Med andra ord teori för praktik och inte teori som självändamål.

I Sverige var det [[Kämpa Tillsammans!]] som tog initiativet att börja skriva militanta arbetsplatsundersökningar.

==Läs mer==
* Johan Forsberg: [http://www.riff-raff.se/3-4/arbaut.php ''Arbetsorganisering och arbetarautonomi i terminal – En introduktion till den militanta undersökningen som metod''] (är dels en undersökning och dels en genomgång av arbetsplatsundersökningen som metod rent generellt)
* Det finns mängder av arbetsplatsundersökningar, för många att lista på rad här. Se hemsidor som [http://www.polkagris.nu Polkagrisarna] och [http://www.motarbetaren.se Motarbetaren] där många arbetsplatsundersökningar är samlade.

Affinitetsgrupp

2008-03-04T14:55:57Z

Solidaridad: semantik

Affinitet betyder samhörighet, samhörighetskänsla. En affinitetsgrupp är en grupp av människor med gemensamt intresse som agerar gemensamt. Affinitet mellan kamrater har inte någonting med vänskap eller känslor att göra, även om detta kan uppstå eller finnas parallellt. Istället handlar det om delad erfarenhet som tar sig uttryck i samtal och handling. Att hysa affinitet betyder att ha kunskap om varandra, att veta var de andra står. En kampens gemenskap baserad på intresse och erfarenhet och inte på ideologisk eller teoretisk samsyn. Affinitet är framförallt kopplat till kamp och både uttrycker sig och uppstår genom just kamp.

===Läs mer===
* [[Kamunist Kranti]]
* [[Ansiktslöst motstånd]]
* [[Insurrektionell anarkism]]
*[[Kämpa Tillsammans!]]: [http://www.motkraft.net/index.php?view=text&id=305 ''Management för proletärer'']
*[[Kamunist Kranti]]: [http://www.geocities.com/CapitolHill/Lobby/2379/leadry.htm ''Self-Activity of Wage Workers - Towards a Critique of Representation & Delegation'']
*The Red Sunshine Gang: [http://www.batko.se/sv_issue2_ch11.php ''Anti-massmetoder för organisering av kollektiv'']
*Batkogruppen: [http://www.batko.se/sv_upprorets_anarkism.php ''Upprorets anarkism'']

Diskussion:Martin Glaberman

2008-01-24T11:55:01Z

Solidaridad:

Vad är "master's degree" och "Ph.D." på svenska? Nån som vet, eller fåre bli googling för att hitta svaret :-) --[[Användare:Raven|Raven]] 22 januari 2008 kl. 13.36 (CET)

Ph. D = Filosofie Doktor, alltså en doktorsexamen vid en filosofisk ( i motsats till medicinsk) fakultet.
Master's degree kan lättas översättas med magisterexamen men det är inte helt jämförbara då det beror på universitetsväsendet i respektive land, men för enkelheten skull master's degree=magisterexamen. --[[Användare:Solidaridad|Solidaridad]] 22 januari 2008 kl. 15.19 (CET)

Master's degree borde väl snarare motsvara den nya masterexamen som infördes för ett halvår sedan...
--[[Användare:Myteri|Myteri]] 22 januari 2008 kl. 17.45 (CET)

Ändrade artikeln nu hur som helst, valde myteris version. Ni får tvista om vad som är rätt :-) Skrev de amerikanska titlarna inom parentes.--[[Användare:Raven|Raven]] 22 januari 2008 kl. 20.08 (CET)

Det är nog så att vi båda har rätt. Med Bolognaporcessen är ju allt uppfuckat vad gäller examen, den nya master's examen kan dock sägas likna den internationella master's degree mer än den nya magisterexamen medan i det gamla systement var magisterexamen det enda som liknade en internationell master's degree. Så då är frågan ska man jämför en maste's degree med den samtida svenska examen eller med den nya. En lösning kan ju vara att länka till Wikipedia där de olika examina beskrivs. --[[Användare:Solidaridad|Solidaridad]] 24 januari 2008 kl. 12.55 (CET)

Diskussion:Martin Glaberman

2008-01-22T14:19:36Z

Solidaridad:

Affinitetsgrupp

2007-11-13T13:08:48Z

Solidaridad: stavfel

Affinitet betyder samhörighet, samhörighetskänsla. En affinitetsgrupp är en grupp av människor med gemensamt intresse som agerar gemensamt. Affinitet mellan kamrater har inte någonting med vänskap eller känslor att göra, även om detta kan uppstå eller finnas parallellt. Istället handlar det om delad erfarenhet som tar sig uttryck i handling och diskussion. Att hysa affinitet betyder att ha kunskap om varandra, att veta var de andra står. En kampens gemenskap baserad på intresse och erfarenhet och inte på ideologisk eller teoretisk samsyn. Affinitet är framförallt kopplat till kamp och både uttrycker sig och uppstår genom just kamp.

Begreppet vängrupp används ibland synonymt med affinitetsgrupp, främst av autonoma marxister och troligen av främst av pedagogiska skäl. Men det är problematiskt då förleden implicerar vänskap eller ideologisk samsyn vilket inte har något med affinitet att göra.

===Läs mer===
* [[Kamunist Kranti]]
* [[Ansiktslöst motstånd]]
* [[Insurrektionell anarkism]]
*[[Kämpa Tillsammans!]]: [http://www.motkraft.net/index.php?view=text&id=305 ''Management för proletärer'']
*[[Kamunist Kranti]]: [http://www.geocities.com/CapitolHill/Lobby/2379/leadry.htm ''Self-Activity of Wage Workers - Towards a Critique of Representation & Delegation'']
*The Red Sunshine Gang: [http://www.batko.se/sv_issue2_ch11.php ''Anti-massmetoder för organisering av kollektiv'']
*Batkogruppen: [http://www.batko.se/sv_upprorets_anarkism.php ''Upprorets anarkism'']

Affinitetsgrupp

2007-11-13T13:08:04Z

Solidaridad: Skrev om för att klargöra och ta med problemet med vängrupp som synonym.

Affinitet betyder samhörighet, samhörighetskänsla. En affinitetsgrupp är en grupp av människor med gemensamt intresse som agerar gemensamt. Affinitet mellan kamrater har inte någonting med vänskap eller känslor att göra, även om detta kan uppstå eller finnas parallellt. Istället handlar det om delad erfarenhet som tar sig uttryck i handling och diskussion. Att hysa affinitet betyder att ha kunskap om varandra, att veta var de andra står. En kampens gemenskap baserad på intresse och erfarenhet och inte på ideologisk eller teoretisk samsyn. Affinitet är framförallt kopplat till kamp och både uttrycker sig och uppstår genom just kamp.

Begreppet vängrupp används ibland synonymt med affinitetsgrupp, främst av autonoma marxister och troligen av fräsmt av pedagogiska skäl. Men det är problematiskt då förleden implicerar vänskap eller ideologisk samsyn vilket inte har något med affinitet att göra.

===Läs mer===
* [[Kamunist Kranti]]
* [[Ansiktslöst motstånd]]
* [[Insurrektionell anarkism]]
*[[Kämpa Tillsammans!]]: [http://www.motkraft.net/index.php?view=text&id=305 ''Management för proletärer'']
*[[Kamunist Kranti]]: [http://www.geocities.com/CapitolHill/Lobby/2379/leadry.htm ''Self-Activity of Wage Workers - Towards a Critique of Representation & Delegation'']
*The Red Sunshine Gang: [http://www.batko.se/sv_issue2_ch11.php ''Anti-massmetoder för organisering av kollektiv'']
*Batkogruppen: [http://www.batko.se/sv_upprorets_anarkism.php ''Upprorets anarkism'']

Diskussion:Affinitetsgrupp

2007-11-13T12:53:03Z

Solidaridad:

Hm.. Tycker att vi ska vara konsekventa. Det blir lite bisarrt att först påstå att affinitetsgrupp inte har med vänskap att göra, för en mening senare föreslå "vängrupp" som synonym. Förstår överlag inte behovet av synonymer; vad är det för fel på begreppet som det är? Artikeln förklarar ju fint vad affinitet handlar om.--[[Användare:Zerkalo|Zerkalo]] 5 november 2007 kl. 12.39 (CET)

Nja, det används ju faktiskt synonymer för affintetsgrupper. Se tex de undersökningar som Kämpa Tillsammans gjort. Dock så är det ju sant att det är en rätt hård formulering det där med vänskap, ändrar till "behöver inte ha"...--[[Användare:Raven|Raven]] 5 november 2007 kl. 17.30 (CET)

:Det är viktigt att särskilja affinitet och vänskap, inte minst då vänskap är ett sanslöst luddigt begrepp. Affinitet förutsätter inte vänskap, endast delad erfarenhet och faktisk handling, men kan finnas parallellt. Det är fullt möjligt att dela/ha affinitet med en nazist eller vänsterpartist som agerar kapitalnegerande. Att det kallas vängrupp ibland är snarast en fråga om pedagogik och delvis (tyvärr) en eftergift till verkligheten, då de ofta är eller blir grupper av kompisar (med ideologisk samsyn) som agerar på och utanför arbetsplatsen. Att frondera mot det är ju som vi alla vet inte populärt. Likväl är de facto vängrupp en bristfällig synonym som introducerar element som har litet med klasskamp att göra, främst emotioner och en därav rubbad solidaritet. Det hindrar även ibland en klarsyn vad gäller affinitetsgruppens temporära "natur"; innehåll, inte form. Och dess inneboende vilja till överskridande och därigenom sin egen upplösning. --[[Användare:Solidaridad|Solidaridad]] 12 november 2007 kl. 12.33 (CET)

::Jag håller helt med Soli, det finns en väsentlig skillnad här. Att somliga tidigare använt vängrupp som synonym (av nämnda anledningar)tycker jag inte är tillräcklig orsak till att vi också bör göra det. Det konsekventa användandet av affinitet och inte vänskap som begrepp rimmar bättre med en ambition att vara teoretiskt konsekventa. Man kanske kan poängtera att en sammansättning av personer kan grunda sig ''både'' i affinitet och vänskap, och att det ena inte nödvändigtvis leder till det andra, eller det andra alltid till en kommuniserande affinitet? Som påpekats är det viktigt att skilja på affinitet och samsyn; delad ideologi är ingen garant för den här typen av gemenskap.--[[Användare:Zerkalo|Zerkalo]] 12 november 2007 kl. 13.12 (CET)

::Tja, jag håller ju med. Affinitetsgrupp är helt klart mer korrektare att använda än vängrupp, men det finns ju de som använder just vängrupp och menar affinitetsgrupp - även fast det ju även används i betydelsen "grupp av vänner" också naturligtvis. Skulle nog själv kunna använda vängrupp som synonym i diskussioner osv. Hur som helst, räcker det inte att skriva någon rad att "vängrupp" ibland används som synonym men att det kan vara en missvisande betäckning... --[[Användare:Raven|Raven]] 13 november 2007 kl. 10.43 (CET)

