Giorgio Agamben - Versionshistorik

Iammany den 10 augusti 2018 kl. 16.04

2018-08-10T16:04:13Z

Iammany den 27 december 2009 kl. 14.27

2009-12-27T14:27:33Z

Iammany den 11 oktober 2009 kl. 18.52

2009-10-11T18:52:00Z

Iammany: /* Undantagstillståndet (2003) */

2008-11-01T18:58:20Z

‎Undantagstillståndet (2003)

Iammany: /* Undantagstillståndet (2003) */

2008-11-01T18:46:50Z

‎Undantagstillståndet (2003)

Iammany: /* Undantagstillståndet (2003) */

2008-11-01T18:45:39Z

‎Undantagstillståndet (2003)

Iammany: /* Undantagstillståndet (2003) */

2008-11-01T18:04:06Z

‎Undantagstillståndet (2003)

Zerkalo den 18 augusti 2008 kl. 10.59

2008-08-18T10:59:55Z

Zerkalo den 16 december 2007 kl. 19.11

2007-12-16T19:11:56Z

Solidaridad den 22 oktober 2007 kl. 15.50

2007-10-22T15:50:58Z

← Äldre version		Versionen från 10 augusti 2018 kl. 16.04
Rad 23:		Rad 23:

	Agamben undersöker de ökade maktstrukturer som regeringar använder sig av under krisperioder. Under dessa kriser kan medborgerliga och individuella rättigheter förminskas eller suspenderas av en regering som försöker behålla makten. Agamben undersöker effekterna undantagstillståndet får för individer genom att titta på ''bios'' och ''zoe''.		Agamben undersöker de ökade maktstrukturer som regeringar använder sig av under krisperioder. Under dessa kriser kan medborgerliga och individuella rättigheter förminskas eller suspenderas av en regering som försöker behålla makten. Agamben undersöker effekterna undantagstillståndet får för individer genom att titta på ''bios'' och ''zoe''.
		+
		+	[[Kategori:Krig]]