::: Förlåt, men "missvisande betäckning" var det roligaste jag läst på länge. :) I övrigt tror jag vi far efter samma sak, frågan är bara hur drakoniska vi vill vara gentemot begreppet vängrupp. Jag testar att skriva om så får vi se. --[[Användare:Solidaridad|Solidaridad]] 13 november 2007 kl. 13.53 (CET)

Diskussion:Affinitetsgrupp

2007-11-13T12:52:06Z

Solidaridad:

Diskussion:Insurrektionell anarkism

2007-11-12T11:47:54Z

Solidaridad:

Den här artikeln börjar arta sig lite nu. Jag tänkte att det kan vara en bra plats att börja på när vi succesivt bygger vidare på Krigsmaskinen. Förutom lite småförbättringar (som alltid kan göras) behövs det en bra sammanfattning av kritiken.--[[Användare:Iammany|Iammany]] 3 november 2007 kl. 13.44 (CET)

:Ser bra ut. Men det bör nämnas under Kritik att den främsta kritiken från syndikalister och andra är en bokstavlig läsning av kritiken mot den formella organiseringen. Alltså att den insruektionella anarkismen förkastar formell organsiering per se, på "ideologisk" grund och därav enligt kritikerna brister i sin analys av klasskampen och dess historia. Vilket naturligtvis är rent nonsens och organisationsvurmarnas överdrift av sin egen roll i klasskampen och bristen på insikt i det spontana upprorets konstituerande roll för dem själva. Utan aktiv minoritet och konfliktualitet, ingen bas för organsiering. Även frågan om växelverkan mellan innehåll och form som inte kritiker inte vill eller kan förstå bör nämnas under Kritik. --[[Användare:Solidaridad|Solidaridad]] 12 november 2007 kl. 12.47 (CET)

Diskussion:Affinitetsgrupp

2007-11-12T11:33:20Z

Solidaridad:

Diskussion

2007-10-29T16:44:55Z

Solidaridad: /* Vad vill vi ha på huvudsidan? */

Diskutera wikin och dess innehåll. '''Kom ihåg att signera dina inlägg''', det gör du genom att trycka på denna symbol [[Bild:Button_sig.png]] som finns ovanför fönstret du skriver i när du redigerar. För att få bättre uppsikt är det också bra att använda ''': (kolon)''' för att göra indragning i texten.

'''Denna diskussionsida är öppen och kan läsas även av icke-medlemmar. Var därför försiktig med personuppgifter och andra känsliga uppgifter.'''

== Vad är Krigsmaskinen.se till för? ==

Ok, första inlägget. Känns bra. Nåväl, min fråga hur ni andra tänker om vad som ska finnas på wikin. Ska det vara en ren encyklopedia för kommunistisk teori och personer med anknytning därtill? Eller ska det vara även vara ett teoretiskt bygge, där vi ger vår "tolkning"? Och ska vi inkorporera våra egna texter och översättningar? KAnske till och med andras texter som kan vara av intresse? Jag har antagit även det senare. Men ordet är fritt!

--[[Användare:Solidaridad|Solidaridad]] 20 oktober 2007 kl. 19.51 (CEST)

:Jag har inte tänkt mig ett renodlat uppslagsverk, utan bara ett verktyg för teoretisk praktik i alla dess former. Det där med om vi ska försöka hålla på någon slags objektivitet eller om det är "vår" tolkning har jag inte funderat alls hittills. Vad menar du föresten med att inkorporera egna texter och översättningar? Menar du att använda wikin som ett slags textarkiv? Det tycker jag att vi bör undvika. Det finns andra ställen som lämpar sig bättre för det. Men för t ex översättningar funkar det ju skitbra att använda wikin. --[[Användare:Iammany|Iammany]] 20 oktober 2007 kl. 20.03 (CEST)

Jag tror vi är på samma spår, men det var när jag läste artikeln som den om sabotage jag började undra, för den handlar inte om sabotage utan är mer en samlingssida för polkagrisarnas texter som berör sabotagemetoder. Jag tänker mig att vi kan bygga sidorna ungefär så här: först en mer encyklopedisk förklaring (sabot, träskor osv), sen en mer analytisk del (sabotage som verktyg i klasskamp) och sen exempel på praktik (typ, kortslut något). Sen vad gäller textet tänkte jag att wikin vore en bra plats för översättningar av politiska texter, som ju då rimligen måste vara våra egna med tanke på upphovsrätt (även om jag gärna skiter i den). Ett slags textarkiv som presenterar intressanta texter av omnämnda och onämnda personer i Referensverket. Typ Upprorets anarkism, call of the void och vad annat som wikins medlemmar och/eller andra översatt.--[[Användare:Solidaridad|Solidaridad]] 20 oktober 2007 kl. 20.42 (CEST)

Kan vi inte skapa en egen "huvudrubrik" i sidolisten för översättningar, typ kalla den Biblioteket, Krigsarkivet eller nåt? --[[Användare:Solidaridad|Solidaridad]] 20 oktober 2007 kl. 23.09 (CEST)

Behöver vi verkligen ha samma text både i översatt version och som länk under rekommenderad läsning? Tänker nu på Wolfi men också det att jag har en översättning av Wildcats Against Democracy som kan läggas upp.--[[Användare:Myteri|Myteri]] 23 oktober 2007 kl. 10.57 (CEST)

För min del är det hugget som... Om du tycker det är onödigt så ta bort den. Man kan u tänka sig att lägga en länk till originaltexen och/eller en engelsk översättning därav på själva textens sida. Vi är ju rätt så mycket i trailmode just nu, och i och med att det är jag som röjt mest så ser det ju lite ut som jag vill. Jag hoppas att ni andra kliver in och styr upp det ni inte gillar eller vill ha annorlunda. Alla min förändringar och det jag lägger upp är "up for grabs". Varken Krigsarkivet eller Rekommenderad läsning är huggna i sten (även om jag verkligen gillar Krigsarkivet, inte misnt namnet). Och Myteri, lägg gärna upp din översättning av Against Democracy, kom bara ihåg att lägga den under rätt rubrik beroende på originalspråket.--[[Användare:Solidaridad|Solidaridad]] 23 oktober 2007 kl. 13.00 (CEST)

== Vad vill vi ha på huvudsidan? ==
Ja, som rubriken lyder: vad vill vi egentligen ha på huvudsidan?--[[Användare:Iammany|Iammany]] 20 oktober 2007 kl. 20.28 (CEST)

Tycker det ser helt förträffligt ut som det är nu! --[[Användare:Raven|Raven]] 22 oktober 2007 kl. 09.33 (CEST)

iammany verkar inte lika förtjust i mitt bidrag i form av logga, men även jag är rätt nöjd. Loggan finns uppladdad i ett antal olika versioner och kan lätt laddas ner för att förändras. Den skulle t. ex. var lite störrer kanske och gå över hela sidan. Det är fritt fram. Typsnittet heter Cracked. --[[Användare:Solidaridad|Solidaridad]] 22 oktober 2007 kl. 17.20 (CEST)

Jag tyckte den va rätt ok faktiskt! Brukar inte gilla sånna typsnitt, men den passar här på nått vänster... Bättre än ingenting hur som helst. Sen vet jag inte vad ni anser, man jag tycker det är rätt snyggt att inte ha en logo där i hörnet som det annars brukar vara på wikis. --[[Användare:Raven|Raven]] 23 oktober 2007 kl. 13.28 (CEST)

:Ja, ska jag vara ärlig är det inte en logo jag går igång på. För att mina stilnerver ska lugnas vill jag se något mindre och vasst. Den nuvarande logon är det i mina ögon lite aktivistvarning på. Inget argument kanske, men jag gillar den helt enkelt inte. Hur som helst är det viktiga att det inte är något så stort och blaffigt.--[[Användare:Iammany|Iammany]] 26 oktober 2007 kl. 20.04 (CEST)

::Hur gör vi med layouten egentligen? Röstar också för en stramare och mindre "punkig" logga, och kanske någon fin bakgrund? Varför inte också inkludera Solis lilla poem (eller delar av det) någonstans, som en undertext till rubriken liksom... I vilket fall är jag värdelös på layout och typsnitt, så jag klagar helt enkelt bara och låter någon annan fixa till det. ;) --[[Användare:Zerkalo|Zerkalo]] 29 oktober 2007 kl. 16.56 (CET)

:::Punks not dead! Det är kanske mina punkrötter som gör sig påminda i mitt layoutförslag, och inget fel i det, men efter att levt med den där loggan i en dryg vecka börjar jag också lacka på den. Och det var ju ett test, för att se hur det kunde se ut. Frågan är varthän vi vill gå. Jag kan gissa att vi söker en slags sofistikerad minimalism, eller snarast en tysk-fransk symbios; kraft, klarhet och servilitet på samma gång. Hur fan det ser ut vet jag inte. Och jag vet inte till inte hur ni andra ställer till olika färgscheman, är vit, blått och rött huggna i sten till exempel? Bakgrundsbild ska det vara av fotografisk art? Ska vi köra med symboler snarare än bokstävlar (kunde inte låta bli) i loggan? Och så vidare. Jag kan till exempel tänka mig att ha en kontrasterande bakgrundsbild i form av något mer mönsteraktigt i någon bra färgton (bara ett exempel, inte ett förslag: [http://www.99.se/musik/ http://www.99.se/musik/]).Men sånt måste vi in och peta i php och grejer för att fixa och där är jag helt lost. --[[Användare:Solidaridad|Solidaridad]] 29 oktober 2007 kl. 17.39 (CET)

== Inloggade användare ==

Efter att ha redigeringskrocket med iammany ett gäng gånger nu undrar jag om det finns något sätt att se inloggade medlemmar och kanske till och med vilka sidor de redigerar? --[[Användare:Solidaridad|Solidaridad]] 20 oktober 2007 kl. 23.11 (CEST)

Hmm, det va en bra fråga... Ska kolla upp... Om jag är seg på det, så får man svar på det mesta på www.mediawiki.org. --[[Användare:Raven|Raven]] 22 oktober 2007 kl. 09.33 (CEST)

==Ska alla få läsa diskussionssidan?==

En liten undran, är det verkligen särskilt smart och/eller produktivt att hålla diskussionssidan öppen för alla och envar? Vore det inte bättre om man kunde begränsa den till endast de som loggat in? En tanke, bara. --[[Användare:Solidaridad|Solidaridad]] 22 oktober 2007 kl. 17.23 (CEST)

:Om det är diskussion i stil med det som förs här så är det väl lugnt? Tänker dock att om det blir fler folk här kanske man även måste skapa ett forum, även fast det innebär ännu ett forum man måste logga in på med jämna mellanrum :-) --[[Användare:Raven|Raven]] 23 oktober 2007 kl. 13.26 (CEST)

::Går det inte fixa sidor som bara vissa användare har tillgång till? Isf kan vi ju bara skapa en diskussionssida för admins tex.--[[Användare:Iammany|Iammany]] 26 oktober 2007 kl. 20.07 (CEST)

==Wikidagar==
Vad sägs om att ha en wikidag framöver där vi ICQ-ar och fixar en massa med vår fina wiki? --[[Användare:Raven|Raven]] 23 oktober 2007 kl. 13.26 (CEST)

:Visst, låter utmärkt. Men vad mer specifikt hade du tänkt dig? Jag tycker vi ska satsa på att enas kring ett projekt, t ex "Dauvé och hans krets", "den insurrektionella anarkismen" eller "Gilles Deleuze tänkande" osv.. och skriva artiklar utifrån det. Det skulle eventuellt kunna göras i samband med studier (men det kanske ligger längre fram i framtiden).--[[Användare:Iammany|Iammany]] 26 oktober 2007 kl. 19.56 (CEST)

:: Hehe, inga specifikt som jag tänkt mig, tänkte mest att det kunde vara kul. Hur som helst låter det ju som en bra grej att ha teman... Men mest just nu tänkte jag väl saker som har med wikin generellt att göra. Snacka logotyper och utseende.--[[Användare:Raven|Raven]] 27 oktober 2007 kl. 00.09 (CEST)

Diskussion

2007-10-29T16:39:37Z

Solidaridad: /* Vad vill vi ha på huvudsidan? */

Diskutera wikin och dess innehåll. '''Kom ihåg att signera dina inlägg''', det gör du genom att trycka på denna symbol [[Bild:Button_sig.png]] som finns ovanför fönstret du skriver i när du redigerar. För att få bättre uppsikt är det också bra att använda ''': (kolon)''' för att göra indragning i texten.

'''Denna diskussionsida är öppen och kan läsas även av icke-medlemmar. Var därför försiktig med personuppgifter och andra känsliga uppgifter.'''

== Vad är Krigsmaskinen.se till för? ==

Ok, första inlägget. Känns bra. Nåväl, min fråga hur ni andra tänker om vad som ska finnas på wikin. Ska det vara en ren encyklopedia för kommunistisk teori och personer med anknytning därtill? Eller ska det vara även vara ett teoretiskt bygge, där vi ger vår "tolkning"? Och ska vi inkorporera våra egna texter och översättningar? KAnske till och med andras texter som kan vara av intresse? Jag har antagit även det senare. Men ordet är fritt!

--[[Användare:Solidaridad|Solidaridad]] 20 oktober 2007 kl. 19.51 (CEST)

:Jag har inte tänkt mig ett renodlat uppslagsverk, utan bara ett verktyg för teoretisk praktik i alla dess former. Det där med om vi ska försöka hålla på någon slags objektivitet eller om det är "vår" tolkning har jag inte funderat alls hittills. Vad menar du föresten med att inkorporera egna texter och översättningar? Menar du att använda wikin som ett slags textarkiv? Det tycker jag att vi bör undvika. Det finns andra ställen som lämpar sig bättre för det. Men för t ex översättningar funkar det ju skitbra att använda wikin. --[[Användare:Iammany|Iammany]] 20 oktober 2007 kl. 20.03 (CEST)

Jag tror vi är på samma spår, men det var när jag läste artikeln som den om sabotage jag började undra, för den handlar inte om sabotage utan är mer en samlingssida för polkagrisarnas texter som berör sabotagemetoder. Jag tänker mig att vi kan bygga sidorna ungefär så här: först en mer encyklopedisk förklaring (sabot, träskor osv), sen en mer analytisk del (sabotage som verktyg i klasskamp) och sen exempel på praktik (typ, kortslut något). Sen vad gäller textet tänkte jag att wikin vore en bra plats för översättningar av politiska texter, som ju då rimligen måste vara våra egna med tanke på upphovsrätt (även om jag gärna skiter i den). Ett slags textarkiv som presenterar intressanta texter av omnämnda och onämnda personer i Referensverket. Typ Upprorets anarkism, call of the void och vad annat som wikins medlemmar och/eller andra översatt.--[[Användare:Solidaridad|Solidaridad]] 20 oktober 2007 kl. 20.42 (CEST)

Kan vi inte skapa en egen "huvudrubrik" i sidolisten för översättningar, typ kalla den Biblioteket, Krigsarkivet eller nåt? --[[Användare:Solidaridad|Solidaridad]] 20 oktober 2007 kl. 23.09 (CEST)

Behöver vi verkligen ha samma text både i översatt version och som länk under rekommenderad läsning? Tänker nu på Wolfi men också det att jag har en översättning av Wildcats Against Democracy som kan läggas upp.--[[Användare:Myteri|Myteri]] 23 oktober 2007 kl. 10.57 (CEST)

För min del är det hugget som... Om du tycker det är onödigt så ta bort den. Man kan u tänka sig att lägga en länk till originaltexen och/eller en engelsk översättning därav på själva textens sida. Vi är ju rätt så mycket i trailmode just nu, och i och med att det är jag som röjt mest så ser det ju lite ut som jag vill. Jag hoppas att ni andra kliver in och styr upp det ni inte gillar eller vill ha annorlunda. Alla min förändringar och det jag lägger upp är "up for grabs". Varken Krigsarkivet eller Rekommenderad läsning är huggna i sten (även om jag verkligen gillar Krigsarkivet, inte misnt namnet). Och Myteri, lägg gärna upp din översättning av Against Democracy, kom bara ihåg att lägga den under rätt rubrik beroende på originalspråket.--[[Användare:Solidaridad|Solidaridad]] 23 oktober 2007 kl. 13.00 (CEST)

== Vad vill vi ha på huvudsidan? ==
Ja, som rubriken lyder: vad vill vi egentligen ha på huvudsidan?--[[Användare:Iammany|Iammany]] 20 oktober 2007 kl. 20.28 (CEST)

Tycker det ser helt förträffligt ut som det är nu! --[[Användare:Raven|Raven]] 22 oktober 2007 kl. 09.33 (CEST)

iammany verkar inte lika förtjust i mitt bidrag i form av logga, men även jag är rätt nöjd. Loggan finns uppladdad i ett antal olika versioner och kan lätt laddas ner för att förändras. Den skulle t. ex. var lite störrer kanske och gå över hela sidan. Det är fritt fram. Typsnittet heter Cracked. --[[Användare:Solidaridad|Solidaridad]] 22 oktober 2007 kl. 17.20 (CEST)

Jag tyckte den va rätt ok faktiskt! Brukar inte gilla sånna typsnitt, men den passar här på nått vänster... Bättre än ingenting hur som helst. Sen vet jag inte vad ni anser, man jag tycker det är rätt snyggt att inte ha en logo där i hörnet som det annars brukar vara på wikis. --[[Användare:Raven|Raven]] 23 oktober 2007 kl. 13.28 (CEST)

:Ja, ska jag vara ärlig är det inte en logo jag går igång på. För att mina stilnerver ska lugnas vill jag se något mindre och vasst. Den nuvarande logon är det i mina ögon lite aktivistvarning på. Inget argument kanske, men jag gillar den helt enkelt inte. Hur som helst är det viktiga att det inte är något så stort och blaffigt.--[[Användare:Iammany|Iammany]] 26 oktober 2007 kl. 20.04 (CEST)

::Hur gör vi med layouten egentligen? Röstar också för en stramare och mindre "punkig" logga, och kanske någon fin bakgrund? Varför inte också inkludera Solis lilla poem (eller delar av det) någonstans, som en undertext till rubriken liksom... I vilket fall är jag värdelös på layout och typsnitt, så jag klagar helt enkelt bara och låter någon annan fixa till det. ;) --[[Användare:Zerkalo|Zerkalo]] 29 oktober 2007 kl. 16.56 (CET)

:::Punks not dead! Det är kanske mina punkrötter som gör sig påminda i mitt layoutförslag, och inget fel i det, men efter att levt med den där loggan i en dryg vecka börjar jag också lacka på den. Och det var ju ett test, för att se hur det kunde se ut. Frågan är varthän vi vill gå. Jag kan gissa att vi söker en slags sofistikerad minimalism, eller snarast en tysk-fransk symbios; kraft, klarhet och servilitet på samma gång. Hur fan det ser ut vet jag inte. Och jag vet inte till inte hur ni andra ställer till olika färgscheman, är vit, blått och rött huggna i sten till exempel? Bakgrundsbild ska det vara av fotografisk art? Ska vi köra med symboler snarare än bokstävlar (kunde inte låta bli) i loggan? Och så vidare. Jag kan till exempel tänka mig att ha en kontrasterande bakgrundsbild i form av något mer mönsteraktigt i någon bra färgton. Men sånt måste vi in och peta i php och grejer för att fixa och där är jag helt lost. --[[Användare:Solidaridad|Solidaridad]] 29 oktober 2007 kl. 17.39 (CET)

== Inloggade användare ==

Efter att ha redigeringskrocket med iammany ett gäng gånger nu undrar jag om det finns något sätt att se inloggade medlemmar och kanske till och med vilka sidor de redigerar? --[[Användare:Solidaridad|Solidaridad]] 20 oktober 2007 kl. 23.11 (CEST)

Hmm, det va en bra fråga... Ska kolla upp... Om jag är seg på det, så får man svar på det mesta på www.mediawiki.org. --[[Användare:Raven|Raven]] 22 oktober 2007 kl. 09.33 (CEST)

==Ska alla få läsa diskussionssidan?==

En liten undran, är det verkligen särskilt smart och/eller produktivt att hålla diskussionssidan öppen för alla och envar? Vore det inte bättre om man kunde begränsa den till endast de som loggat in? En tanke, bara. --[[Användare:Solidaridad|Solidaridad]] 22 oktober 2007 kl. 17.23 (CEST)

:Om det är diskussion i stil med det som förs här så är det väl lugnt? Tänker dock att om det blir fler folk här kanske man även måste skapa ett forum, även fast det innebär ännu ett forum man måste logga in på med jämna mellanrum :-) --[[Användare:Raven|Raven]] 23 oktober 2007 kl. 13.26 (CEST)

::Går det inte fixa sidor som bara vissa användare har tillgång till? Isf kan vi ju bara skapa en diskussionssida för admins tex.--[[Användare:Iammany|Iammany]] 26 oktober 2007 kl. 20.07 (CEST)

==Wikidagar==
Vad sägs om att ha en wikidag framöver där vi ICQ-ar och fixar en massa med vår fina wiki? --[[Användare:Raven|Raven]] 23 oktober 2007 kl. 13.26 (CEST)

:Visst, låter utmärkt. Men vad mer specifikt hade du tänkt dig? Jag tycker vi ska satsa på att enas kring ett projekt, t ex "Dauvé och hans krets", "den insurrektionella anarkismen" eller "Gilles Deleuze tänkande" osv.. och skriva artiklar utifrån det. Det skulle eventuellt kunna göras i samband med studier (men det kanske ligger längre fram i framtiden).--[[Användare:Iammany|Iammany]] 26 oktober 2007 kl. 19.56 (CEST)

:: Hehe, inga specifikt som jag tänkt mig, tänkte mest att det kunde vara kul. Hur som helst låter det ju som en bra grej att ha teman... Men mest just nu tänkte jag väl saker som har med wikin generellt att göra. Snacka logotyper och utseende.--[[Användare:Raven|Raven]] 27 oktober 2007 kl. 00.09 (CEST)

Diskussion

2007-10-29T16:39:02Z

Solidaridad: /* Vad vill vi ha på huvudsidan? */

Diskutera wikin och dess innehåll. '''Kom ihåg att signera dina inlägg''', det gör du genom att trycka på denna symbol [[Bild:Button_sig.png]] som finns ovanför fönstret du skriver i när du redigerar. För att få bättre uppsikt är det också bra att använda ''': (kolon)''' för att göra indragning i texten.