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-[[Bild:Agamben2.jpg|left|frame|Giorgio Agamben]]'''Giorgio Agamben''' (född 1942) är en italiensk filosof som undervisar vid universitetet i Venedig. Han undervisar också vid Collège International de Philosophie i Paris och har tidigare undervisat vid universitetet i Macerata i Italien. Han blev känd för sina undersökningar av [[undantagstillstånd]] och [[homo sacer]].
+[[Bild:Agamben2.jpg|left|frame|Giorgio Agamben]]'''Giorgio Agamben''' (född 1942) är en italiensk filosof som undervisar vid universitetet i Venedig. Han undervisar också vid Collège International de Philosophie i Paris och har tidigare undervisat vid universitetet i Macerata i Italien. Han blev känd för sina undersökningar av '''undantagstillståndet''' och '''homo sacer'''.
-Agamben undervisades vid universitetet i Rom, där han skrev sin avhandling om [[Simone Weil]]s tänkande. Agamben deltog också i [[Martin Heidegger]]s Le Thor-seminarier om Herakleitos och Hegel 1966 och 1968. Under sjuttiotalet skrev han främst om lingvistik, filologi och poetik.
+Agamben undervisades vid universitetet i Rom, där han skrev sin avhandling om [[Simone Weil]]s tänkande. Agamben deltog också i [[Martin Heidegger]]s Le Thor-seminarier om Herakleitos och [[Hegel]] 1966 och 1968. Under sjuttiotalet skrev han främst om lingvistik, filologi och poetik.
 Hans starkaste influenser är [[Walter Benjamin]], [[Carl Schmitt]], [[Michel Foucault]] och [[operaismo]]rörelsen.
 == Den kommande gemenskapen (1990) ==
-I ''La comunità che viene'' (Den kommande gemenskapen) beskriver Agamben vad han kallar "vadhelst singularitet" (vadhelst är svenska översättningen av italienskans qualunque, som på engelska har översatts till whatever.) Detta vadhelst är inte något likgiltigt utan det som alltid är betydelsefullt. Vadhelst relaterar här till [[singularitet]], men inte singularitet som är likgiltig inför t ex ett begrepp (att vara röd, att vara fransk, att vara muslim) utan till singularitetens vara ''så som den är''.
+I ''La comunità che viene'' (Den kommande gemenskapen) beskriver Agamben vad han kallar "vadhelst singularitet" (vadhelst är svenska översättningen av italienskans ''qualunque'', som på engelska har översatts till ''whatever''.) Detta vadhelst är inte något likgiltigt utan det som alltid är betydelsefullt. Vadhelst relaterar här till '''singularitet''', men inte singularitet som är likgiltig inför t ex ett begrepp (att vara röd, att vara fransk, att vara muslim) utan till singularitetens vara ''så som den är''.
 == Homo Sacer: Suveränitet och Naket liv (1995) ==
 Med ''Homo sacer. Il potere sovrano e la nuda vita'' påbörjar Agamben flerbandsverket ''[[Homo Sacer]]''. I denna första del analyserar han romersk lag och menar att ''Homo sacer'' (helig människa) sätter fingret på fundamentala frågor rörande lag och makt. Enligt romersk lag kunde en person som begått särskilda brott bannlysas från samhället och få sina rättigheter som medborgare indragna. Detta gjorde den till en "''homo sacer''" (helig människa) vilket innebar att den kan dödas av vem som helst utan straff, men kunde inte offras i en rituell ceremoni.
-''Homo sacer'' är spegelbilden av [[suveränitet|suveränen]] (Basileus) - en kung, kejsare, eller president - som å ena sidan står inom lagen och å andra sidan utanför (eftersom han har makten att suspendera lagen på obegränsad tid).
+''Homo sacer'' är spegelbilden av suveränen (Basileus) - en kung, kejsare, eller president - som å ena sidan står inom lagen och å andra sidan utanför (eftersom han har makten att suspendera lagen på obegränsad tid).
 Agamben anknyter därmed till [[Carl Schmitt]]s definition av [[suveränitet]] som den som har makten att införa [[undantagstillstånd]] (eller ''justitium''), där lagen suspenderas utan att upphävas.
-Agamben noterar att lagen alltid har haft makten att definiera vad som är "naket liv" (''zoe'', i motsats till ''bios'': kvalificerat liv) samtidigt som den får makt över det genom att underkasta det politisk kontroll. Lagens makt är att aktivt separera "politiska" varelser (medborgare) från "naket liv" (kroppar) och har varit sådan från antiken fram till [[modernitet]]en - bokstavligen från Aristotelse till Auschwitz.
+Agamben noterar att lagen alltid har haft makten att definiera vad som är "naket liv" (''zoe'', i motsats till ''bios'': kvalificerat liv) samtidigt som den får makt över det genom att underkasta det politisk kontroll. Lagens makt är att aktivt separera "politiska" varelser (medborgare) från "naket liv" (kroppar) och har varit sådan från antiken fram till moderniteten - bokstavligen från Aristotelse till Auschwitz.
 == Undantagstillståndet (2003) ==
 :''Se även: [[Stato di Eccezione]]''
-Agambens kanske mest kända bok ''[[Stato di Eccezione]]'' (''Undantagstillståndet'', övers. [[Sven-Olov Wallenstein]]) utgör band 2.1 (band 2.2 har ännu inte publicerats) av serien ''Homo Sacer''. I denna bok fördjupar sig Agamben i undantagstillståndet. Han spårar konceptets genealogi tillbaka till den romerska lagens ''justitium'' och ''auctoritas''. Detta får honom att svara på Carl Schmitts definition av suveränitet som makten att förklara undantagstillstånd.
+Agambens kanske mest kända bok ''[[Stato di Eccezione]]'' (''Undantagstillståndet'', övers. Sven-Olov Wallenstein) utgör band 2.1 (band 2.2 har ännu inte publicerats) av serien ''Homo Sacer''. I denna bok fördjupar sig Agamben i undantagstillståndet. Han spårar konceptets genealogi tillbaka till den romerska lagens ''justitium'' och ''auctoritas''. Detta får honom att svara på Carl Schmitts definition av suveränitet som makten att förklara undantagstillstånd.
 Agamben undersöker de ökade maktstrukturer som regeringar använder sig av under krisperioder. Under dessa kriser kan medborgerliga och individuella rättigheter förminskas eller suspenderas av en regering som försöker behålla makten. Agamben undersöker effekterna undantagstillståndet får för individer genom att titta på ''bios'' och ''zoe''.

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 [[Bild:Agamben2.jpg|left|frame|Giorgio Agamben]]'''Giorgio Agamben''' (född 1942) är en italiensk filosof som undervisar vid universitetet i Venedig. Han undervisar också vid Collège International de Philosophie i Paris och har tidigare undervisat vid universitetet i Macerata i Italien. Han blev känd för sina undersökningar av [[undantagstillstånd]] och [[homo sacer]].
-Agamben undervisades vid universitetet i Rom, där han skrev sin avhandling om [[Simone Weil]]s tänkande. Agamben deltog också i [[Martin Heideggers]] Le Thor-seminarier om Herakleitos och Hegel 1966 och 1968. Under sjuttiotalet skrev han främst om lingvistik, filologi och poetik.
+Agamben undervisades vid universitetet i Rom, där han skrev sin avhandling om [[Simone Weil]]s tänkande. Agamben deltog också i [[Martin Heidegger]]s Le Thor-seminarier om Herakleitos och Hegel 1966 och 1968. Under sjuttiotalet skrev han främst om lingvistik, filologi och poetik.
 Hans starkaste influenser är [[Walter Benjamin]], [[Carl Schmitt]], [[Michel Foucault]] och [[operaismo]]rörelsen.