'''Denna diskussionsida är öppen och kan läsas även av icke-medlemmar. Var därför försiktig med personuppgifter och andra känsliga uppgifter.'''

== Vad är Krigsmaskinen.se till för? ==

Ok, första inlägget. Känns bra. Nåväl, min fråga hur ni andra tänker om vad som ska finnas på wikin. Ska det vara en ren encyklopedia för kommunistisk teori och personer med anknytning därtill? Eller ska det vara även vara ett teoretiskt bygge, där vi ger vår "tolkning"? Och ska vi inkorporera våra egna texter och översättningar? KAnske till och med andras texter som kan vara av intresse? Jag har antagit även det senare. Men ordet är fritt!

--[[Användare:Solidaridad|Solidaridad]] 20 oktober 2007 kl. 19.51 (CEST)

:Jag har inte tänkt mig ett renodlat uppslagsverk, utan bara ett verktyg för teoretisk praktik i alla dess former. Det där med om vi ska försöka hålla på någon slags objektivitet eller om det är "vår" tolkning har jag inte funderat alls hittills. Vad menar du föresten med att inkorporera egna texter och översättningar? Menar du att använda wikin som ett slags textarkiv? Det tycker jag att vi bör undvika. Det finns andra ställen som lämpar sig bättre för det. Men för t ex översättningar funkar det ju skitbra att använda wikin. --[[Användare:Iammany|Iammany]] 20 oktober 2007 kl. 20.03 (CEST)

Jag tror vi är på samma spår, men det var när jag läste artikeln som den om sabotage jag började undra, för den handlar inte om sabotage utan är mer en samlingssida för polkagrisarnas texter som berör sabotagemetoder. Jag tänker mig att vi kan bygga sidorna ungefär så här: först en mer encyklopedisk förklaring (sabot, träskor osv), sen en mer analytisk del (sabotage som verktyg i klasskamp) och sen exempel på praktik (typ, kortslut något). Sen vad gäller textet tänkte jag att wikin vore en bra plats för översättningar av politiska texter, som ju då rimligen måste vara våra egna med tanke på upphovsrätt (även om jag gärna skiter i den). Ett slags textarkiv som presenterar intressanta texter av omnämnda och onämnda personer i Referensverket. Typ Upprorets anarkism, call of the void och vad annat som wikins medlemmar och/eller andra översatt.--[[Användare:Solidaridad|Solidaridad]] 20 oktober 2007 kl. 20.42 (CEST)

Kan vi inte skapa en egen "huvudrubrik" i sidolisten för översättningar, typ kalla den Biblioteket, Krigsarkivet eller nåt? --[[Användare:Solidaridad|Solidaridad]] 20 oktober 2007 kl. 23.09 (CEST)

Behöver vi verkligen ha samma text både i översatt version och som länk under rekommenderad läsning? Tänker nu på Wolfi men också det att jag har en översättning av Wildcats Against Democracy som kan läggas upp.--[[Användare:Myteri|Myteri]] 23 oktober 2007 kl. 10.57 (CEST)

För min del är det hugget som... Om du tycker det är onödigt så ta bort den. Man kan u tänka sig att lägga en länk till originaltexen och/eller en engelsk översättning därav på själva textens sida. Vi är ju rätt så mycket i trailmode just nu, och i och med att det är jag som röjt mest så ser det ju lite ut som jag vill. Jag hoppas att ni andra kliver in och styr upp det ni inte gillar eller vill ha annorlunda. Alla min förändringar och det jag lägger upp är "up for grabs". Varken Krigsarkivet eller Rekommenderad läsning är huggna i sten (även om jag verkligen gillar Krigsarkivet, inte misnt namnet). Och Myteri, lägg gärna upp din översättning av Against Democracy, kom bara ihåg att lägga den under rätt rubrik beroende på originalspråket.--[[Användare:Solidaridad|Solidaridad]] 23 oktober 2007 kl. 13.00 (CEST)

== Vad vill vi ha på huvudsidan? ==
Ja, som rubriken lyder: vad vill vi egentligen ha på huvudsidan?--[[Användare:Iammany|Iammany]] 20 oktober 2007 kl. 20.28 (CEST)

Tycker det ser helt förträffligt ut som det är nu! --[[Användare:Raven|Raven]] 22 oktober 2007 kl. 09.33 (CEST)

iammany verkar inte lika förtjust i mitt bidrag i form av logga, men även jag är rätt nöjd. Loggan finns uppladdad i ett antal olika versioner och kan lätt laddas ner för att förändras. Den skulle t. ex. var lite störrer kanske och gå över hela sidan. Det är fritt fram. Typsnittet heter Cracked. --[[Användare:Solidaridad|Solidaridad]] 22 oktober 2007 kl. 17.20 (CEST)

Jag tyckte den va rätt ok faktiskt! Brukar inte gilla sånna typsnitt, men den passar här på nått vänster... Bättre än ingenting hur som helst. Sen vet jag inte vad ni anser, man jag tycker det är rätt snyggt att inte ha en logo där i hörnet som det annars brukar vara på wikis. --[[Användare:Raven|Raven]] 23 oktober 2007 kl. 13.28 (CEST)

:Ja, ska jag vara ärlig är det inte en logo jag går igång på. För att mina stilnerver ska lugnas vill jag se något mindre och vasst. Den nuvarande logon är det i mina ögon lite aktivistvarning på. Inget argument kanske, men jag gillar den helt enkelt inte. Hur som helst är det viktiga att det inte är något så stort och blaffigt.--[[Användare:Iammany|Iammany]] 26 oktober 2007 kl. 20.04 (CEST)

::Hur gör vi med layouten egentligen? Röstar också för en stramare och mindre "punkig" logga, och kanske någon fin bakgrund? Varför inte också inkludera Solis lilla poem (eller delar av det) någonstans, som en undertext till rubriken liksom... I vilket fall är jag värdelös på layout och typsnitt, så jag klagar helt enkelt bara och låter någon annan fixa till det. ;) --[[Användare:Zerkalo|Zerkalo]] 29 oktober 2007 kl. 16.56 (CET)

:::Punks not dead! Det är kanske mina punkrötter som gör sig påminda i mitt layoutförslag, och inget fel idet, men efter att levt med den där loggan i en dryg vecka börjar jag också lacka på den. Ich det var ju ett test, för att se hur det kunde se ut. Frågan är varthän vi vill gå. Jag kan gissa att vi söker en slags sofistikerad minimalism, eller snarast en tysk-fransk symbios; kraft, klarhet och servilitet på samma gång. Hur fan det ser ut vet jag inte. Och jag vet inte till inte hur ni andra ställer till olika färgscheman, är vit, blått och rött huggna i sten till exempel? Bakgrundsbild ska det vara av fotografisk art? Ska vi köra med symboler snarare än bokstävlar (kunde inte låta bli) i loggan? Och så vidare. Jag kan till exempel tänka mig att ha en kontrasterande bakgrundsbild i form av något mer mönsteraktigt i någon bra färgton. Men sånt måste vi in och peta i php och grejer för att fixa och där är jag helt lost. --[[Användare:Solidaridad|Solidaridad]] 29 oktober 2007 kl. 17.39 (CET)

== Inloggade användare ==

Efter att ha redigeringskrocket med iammany ett gäng gånger nu undrar jag om det finns något sätt att se inloggade medlemmar och kanske till och med vilka sidor de redigerar? --[[Användare:Solidaridad|Solidaridad]] 20 oktober 2007 kl. 23.11 (CEST)

Hmm, det va en bra fråga... Ska kolla upp... Om jag är seg på det, så får man svar på det mesta på www.mediawiki.org. --[[Användare:Raven|Raven]] 22 oktober 2007 kl. 09.33 (CEST)

==Ska alla få läsa diskussionssidan?==

En liten undran, är det verkligen särskilt smart och/eller produktivt att hålla diskussionssidan öppen för alla och envar? Vore det inte bättre om man kunde begränsa den till endast de som loggat in? En tanke, bara. --[[Användare:Solidaridad|Solidaridad]] 22 oktober 2007 kl. 17.23 (CEST)

:Om det är diskussion i stil med det som förs här så är det väl lugnt? Tänker dock att om det blir fler folk här kanske man även måste skapa ett forum, även fast det innebär ännu ett forum man måste logga in på med jämna mellanrum :-) --[[Användare:Raven|Raven]] 23 oktober 2007 kl. 13.26 (CEST)

::Går det inte fixa sidor som bara vissa användare har tillgång till? Isf kan vi ju bara skapa en diskussionssida för admins tex.--[[Användare:Iammany|Iammany]] 26 oktober 2007 kl. 20.07 (CEST)

==Wikidagar==
Vad sägs om att ha en wikidag framöver där vi ICQ-ar och fixar en massa med vår fina wiki? --[[Användare:Raven|Raven]] 23 oktober 2007 kl. 13.26 (CEST)

:Visst, låter utmärkt. Men vad mer specifikt hade du tänkt dig? Jag tycker vi ska satsa på att enas kring ett projekt, t ex "Dauvé och hans krets", "den insurrektionella anarkismen" eller "Gilles Deleuze tänkande" osv.. och skriva artiklar utifrån det. Det skulle eventuellt kunna göras i samband med studier (men det kanske ligger längre fram i framtiden).--[[Användare:Iammany|Iammany]] 26 oktober 2007 kl. 19.56 (CEST)

:: Hehe, inga specifikt som jag tänkt mig, tänkte mest att det kunde vara kul. Hur som helst låter det ju som en bra grej att ha teman... Men mest just nu tänkte jag väl saker som har med wikin generellt att göra. Snacka logotyper och utseende.--[[Användare:Raven|Raven]] 27 oktober 2007 kl. 00.09 (CEST)

Användare:Amilah

2007-10-27T11:12:55Z

Solidaridad: Sorry, jag var lite för snabb där. Förvirrat.

Användardiskussion:Solidaridad

2007-10-27T11:12:11Z

Solidaridad:

== Påpekanden ==

Här kan du lämna synpunkter på mina ändringar.

Amilah är caotico.--[[Användare:Iammany|Iammany]] 27 oktober 2007 kl. 13.03 (CEST)

I see. No Worries then. --[[Användare:Solidaridad|Solidaridad]] 27 oktober 2007 kl. 13.12 (CEST)

Användare:Amilah

2007-10-27T10:31:33Z

Solidaridad: Ny sida: Du får gärna berätta vem du är. Dels genom att göra en presentation och dels genom att meddela oss på krigsmaskinen@gmail.com om vem du är och vem som bjudit in dig.

Du får gärna berätta vem du är. Dels genom att göra en presentation och dels genom att meddela oss på krigsmaskinen@gmail.com om vem du är och vem som bjudit in dig.

Ideologi

2007-10-26T19:15:47Z

Solidaridad:

Begreppet '''ideologi''' används bland annat i betydelsen ett "falskt medvetande" som har som syfte att släta över motsättningar, avleda uppmärksamheten till ovidkommande ting och legitimera och understödja makten och samhällets fortbestånd.

<blockquote>''Vilket idésystem som helst som tar sin utgångspunkt i en abstraktion – en abstraktion som tilldelar dig vissa bestämda roller eller plikter – är en ideologi. En ideologi förser dem som accepterar den med en falsk medvetenhet, som nödvändigtvis innehåller komponenten att den är styrd av andra. Detta leder till att de som accepterar ideologin beter sig som objekt istället för subjekt, vilket möjliggör att de utnyttjas snarare än agerar för att förverkliga sina egna viljor. Alla olika ideologier är uppbyggda runt olika abstraktioner, men alla tjänar ändå en överordnad klass genom att ge individer (även om termen inte verkar riktigt passande – "medlemmar i flocken" är kanske mer korrekt) en känsla av meningsfullhet i offer, lidande och underordning.'' – [http://www.batko.se/sv_issue2_ch10.php Det revolutionära nöjet att tänka själv]</blockquote>

== Ideologins speglande karaktär ==

[[Louis Althusser]] definierade ideologi som "en avbildning av det imaginära förhållandet mellan individerna och deras reella existensbetingelser". I essän "Ideologi och ideologiska statsapparater" diskuterar Althusser detta som en produktion av [[subjektivitet]] där individerna genom så kallad interpellation fås att "fungera på egen hand", det vill säga att begära sin egen underordning. Ideologiska statsapparter (ISA) som till exempel skolan, reklamen eller kyrkan, "anropar" individen genom ett budskap som besvaras genom att individen bekräftar sin roll som subjekt och således reproducerar de maktrelationer som vidmakthåller de rådande omständigheterna.

Althusser skriver:

<blockquote>''Ideologins speglande struktur säkrar på en gång:
''(1) att "individerna" interpelleras som subjekt,''
''(2) att de underkastas Subjektet,''
''(3) att det sker ett ömsesidigt erkännande mellan subjekten och Subjektet, mellan subjekten inbördes samt att subjektet erkänner sig självt,''
''(4) en absolut garanti att allting därmed är fullkomligt bra och att allt kommer att gå väl, förutsatt att subjekten erkänner vad de är och handlar i enlighet därmed [...].''

''Resultat: Fångna i detta fyrdelade system, där de interpelleras som subjekt, underkastas Subjektet, erkänns ömsesidigt och förses med absoluta garantier, "fungerar" subjekten, "fungerar på egen hand" i det helt övervägande antal fall, med undantag för "dåliga subjekt" som då och då orsakar ingripande från en eller annan (repressiv) avdelning av statsapparaten.''''</blockquote>

Ideologi bör alltså inte förstås enbart som en "dimridå" eller någon form av "lögn" som det gäller att avslöja, utan som en '''maktrelation''' som subjekten aktivt upprätthåller genom att fortsätta agera som just subjekt.

== Vidare läsning ==
Louis Althusser: "Ideologi och ideologiska statsapparater" (I Filosofi från proletär klasståndpunkt)

[http://come.to/ideologikritiskt_forum Ideologikritiskt forum]

Ideologi

2007-10-26T19:14:32Z

Solidaridad: formatering

Begreppet '''ideologi''' används bland annat i betydelsen ett "falskt medvetande" som har som syfte att släta över motsättningar, avleda uppmärksamheten till ovidkommande ting och legitimera och understödja makten och samhällets fortbestånd.

<blockquote>''Vilket idésystem som helst som tar sin utgångspunkt i en abstraktion – en abstraktion som tilldelar dig vissa bestämda roller eller plikter – är en ideologi. En ideologi förser dem som accepterar den med en falsk medvetenhet, som nödvändigtvis innehåller komponenten att den är styrd av andra. Detta leder till att de som accepterar ideologin beter sig som objekt istället för subjekt, vilket möjliggör att de utnyttjas snarare än agerar för att förverkliga sina egna viljor. Alla olika ideologier är uppbyggda runt olika abstraktioner, men alla tjänar ändå en överordnad klass genom att ge individer (även om termen inte verkar riktigt passande – "medlemmar i flocken" är kanske mer korrekt) en känsla av meningsfullhet i offer, lidande och underordning.'' – [http://www.batko.se/sv_issue2_ch10.php Det revolutionära nöjet att tänka själv]</blockquote>

== Ideologins speglande karaktär ==

[[Louis Althusser]] definierade ideologi som "en avbildning av det imaginära förhållandet mellan individerna och deras reella existensbetingelser". I essän "Ideologi och ideologiska statsapparater" diskuterar Althusser detta som en produktion av [[subjektivitet]] där individerna genom så kallad '''interpellation''' fås att "fungera på egen hand", det vill säga att '''begära sin egen underordning'''. Ideologiska statsapparter (ISA) som till exempel skolan, reklamen eller kyrkan, "anropar" individen genom ett budskap som besvaras genom att individen bekräftar sin roll som subjekt och således reproducerar de maktrelationer som vidmakthåller de rådande omständigheterna.

Althusser skriver:

<blockquote>''Ideologins speglande struktur säkrar på en gång:
''(1) att "individerna" interpelleras som subjekt,''
''(2) att de underkastas Subjektet,''
''(3) att det sker ett ömsesidigt erkännande mellan subjekten och Subjektet, mellan subjekten inbördes samt att subjektet erkänner sig självt,''
''(4) en absolut garanti att allting därmed är fullkomligt bra och att allt kommer att gå väl, förutsatt att subjekten erkänner vad de är och handlar i enlighet därmed [...].''

''Resultat: Fångna i detta fyrdelade system, där de interpelleras som subjekt, underkastas Subjektet, erkänns ömsesidigt och förses med absoluta garantier, "fungerar" subjekten, "fungerar på egen hand" i det helt övervägande antal fall, med undantag för "dåliga subjekt" som då och då orsakar ingripande från en eller annan (repressiv) avdelning av statsapparaten.''''</blockquote>

Ideologi bör alltså inte förstås enbart som en "dimridå" eller någon form av "lögn" som det gäller att avslöja, utan som en '''maktrelation''' som subjekten aktivt upprätthåller genom att fortsätta agera som just subjekt.

== Vidare läsning ==
Louis Althusser: "Ideologi och ideologiska statsapparater" (I ''Filosofi från proletär klasståndpunkt'')

[http://come.to/ideologikritiskt_forum Ideologikritiskt forum]

Ordlista

2007-10-26T19:11:06Z

Solidaridad:

Ordlistan har precis som [[Referensverket]] inga väldefinierade avgränsningar utan styrs helt av de behov som uppkommer när wikin växer. Men det här är platsen för att förklara så kallat "svåra" ord och rena ordabetydelser. Medan artiklarna i [[Referensverket]] ska ha en mer "encyklopedisk" karaktär med fakta och analys ska ordlistans artiklar hållas kort och koncisa. En hållpunkt är utformningen av Svenska Akademiens Ordlista, [http://www.saol.se SAOL].

{| width="100%" cellpadding="10"

|valign="top" width="33%"|

== A - J ==
* '''Eklektisk''' blandning av olika, ofta motstridiga, osammanhängande idéer eller metoder
* '''Emanera''': utströmma, utstråla, utgå (ifrån), härröra.
* '''Etymologi''' är vetenskapen om ords härledning; läran om ords ursprung.
* '''Immanens''': inre, inneboende

|valign="top" width="33%"|

== K – T ==
* '''Mediera''': förmedla

|valign="top" width="33%"|

== U – Ö ==

|}

Kämpa Tillsammans!

2007-10-26T19:08:37Z

Solidaridad: formatering

'''Kämpa tillsammans!''' är en kommunistisk grupp som främst sysslat med teoribildning. Gruppen, som bildades 1997 med medlemmar från Malmö och Göteborg, har sina rötter i den utomparlamentariska vänstern.

Kämpa tillsammans! har introducerat begreppet [[ansiktslöst motstånd]] (som KT! i sin tur hämtat från den indiska gruppen [[Kamunist Kranti]]) i Sverige, ett slags betoning på de många gånger dolda, informella mikrokonflikter på en arbetsplats som sker utanför fackets och arbetsledningens kontroll, till exempel genom småskaligt [[sabotage]], maskning etc. Man tycker sig se en revolutionär potential i detta motstånd som ofta är ”helt vardagligt”, tillsynes opolitiskt och sker på livets alla områden.

Kämpa Tillsammans! var även de som började skriva så kallade [[militanta arbetsplatsundersökningar]] i Sverige.

==Skrifter av Kämpa tillsammans!==
* [http://www.polkagris.nu/wiki/filarkiv/kampa_tillsammans.pdf Kämpa tillsammans! – texter från den autonoma rörelsen i Västeuropa], 1998.
* [http://www.motkraft.net/index.php?view=file&id=25 Samma fiender, samma kamp! Ett häfte om nyliberalism, kapitalets kriser, globaliseringen av ekonomin och revolutionära strategier], 1998.
* [http://www.geocities.com/insurrection_raven/se_texts/vi_vill_ha_allting.html Vi vill ha allting! – en historisk bakgrund till den autonoma marxismen], 2003, ISBN 91-631-3924-3 (Subversiv Media).