@@ Rad 18: / Rad 18: @@
 == Undantagstillståndet (2003) ==
 Agambens kanske mest kända bok ''[[Stato di Eccezione]]'' (''Undantagstillståndet'', övers. [[Sven-Olov Wallenstein]]) utgör band 2.1 (band 2.2 har ännu inte publicerats) av serien ''Homo Sacer''. I denna bok fördjupar sig Agamben i undantagstillståndet. Han spårar konceptets genealogi tillbaka till den romerska lagens ''justitium'' och ''auctoritas''. Detta får honom att svara på Carl Schmitts definition av suveränitet som makten att förklara undantagstillstånd.
 Agamben undersöker de ökade maktstrukturer som regeringar använder sig av under krisperioder. Under dessa kriser kan medborgerliga och individuella rättigheter förminskas eller suspenderas av en regering som försöker behålla makten. Agamben undersöker effekterna undantagstillståndet får för individer genom att titta på ''bios'' och ''zoe''.

@@ Rad 18: / Rad 18: @@
 == Undantagstillståndet (2003) ==
-Agambens kanske mest kända bok ''[[Undantagstillståndet (bok)|Stato di Eccezione]]'' (''Undantagstillståndet'', övers. [[Sven-Olov Wallenstein]]) utgör band 2.1 (band 2.2 har ännu inte publicerats) av serien ''Homo Sacer''. I denna bok fördjupar sig Agamben i undantagstillståndet. Han spårar konceptets genealogi tillbaka till den romerska lagens ''justitium'' och ''auctoritas''. Detta får honom att svara på Carl Schmitts definition av suveränitet som makten att förklara undantagstillstånd.
+Agambens kanske mest kända bok ''[[Stato di Eccezione]]'' (''Undantagstillståndet'', övers. [[Sven-Olov Wallenstein]]) utgör band 2.1 (band 2.2 har ännu inte publicerats) av serien ''Homo Sacer''. I denna bok fördjupar sig Agamben i undantagstillståndet. Han spårar konceptets genealogi tillbaka till den romerska lagens ''justitium'' och ''auctoritas''. Detta får honom att svara på Carl Schmitts definition av suveränitet som makten att förklara undantagstillstånd.
 Agamben undersöker de ökade maktstrukturer som regeringar använder sig av under krisperioder. Under dessa kriser kan medborgerliga och individuella rättigheter förminskas eller suspenderas av en regering som försöker behålla makten. Agamben undersöker effekterna undantagstillståndet får för individer genom att titta på ''bios'' och ''zoe''.

← Äldre version		Versionen från 16 december 2007 kl. 19.11
Rad 1:		Rad 1:
−	'''Giorgio Agamben''' (född 1942) är en italiensk filosof som undervisar vid universitetet i Venedig. Han undervisar också vid Collège International de Philosophie i Paris och har tidigare undervisat vid universitetet i Macerata i Italien. Han blev känd för sina undersökningar av [[undantagstillstånd]] och [[homo sacer]].	+	[[Bild:Agamben.jpg\|right]]'''Giorgio Agamben''' (född 1942) är en italiensk filosof som undervisar vid universitetet i Venedig. Han undervisar också vid Collège International de Philosophie i Paris och har tidigare undervisat vid universitetet i Macerata i Italien. Han blev känd för sina undersökningar av [[undantagstillstånd]] och [[homo sacer]].

	Agamben undervisades vid universitetet i Rom, där han skrev sin avhandling om [[Simone Weil]]s tänkande. Agamben deltog också i [[Martin Heideggers]] Le Thor-seminarier om Herakleitos och Hegel 1966 och 1968. Under sjuttiotalet skrev han främst om lingvistik, filologi och poetik.		Agamben undervisades vid universitetet i Rom, där han skrev sin avhandling om [[Simone Weil]]s tänkande. Agamben deltog också i [[Martin Heideggers]] Le Thor-seminarier om Herakleitos och Hegel 1966 och 1968. Under sjuttiotalet skrev han främst om lingvistik, filologi och poetik.

← Äldre version		Versionen från 22 oktober 2007 kl. 15.50
Rad 1:		Rad 1:
−	~~[[Bild:Agamben1.jpg\|Giorgio Agamben\|right]]~~'''Giorgio Agamben''' (född 1942) är en italiensk filosof som undervisar vid universitetet i Venedig. Han undervisar också vid Collège International de Philosophie i Paris och har tidigare undervisat vid universitetet i Macerata i Italien. Han blev känd för sina undersökningar av [[undantagstillstånd]] och homo sacer.	+	'''Giorgio Agamben''' (född 1942) är en italiensk filosof som undervisar vid universitetet i Venedig. Han undervisar också vid Collège International de Philosophie i Paris och har tidigare undervisat vid universitetet i Macerata i Italien. Han blev känd för sina undersökningar av [[undantagstillstånd]] och [[homo sacer]].

	Agamben undervisades vid universitetet i Rom, där han skrev sin avhandling om [[Simone Weil]]s tänkande. Agamben deltog också i [[Martin Heideggers]] Le Thor-seminarier om Herakleitos och Hegel 1966 och 1968. Under sjuttiotalet skrev han främst om lingvistik, filologi och poetik.		Agamben undervisades vid universitetet i Rom, där han skrev sin avhandling om [[Simone Weil]]s tänkande. Agamben deltog också i [[Martin Heideggers]] Le Thor-seminarier om Herakleitos och Hegel 1966 och 1968. Under sjuttiotalet skrev han främst om lingvistik, filologi och poetik.