==Enskilda texter av Kämpa tillsammans!==
*[http://www.motkraft.net/index.php?view=text&id=163 Massmilitans i 1800-talets Sverige]
*[http://www.motkraft.net/index.php?view=text&id=73 Ingen fred i klasskriget! Revolutionära perspektiv idag] ([http://www.socialism.nu/index.php?page=forum&section=thread&id=757&post_id=17572#Post17572 Ordlista] till artikeln)
*[http://www.polkagris.nu/index.php?sida=text&id=2 Det ansiktslösa motståndet – Vardagsmotstånd på ett svenskt bageri] ([http://www.polkagris.nu/index.php?sida=text&id=29 Engelsk översättning]) ([http://www.internationaltforum.dk/article.php3?id_article=103 Dansk översättning]) ([http://megafoni.kulma.net/index.php?art=96&am=1&vm=2 Finsk översättning])
*[http://www.riff-raff.se/3-4/arbaut.php Arbetsorganisering och arbetarautonomi i terminal] (”En introduktion till den militanta undersökningen som metod”)
*[http://www.riff-raff.se/3-4/stekha.php Att steka hamburgare – eller kampen mot värdet på en hamburgerrestaurang] ([http://www.riff-raff.se/en/3-4/burgers_vs_value.php Engelsk översättning]) ([http://www.geocities.com/lipstickinrage/ Portugisisk översättning]) ([http://www.riff-raff.se/en/misclang/hamburguesas.php Galicisk-portugisisk översättning])
*[http://www.motkraft.net/index.php?view=text&id=305 Management för proletärer] ([http://libcom.org/library/struggle-together-proletarian-management Engelsk översättning])
*[http://www.riff-raff.se/7/angrepp_undandragande.php Angreppets och undandragandets kommunism] (av Marcel) ([http://www.riff-raff.se/en/7/attack_rough.pdf Engelsk ”rough” översättning])
*[http://www.riff-raff.se/8/angrepp_undandragande.php Angrepp/undandragande] (av Marcel) ([http://www.riff-raff.se/en/8/attack_withdrawal.php Engelsk översättning])

==Kuriosa==
*[http://www.geocities.com/RainForest/Canopy/1658/ma5.htm#7 If you want peace, prepare for war! - en kritisk granskning av icke-våldslig civil olydnad] är en rolig debattartikel skriven av Kämpa Tillsammans! och publicerad i ''Miljöaktivisten'' nr 5 november 1998. Analyserar icke-våldsaktivismen genom att använda begreppet bruksvärde.

Diskussion:Ordlista

2007-10-26T19:06:40Z

Solidaridad:

Tror det är helt fel väg att gå med enskilda artiklar för varje ord. Om ordlistan ska vara till för korta definitioner räcker det att ha allt på en och samma sida, och om behov finns hänvisa vidare till en egen artikel. Eller?--[[Användare:Iammany|Iammany]] 26 oktober 2007 kl. 20.16 (CEST)

:We are in agreement. Bättre som det är nu.--[[Användare:Solidaridad|Solidaridad]] 26 oktober 2007 kl. 21.06 (CEST)

Kommunism

2007-10-26T19:02:02Z

Solidaridad: småkorrigering

'''Kommunism''' (från franskan: ''communisme'' och ytterst av latin: ''communis'', gemensam) är en benämning på flera närbesläktade idéer om att egendomen i ett samhälle bör vara gemensamt ägd. Inom marxismen är det också benämningen på det tillstånd i samhällsutvecklingen där klasserna och [[stat|staten]] upplösts och produktionsresultatet fördelas åt alla efter behov.

Många använder beteckningen kommunism om den [[ideologi]] som skapades av Vladimir Lenin (leninism) och vidareutvecklades i olika riktningar av efterföljare som Lev Trotskij (trotskism), Josef Stalin (stalinism) och Mao Zedong (maoism). Det förekommer också att länder som kallat sig socialistiska benämns som "kommuniststater" eftersom de haft ett styrande kommunistparti. Detta är dock enligt den marxistiska (och även den leninistiska) terminologin en självmotsägelse, då kommunismen inte bara är klasslös, utan även statslös. Enligt den marxistiska teorin mister staten sin funktion först när samhällsklasserna är upplösta. Därefter kan ett kommunistiskt samhälle som innebär ett stats- och klasslöst samhälle uppstå.

Andra väljer istället att betona kommunismen som en praktik, en så kallad "materiell rörelse" som existerar redan idag. Kommunismen ses då inte som en [[ideologi]] utan som en tendens i klasskampen, ett uttryck för arbetarklassens kamp mot lönearbetet.

<blockquote>''Kommunismen är inte ett ideal som skall förverkligas. Den existerar redan, inte som ett samhälle men som en strävan, en uppgift att förbereda sig för. Kommunismen är rörelsen som försöker avskaffa de levnadsförhållanden som bestäms av lönearbetet och den kommer att avskaffa dem genom revolution.'' – [http://www.riff-raff.se/vd/kapitalism_o_kommunism.php Gilles Dauvé: ''Kapitalism och kommunism'']</blockquote>

<blockquote>''Mr. Heinzen föreställer sig kommunismen som en särskild doktrin som härrör ur en bestämd teoretisk princip som dess kärna och drar vidare konsekvenser av detta. Mr. Heinzen har väldigt fel. Kommunismen är ingen doktrin, utan en rörelse som växer från fakta snarare än principer. Kommunister förutsätter inte den eller den filosofin utan all förfluten historia och framförallt, dess verkliga och faktiska resultat i de civiliserade länderna. […] Till den grad kommunismen är en teori är den det teoretiska uttrycket för proletariatets situation i sin kamp och den teoretiska sammanfattningen av förutsättningarna för proletariatets frigörelse.'' – Friedrich Engels, ”Die Kommunisten und Karl Heinzen”, Deutsche-Brüsseler-Zeitung nr 79, 3 oktober 1847</blockquote>

Detta perspektiv innebär bland annat att fokus förflyttas från ett hypotetiskt drömsamhälle till de möjligheter och begränsningar som finns här och nu. [[Kommunisering]] är ett begrepp som allt oftare används om denna pågående strävan efter att överskrida kapitalismen.

Militanta undersökningar

2007-10-26T16:05:30Z

Solidaridad:

'''Militanta arbetsplatsundersökningar''' (även kallade "berättelser" och "självundersökningar") är en metod för att undersöka förhållandena och konflikterna på en arbetsplats (för att undvika eventuella missförstånd så har begreppet militant inte betydelsen våldsam eller våldsromantisk, utan står för att undersökningen är kampinriktad). Den genomförs av arbetarna på en arbetsplats med syfte att själva driva på och delta i kampen. Alltså militant utifrån ett arbetarperspektiv i motsats till en utomstående akademisk undersökning som utförs av intellektuella som endast kan vara betraktare och som själva inte deltar i kampen. Med andra ord teori för praktik och inte teori som självändamål.

I Sverige var det [[Kämpa Tillsammans!]] som tog initiativet att börja skriva militanta arbetsplatsundersökningar.

==Läs mer==
* Johan Forsberg: [http://www.riff-raff.se/3-4/arbaut.php ''Arbetsorganisering och arbetarautonomi i terminal – En introduktion till den militanta undersökningen som metod''] (är dels en undersökning och dels en genomgång av arbetsplatsundersökningen som metod rent generellt)
* Det finns mängder av arbetsplatsundersökningar, för många att lista på rad här. Se hemsidor som [http://www.polkagris.nu Polkagrisarna] och [http://www.motarbetaren.se Motarbetaren] där många arbetsplatsundersökningar är samlade.

Diskussion

2007-10-26T12:22:08Z

Solidaridad:

Diskutera wikin och dess innehåll. '''Kom ihåg att signera dina inlägg''', det gör du genom att trycka på denna symbol [[Bild:Button_sig.png]] som finns ovanför fönstret du skriver i när du redigerar.

'''Denna diskussionsida är öppen och kan läsas även av icke-medlemmar. Var därför försiktig med personuppgifter och andra känsliga uppgifter.'''

== Vad är Krigsmaskinen.se till för? ==

Ok, första inlägget. Känns bra. Nåväl, min fråga hur ni andra tänker om vad som ska finnas på wikin. Ska det vara en ren encyklopedia för kommunistisk teori och personer med anknytning därtill? Eller ska det vara även vara ett teoretiskt bygge, där vi ger vår "tolkning"? Och ska vi inkorporera våra egna texter och översättningar? KAnske till och med andras texter som kan vara av intresse? Jag har antagit även det senare. Men ordet är fritt!

--[[Användare:Solidaridad|Solidaridad]] 20 oktober 2007 kl. 19.51 (CEST)

:Jag har inte tänkt mig ett renodlat uppslagsverk, utan bara ett verktyg för teoretisk praktik i alla dess former. Det där med om vi ska försöka hålla på någon slags objektivitet eller om det är "vår" tolkning har jag inte funderat alls hittills. Vad menar du föresten med att inkorporera egna texter och översättningar? Menar du att använda wikin som ett slags textarkiv? Det tycker jag att vi bör undvika. Det finns andra ställen som lämpar sig bättre för det. Men för t ex översättningar funkar det ju skitbra att använda wikin. --[[Användare:Iammany|Iammany]] 20 oktober 2007 kl. 20.03 (CEST)

Jag tror vi är på samma spår, men det var när jag läste artikeln som den om sabotage jag började undra, för den handlar inte om sabotage utan är mer en samlingssida för polkagrisarnas texter som berör sabotagemetoder. Jag tänker mig att vi kan bygga sidorna ungefär så här: först en mer encyklopedisk förklaring (sabot, träskor osv), sen en mer analytisk del (sabotage som verktyg i klasskamp) och sen exempel på praktik (typ, kortslut något). Sen vad gäller textet tänkte jag att wikin vore en bra plats för översättningar av politiska texter, som ju då rimligen måste vara våra egna med tanke på upphovsrätt (även om jag gärna skiter i den). Ett slags textarkiv som presenterar intressanta texter av omnämnda och onämnda personer i Referensverket. Typ Upprorets anarkism, call of the void och vad annat som wikins medlemmar och/eller andra översatt.--[[Användare:Solidaridad|Solidaridad]] 20 oktober 2007 kl. 20.42 (CEST)

Kan vi inte skapa en egen "huvudrubrik" i sidolisten för översättningar, typ kalla den Biblioteket, Krigsarkivet eller nåt? --[[Användare:Solidaridad|Solidaridad]] 20 oktober 2007 kl. 23.09 (CEST)

Behöver vi verkligen ha samma text både i översatt version och som länk under rekommenderad läsning? Tänker nu på Wolfi men också det att jag har en översättning av Wildcats Against Democracy som kan läggas upp.--[[Användare:Myteri|Myteri]] 23 oktober 2007 kl. 10.57 (CEST)

För min del är det hugget som... Om du tycker det är onödigt så ta bort den. Man kan u tänka sig att lägga en länk till originaltexen och/eller en engelsk översättning därav på själva textens sida. Vi är ju rätt så mycket i trailmode just nu, och i och med att det är jag som röjt mest så ser det ju lite ut som jag vill. Jag hoppas att ni andra kliver in och styr upp det ni inte gillar eller vill ha annorlunda. Alla min förändringar och det jag lägger upp är "up for grabs". Varken Krigsarkivet eller Rekommenderad läsning är huggna i sten (även om jag verkligen gillar Krigsarkivet, inte misnt namnet). Och Myteri, lägg gärna upp din översättning av Against Democracy, kom bara ihåg att lägga den under rätt rubrik beroende på originalspråket.--[[Användare:Solidaridad|Solidaridad]] 23 oktober 2007 kl. 13.00 (CEST)

== Vad vill vi ha på huvudsidan? ==
Ja, som rubriken lyder: vad vill vi egentligen ha på huvudsidan?--[[Användare:Iammany|Iammany]] 20 oktober 2007 kl. 20.28 (CEST)

Tycker det ser helt förträffligt ut som det är nu! --[[Användare:Raven|Raven]] 22 oktober 2007 kl. 09.33 (CEST)

iammany verkar inte lika förtjust i mitt bidrag i form av logga, men även jag är rätt nöjd. Loggan finns uppladdad i ett antal olika versioner och kan lätt laddas ner för att förändras. Den skulle t. ex. var lite störrer kanske och gå över hela sidan. Det är fritt fram. Typsnittet heter Cracked. --[[Användare:Solidaridad|Solidaridad]] 22 oktober 2007 kl. 17.20 (CEST)

Jag tyckte den va rätt ok faktiskt! Brukar inte gilla sånna typsnitt, men den passar här på nått vänster... Bättre än ingenting hur som helst. Sen vet jag inte vad ni anser, man jag tycker det är rätt snyggt att inte ha en logo där i hörnet som det annars brukar vara på wikis. --[[Användare:Raven|Raven]] 23 oktober 2007 kl. 13.28 (CEST)

== Inloggade användare ==

Efter att ha redigeringskrocket med iammany ett gäng gånger nu undrar jag om det finns något sätt att se inloggade medlemmar och kanske till och med vilka sidor de redigerar? --[[Användare:Solidaridad|Solidaridad]] 20 oktober 2007 kl. 23.11 (CEST)

Hmm, det va en bra fråga... Ska kolla upp... Om jag är seg på det, så får man svar på det mesta på www.mediawiki.org. --[[Användare:Raven|Raven]] 22 oktober 2007 kl. 09.33 (CEST)

==Ska alla få läsa diskussionssidan?==

En liten undran, är det verkligen särskilt smart och/eller produktivt att hålla diskussionssidan öppen för alla och envar? Vore det inte bättre om man kunde begränsa den till endast de som loggat in? En tanke, bara. --[[Användare:Solidaridad|Solidaridad]] 22 oktober 2007 kl. 17.23 (CEST)

:Om det är diskussion i stil med det som förs här så är det väl lugnt? Tänker dock att om det blir fler folk här kanske man även måste skapa ett forum, även fast det innebär ännu ett forum man måste logga in på med jämna mellanrum :-) --[[Användare:Raven|Raven]] 23 oktober 2007 kl. 13.26 (CEST)

==Wikidagar==
Vad sägs om att ha en wikidag framöver där vi ICQ-ar och fixar en massa med vår fina wiki? --[[Användare:Raven|Raven]] 23 oktober 2007 kl. 13.26 (CEST)

Krigsmaskinen:Om

2007-10-26T11:36:23Z

Solidaridad:

Krigsmaskinen eller krigsmaskinen.se startade som en del av [http://www.polkagris.nu/wiki Polkagriswikin] men är nu en fristående wiki. Idén med krigsmaskinen.se var ursprungligen att börja bygga på en svensk motsvarighet till [http://www.generation-online.org Generation-online] i wiki-format, men har kommit att bli bredare. Namnet kommer av [[Gilles Deleuze|Deleuze]] & [[Félix Guattari|Guattari]]s begrepp '''[[krigsmaskin]]''' som betecknar en speciell typ av rörelse, organisering och aktivitet som bryter upp [[staten|statsapparat]]ens interiorisering och vilket också sägas vara syftet med denna wiki.

==Kan jag få ett konto?==
Wikin är bara öppen för redigering av registerade användare. Om du anser att du har något att tillföra till wikin, släng iväg ett mail till [mailto:krigsmaskinen@gmail.com krigsmaskinen@gmail.com] så är det möjligt att vi ger dig ett konto här.

==Övrigt==
[[Special:Listusers|Medlemmar på wikin]]

Krigsmaskinen:Om

2007-10-26T11:35:41Z

Solidaridad:

Krigsmaskinen eller krigsmaskinen.se startade som en del av [http://www.polkagris.nu/wiki Polkagriswikin] men är nu en fristående wiki. Idén med krigsmaskinen.se var ursprungligen att börja bygga på en svensk motsvarighet till [http://www.generation-online.org Generation-online] i wiki-format, men har kommit att bli bredare. Namnet kommer av [[Gilles Deleuze|Deleuze]] & [[Félix Guattari|Guattari]]s begrepp '''[[krigsmaskin]]''' som betecknar en speciell typ av rörelse, organisering och aktivitet som bryter upp [[staten|statsapparat]]ens interiorisering och vilket också sägas vara syftet med denna wiki.

==Kan jag få ett konto?==
Wikin är bara öppen för redigering av registerade användare. Om du anser att du har något att tillföra till wikin, släng iväg ett mail till [mailto: krigsmaskinen@gmail.com] så är det möjligt att vi ger dig ett konto här.

==Övrigt==
[[Special:Listusers|Medlemmar på wikin]]

Kommando Holger Meins

2007-10-23T18:01:37Z

Solidaridad:

'''Kommando Holger Meins''' var namnet på den grupp som genomförde ockupationen av den västtyska ambassaden i Sverige 1975. Gruppen bestod av Hanna Krabbe, Karl-Heinz Dellwo, Lutz Taufer, Bernhard Rössner, Ulrich Wessel och Siegfried Hausner, som alla hade anknytning till Röda Armé Fraktionen, RAF. De tog sitt namn efter Holger Meins, en fånge med RAF-anknytning som dog under en hungerstrejk i västtyskt fängelse.

Syftet med ockupationen var att få den västtyska regeringen att släppa inte mindre än 26 fångar med anknytning till RAF, däribland gruppens ledare Andreas Baader och Ulrike Meinhof ur sin fångenskap. Något som den västtyska regeringen blankt vägrade till och ockupationen blev därför ett misslyckande för gruppen. Fyra människor förlorade livet på grund av ockupationen: militärattachén von Mirbach och handelsattachén Hillegaart som skjutits ihjäl av Dellwo inne på ambassaden samt två ockupanter, Wessel, och en dryg vecka senare, Hausner. Ockupationen kom till sin upplösning när en av de sprängladdningar gruppen hade placerat ut i byggnaden exploderade utav misstag.

=== Operation Leo ===

För de ockupanter som dödats i ambassaddramat och för utvisningen av de överlevande ockupanterna av den svenska regeringen planerade den i Sverige boende västtyske anarkisten Norbert Kröcher tillsammans med en grupp svenskar en hämndaktion kallad Operation Leo. Den gick ut på att kidnappa den biträdande arbetsmarknadsminister Anna-Greta Leijon som hade varit ansvarig för utvisningsärendet i regeringen. Gruppen hade tagit sig namnet Kommando Siegried Hausner efter en av de två kvinnliga ockupanter som hade dödats under ambassaddramat. Kidnappningen avslöjades dock innan det hann sättas i verket.

== Externa källor ==

[http://www.ordfront.se/www.ordfront.se/Bocker/HistoriaoKultur/KommandoHolgerMeins.aspx Kommando Holger Meins. Dramat på västtyska ambassaden och Operation Leo av Dan Hansén och Jens Nordqvist]

Kommando Holger Meins

2007-10-23T17:56:16Z

Solidaridad: omskrivning

'''Kommando Holger Meins''' var namnet på den grupp som genomförde ockupationen av den västtyska ambassaden i Sverige 1975. Gruppen bestod av Hanna Krabbe, Karl-Heinz Dellwo, Lutz Taufer, Bernhard Rössner, Ulrich Wessel och Siegfried Hausner, som alla hade anknytning till Röda Armé Fraktionen, RAF. De tog sitt namn efter Holger Meins, en fånge med RAF-anknytning som dog under en hungerstrejk i västtyskt fängelse.

Syftet med ockupationen var att få den västtyska regeringen att släppa inte mindre än 26 fångar med anknytning till RAF, ädribland gruppens ledare Andreas Baader och Ulrike Meinhof ur sin fångenskap. Något som den västtyska regeringen blankt vägrade till och ockupationen blev därför ett misslyckande för gruppen. Fyra människor förlorade livet på grund av ockaupationen: militärattachén von Mirbach och handelsattachén Hillegaart som skjutits ihjäl av Dellwo inne på ambassaden samt två ockupanter, Wessel, och en dryg vecka senare, Hausner. Ockupationen kom till sin upplösning när en av de sprängladdningar gruppen hade placerat ut i byggnaden exploderade utav misstag.

=== Operation Leo ===

För de ockupanter som dödats i ambassaddramat och för utvisningen av de överlevande ockupanterna av den svenska regeringen planerade den i Sverige boende västtyske anarkisten Norbert Kröcher tillsammans med en grupp svenskar en hämndaktion kallad Operation Leo. Den gick ut på att kidnappa den biträdande arbetsmarknadsminister Anna-Greta Leijon som hade varit ansvarig för utvisningsärendet i regeringen. Gruppen hade tagit sig namnet Kommando Siegried Hausner efter en av de två kvinnliga ockupanter som hade dödats under ambassaddramat. Kidnappningen avslöjades dock innan det hann sättas i verket.

== Externa källor ==

[http://www.ordfront.se/www.ordfront.se/Bocker/HistoriaoKultur/KommandoHolgerMeins.aspx Kommando Holger Meins. Dramat på västtyska ambassaden och Operation Leo av Dan Hansén och Jens Nordqvist]

Kommando Holger Meins

2007-10-23T17:52:01Z

Solidaridad: Ny sida: '''Kommando Holger Meins''' var namnet på den grupp som genomförde ockupationen av den västtyska ambassaden i Sverige 1975. Gruppen bestod av Hanna Krabbe, Karl-Heinz Dellwo, Lutz Taufer...

'''Kommando Holger Meins''' var namnet på den grupp som genomförde ockupationen av den västtyska ambassaden i Sverige 1975. Gruppen bestod av Hanna Krabbe, Karl-Heinz Dellwo, Lutz Taufer, Bernhard Rössner, Ulrich Wessel och Siegfried Hausner, som alla hade anknytning till Röda Armé Fraktionen, RAF. De tog sitt namn efter Holger Meins, en fånge med RAF-anknytning som dog under en hungerstrejk i västtyskt fängelse.

Syftet med ockupationen var att få den västtyska regeringen att släppa inte mindre än 26 fångar med anknytning till RAF, ädribland gruppens ledare Andreas Baader och Ulrike Meinhof ur sin fångenskap. Något som den västtyska regeringen blankt vägrade till och ockupationen blev därför ett misslyckande för gruppen. Fyra människor förlorade livet på grund av ockaupationen: militärattachén von Mirbach och handelsattachén Hillegaart som skjutits ihjäl av Dellwo inne på ambassaden samt två ockupanter, Wessel, och en dryg vecka senare, Hausner. Ockupationen kom till sin upplösning när en av de sprängladdningar gruppen hade placerat ut i byggnaden exploderade utav misstag.

=== Operation Leo ===

I en hämndaktion, kallad Operation Leo, för de ockupanter som dödats i ambassaddramat och för utvisningen av de överlevande ockupanterna av den svenska regeringen, planerade den i Sverige boende västtyske anarkisten Norbert Kröcher tillsammans med en grupp svenskar att kidnappa den biträdande arbetsmarknadsminister Anna-Greta Leijon som hade varit ansvarig för utvisningsärendet i regeringen. Gruppen hade tagit sig namnet Kommando Siegried Hausner efter en av de ockupanter som dog under ambassaddramat. Kidnappningen avslöjades dock innan det hann sättas i verket.

== Externa källor ==

[http://www.ordfront.se/www.ordfront.se/Bocker/HistoriaoKultur/KommandoHolgerMeins.aspx Kommando Holger Meins. Dramat på västtyska ambassaden och Operation Leo av Dan Hansén och Jens Nordqvist]

Diskussion:Rekommenderad läsning

2007-10-23T16:28:23Z

Solidaridad: New section: Omgörning

Jag tänker att man kanske ska lägga ner tid på att lägga in kommentarer på böcker/texter här? Man blir ju mer inspirerad att läsa något om man läser en kort sammanfattning av den och kanske även en recension av den. Det är ju även bra för en själv att skriva ihop en sådan kommentar, får man ju formulera det man lärt sig. Och om man ska göra listor kanske man ska göra det i skilda ämnen så som tex "Marx och den politiska ekonomin", "Kommunism", "Arbete", "Workfare/Arbetslinjen", "Demokrati" etc. --[[Användare:Raven|Raven]] 23 oktober 2007 kl. 13.41 (CEST)

...kom på. Är ju så det görs på polkagriswikin. Kolla tex här: http://www.polkagris.nu/wiki/index.php/Bonanno%2C_Alfredo:_From_Riot_to_Insurrection --[[Användare:Raven|Raven]] 23 oktober 2007 kl. 13.49 (CEST)

Absolut. Sidan som den är nu är bara ett skal, ett test för att se hr det kan se ut och testa formatering och så. En okommenterad lista med böcker gör nog öven den mest trägne modstulen. Tanken, i alla fall min tanke, är ju att inspirera till läsning och studier (i ordets verklgia bemärkelse).--[[Användare:Solidaridad|Solidaridad]] 23 oktober 2007 kl. 14.06 (CEST)

Ok. Då är vi på samma våglängd då. För över de två jag fixat till polkagriswikin som jag tycker är jävligt bra. Är tagna från soc.nu båda två dock, men de är fortfarande bra :-) --[[Användare:Raven|Raven]] 23 oktober 2007 kl. 17.24 (CEST)

== Omgörning ==

Gjorde om sidan och tog bort listan. Så nu är det bara att fylla på bär behov och lust finnes. SÅ kan vi låta den växa fram. Tanken är att den här sidan ska vara ett ställe att lyfta fram exceptionella och/eller intressanta böcker och texter som kan vara till nytta i klasskamp och teoretiska exkursioner. Inte en läslista för att bevisa hur jävla belästa vi är. :) --[[Användare:Solidaridad|Solidaridad]] 23 oktober 2007 kl. 18.28 (CEST)

MediaWiki:Sidebar

2007-10-23T16:23:27Z

Solidaridad: ändrade litteratur till bokbordet

Alfredo Bonanno: From Riot to Insurrection

2007-10-23T16:21:15Z

Solidaridad: la till rubriker

=== Presentation ===

[[Alfredo Bonnano|Alfredo M. Bonannos]] ''From Riot to Insurrection'', utgiven av [[Elephant Editions]] 1988 går att ladda ner [http://www.geocities.com/insurrection_raven/en_texts/from_riot_to_insurrection.html härifrån]. En av de två texterna som finns i skriften, finns översatt till svenska: ''[http://www.batko.se/sv_bonanno_insurr_project.php Anarkism och det insurrektionella projektet]''.

=== From riot to insurrection: en sammanfattning ===

(Taget från [http://www.socialism.nu/index.php?page=forum&section=thread&id=4825&view=3 socialism.nu].)

Den finns inte på nätet, men här kommer en (ganska subjektiv) sammanfattning. Hoppas någon är intresserad.

Häftet består av två texter. Första texten ’For an analysis of a period of change : from post-industrial illusions to post-revolutionary ones’ skrevs som ett diskussionsunderlag till en anarkistisk konferens i Milano 1985. Den andra texten är ett föredrag som Bonanno höll på samma konferens, på temat ’Anarchism and the insurrectional project’. Jag tycker helt klart att den är läsvärd. Även om vissa saker verkar lite överdrivna i historiens ljus så är dom vettiga poängerna många fler.

Den första texten beskriver kapitalismens utvecklingen mot det ”postindustriella” med allt vad det innebär, och drar utifrån detta slutsatser om klasskampens utveckling och det framtida motståndets förutsättningar. Den andra delen går i princip igenom samma saker som den första, men utvecklar och förtydligar vissa bitar. Främst biten om kapitalets kriser och förändring, och anarkisternas roll i den ny situationen.

Kortfattat kan man säga att han kommer fram till att oavsett om reformismens väg, partiernas och fackets väg, någon gång har varit möjlig, så är den vägen definitivt helt borta från kartan nu. Kapitalet (och staten) är inte längre intresserade av samförstånd och dialog och har släppt den biten. Istället kommer samhället allt mer delas upp i ”inkluderade” och ”exkluderade”, inte främst mellan i-värld och u-värld, inte geografiskt, utan socialt.

Det tidigare samförståndet byggde på att vi hade en gemensam kommunikation i hela samhället för att hantera och kanalisera klasskonflikten, fria media, allmänna val, fackliga förhandlingar, domstolar, lagar, demonstrationsrätt, proteströrelser, folkrörelser osv. Alltså en kommunikation eller dialog mellan klasserna. Men efter att staten och kapitalet bröt kommunikationen ovanifrån har allt detta blivit meningslöst, eller snarare en sak enbart för dom inkluderade. Det är därför valdeltagande, medlemskap i partier och prenumerationer på morgontidningar osv rasar, dom har inte längre något att erbjuda – reformismen är död.

Detta brott i kommunikationen leder i sin tur till att klassklyftan vidgas ytterligare och att de exkluderade delarna av arbetarklassen tappar all kunskap om, och förståelse för, samhällets ”spelregler”. De kan inte längre ställa reformistiska krav, för man vet inte vilka krav man kan ställa och till vem man ska sälla dom. Ett exempel på detta från Sverige är när folk (ofta invandrare) som får avslag på sin socialbidragsansökan spontant väljer att spöa på sina handläggare istället för att överklaga besluten. När kommunikationen bryts, och stora delar av arbetarklassen förfrämligas från samhället och s a s tappar språket, då återstår bara det tillsynes irrationellt och omotiverade våldet.

Kravaller, som tidigare främst varit en kampform för dom allra mest marginaliserade grupperna (i sverige kanske främst invandrarungdomar i förorten och internerna på kåken) kommer att bli vanligare och allt mer ta över som motståndsform eller missnöjesyttring bland arbetarklassen i stort. Detta är enligt Bonanno inget vi kan göra någonting åt, utan något som revolutionärer måste förhålla sig till.

Vi måste alltså välkomna kravallerna, delta i dom, och försöka förvandla kravallerna till regelrätta uppror som i förlängningen kan leda till revolution. Men, häftet tar trots titeln inte upp exakt hur detta ska gå till, det slår bara fast att det är den vägen vi måste gå.

Texten är också en uttalad brytning med både den klassiska marxismens och anarkismens analyser och organisationer. Kanske främst fokuseringen på industriproletariatet. Han hävdar bl a att datorernas och informationssamhällets utveckling leder till att det klassiska fabriksarbetet minskar och att tjänstesektorn och arbetslösheten ökar, och att utvecklingen leder till att basen, och alltså makten, i industrin därför flyttas från industriarbetaren till datateknikern.

Han säger också att samförståndets och reformismens död innebär döden både för det marxistiska partiet och den anarkistiska partiliknande organisationen. I dess ställe sätter han den autonoma organiseringen. Små informella grupper som genom handlingens propaganda och direkt aktion deltar direkt i kamperna, i motsatts till formella organisationer som försöker påverka och definiera kamperna utifrån.

Han säger däremot ingenting om att arbetarklassen skulle ha spelat ut sin roll, än mindre att värdeläran skull ha gjort det. När han kritiserar marxismen så är det just i dess överdrivna fokus på industriproletariatet, och den ideologiska marxismens klassiska organisationsformer, parti och fackförening. Men den har säkert andra brister, främst som sagt vissa överdrifter.

Och begreppet ”postindustruell” används hela tiden med förbehåll, t ex skriver han: We are in a situation where industrial producton is in transformation, a situation usually described by a phrase, which for convenience we can also use, a ”post-industrial” situation. På andra ställen skriver han ”det så kallade…” innan osv. Och han betonar hela tiden att den ”postindustriella” utvecklingen bara är en tendens, och att vissa gamla organisations- och kampformer fortfarande går att använda, men att det ändå är klart åt vilket håll utvecklingen går, och att dom revolutionärer som vill ha något att säga till om måste se till att anpassa sig till verkligheten.

Vad är då definitionen på inkluderade och exkluderade? Han skriver någonstans att de inkluderade är en mycket bredare grupp än den klassiska överklassen, men att den är försvinnande liten jämfört med dom exkluderade. Någon annan stans skriver han ungefär ”proletariatet eller exkluderade eller vad ni nu vill kalla dom”. Det är lite diffust men jag tror absolut inte att det ska tolkas som något alternativ till klasser, snarare ett sätt att beskriva relationen mellan klasserna i en viss situation.