Situationistiska Internationalen - Versionshistorik

Iammany: /* Länkar */

2024-07-13T12:38:42Z

‎Länkar

Iammany den 3 juni 2023 kl. 16.33

2023-06-03T16:33:45Z

Iammany den 19 mars 2023 kl. 16.10

2023-03-19T16:10:02Z

Iammany: /* Länkar */

2020-11-28T12:25:05Z

‎Länkar

Iammany: /* Länkar */

2019-02-27T14:20:21Z

‎Länkar

Iammany den 16 november 2018 kl. 18.51

2018-11-16T18:51:25Z

Iammany den 16 november 2018 kl. 18.22

2018-11-16T18:22:24Z

Iammany den 8 november 2018 kl. 17.13

2018-11-08T17:13:59Z

Iammany den 8 november 2018 kl. 17.09

2018-11-08T17:09:45Z

Iammany den 30 augusti 2015 kl. 14.10

2015-08-30T14:10:25Z

@@ Rad 15: / Rad 15: @@
 * Olov Hyllienmark: [http://www.tidskriftenkanguru.se/tidigare/nr10/flottan.htm ''Jakten på Gyllene Flottan''], om svenska situationister, i tidningen ''Känguru'' (Humanistiska föreningens tidning) nr 10 oktober 1997.
 * [[Gilles Dauvé]]: [[Kritik av Situationistiska internationalen]] (1979)
 * Ulf I. Eriksson: ''[[Ett messianskt försök]]. Not till situationisterna''. (Utdrag från ''Exempel''.)
 * John Clark: [http://logosjournal.com/2015/clark-debord/ Regarding the Spectacle: Debord in Retrospect]

← Äldre version		Versionen från 3 juni 2023 kl. 16.33
Rad 1:		Rad 1:
−	[[Bild:Situationister.jpg\|right\|frame\|Några situationister festar loss med vin och trummor i en källarlokal november 1962. Från vänster: okänd, okänd, J.V. Martin, [[Raoul Vaneigem]] och [[Guy Debord]].]]'''Situationistiska internationalen''' grundades 1957 och verkade fram till 1972 då det upplöstes av de enda kvarvarande medlemmarna '''Guy Debord''' och '''Gianfranco Sanguinetti'''. Gruppens huvudsakliga verksamhet var tidskriften ''[[Internationale Situationniste]]'' som gavs ut i tolv nummer mellan 1958 och 1969. Enskilda medlemmar skrev också böcker och kortare skrifter; de mest inflytelserika är Debords ''Skådespelssamhället'', '''Raoul Vaneigems''' ''[[Traité de savoir-vivre à l'usage des jeunes générations]]'' (ung. »Traktat om hur livet bör levas, till gagn för de yngre generationerna»), och '''Mustapha Khayatis''' ''De la misère en milieu étudiant'' (»Om misären i studentmiljön»). Mycket av deras teori kommer ur kritiska läsningar av marxistisk teori och olika avantgardistiska konströrelser, främst '''[[DaDa\|dadaism]]''' och '''[[surrealism]]'''. Situationisterna kom ur den konstnärliga miljön men utvecklades snabbt till en politisk grupp som ofta gick långt i att polemisera mot andra förment revolutionära grupper. De är mest kända för deras inblandning i maj-juniupproret i Frankrike 1968.	+	[[Bild:Situationister.jpg\|right\|frame\|Några situationister festar loss med vin och trummor i en källarlokal november 1962. Från vänster: okänd, okänd, J.V. Martin, [[Raoul Vaneigem]] och [[Guy Debord]].]]'''Situationistiska internationalen''' grundades 1957 och verkade fram till 1972 då det upplöstes av de enda kvarvarande medlemmarna '''Guy Debord''' och '''Gianfranco Sanguinetti'''. Gruppens huvudsakliga verksamhet var tidskriften ''[[Internationale Situationniste]]'' som gavs ut i tolv nummer mellan 1958 och 1969. Enskilda medlemmar skrev också böcker och kortare skrifter; de mest inflytelserika är Debords ''[[Skådespelssamhället]]'', '''Raoul Vaneigems''' ''[[Traité de savoir-vivre à l'usage des jeunes générations]]'' (ung. »Traktat om hur livet bör levas, till gagn för de yngre generationerna»), och '''Mustapha Khayatis''' ''De la misère en milieu étudiant'' (»Om misären i studentmiljön»). Mycket av deras teori kommer ur kritiska läsningar av marxistisk teori och olika avantgardistiska konströrelser, främst '''[[DaDa\|dadaism]]''' och '''[[surrealism]]'''. Situationisterna kom ur den konstnärliga miljön men utvecklades snabbt till en politisk grupp som ofta gick långt i att polemisera mot andra förment revolutionära grupper. De är mest kända för deras inblandning i maj-juniupproret i Frankrike 1968.

	Situationisterna menade att den moderna kapitalismen kännetecknades av ett överallt närvarande '''[[Begreppet skådespel\|skådespel]]'''. Alienationen som finns i klassamhällen med kapitalistisk produktion har koloniserat hela den sociala sfären, kunskapen och kulturen, och konsekvensen av detta är att människor inte bara är alienerade från vad de producerar och konsumerar utan också från deras egna erfarenheter, känslor, kreativitet och begär; de blir passiva åskådare istället för att aktivt skapa sina egna liv.		Situationisterna menade att den moderna kapitalismen kännetecknades av ett överallt närvarande '''[[Begreppet skådespel\|skådespel]]'''. Alienationen som finns i klassamhällen med kapitalistisk produktion har koloniserat hela den sociala sfären, kunskapen och kulturen, och konsekvensen av detta är att människor inte bara är alienerade från vad de producerar och konsumerar utan också från deras egna erfarenheter, känslor, kreativitet och begär; de blir passiva åskådare istället för att aktivt skapa sina egna liv.

@@ Rad 18: / Rad 18: @@
 * John Clark: [http://logosjournal.com/2015/clark-debord/ Regarding the Spectacle: Debord in Retrospect]
 * Anthony Hayes: [https://www.axonjournal.com.au/issue-8-1/three-situationists-walk-bar Three situationists walk into a bar]
 [[Kategori:Situationistiska internationalen]]

@@ Rad 17: / Rad 17: @@
 * Ulf I. Eriksson: ''[[Ett messianskt försök]]. Not till situationisterna''. (Utdrag från ''Exempel''.)
 * John Clark: [http://logosjournal.com/2015/clark-debord/ Regarding the Spectacle: Debord in Retrospect]
 [[Kategori:Situationistiska internationalen]]

@@ Rad 14: / Rad 14: @@
 * Gyllene Flottan: [http://www.skarv.se/GF/stalin.html ''Häng stalinisterna högt'']
 * Olov Hyllienmark: [http://www.tidskriftenkanguru.se/tidigare/nr10/flottan.htm ''Jakten på Gyllene Flottan''], om svenska situationister, i tidningen ''Känguru'' (Humanistiska föreningens tidning) nr 10 oktober 1997.
 * Ulf I. Eriksson: ''[[Ett messianskt försök]]. Not till situationisterna''. (Utdrag från ''Exempel''.)
 * John Clark: [http://logosjournal.com/2015/clark-debord/ Regarding the Spectacle: Debord in Retrospect]
 [[Kategori:Situationistiska internationalen]]

← Äldre version		Versionen från 16 november 2018 kl. 18.51
Rad 1:		Rad 1:
−	[[Bild:Situationister.jpg\|right\|frame\|Några situationister festar loss med vin och trummor i en källarlokal november 1962. Från vänster: okänd, okänd, J.V. Martin, [[Raoul Vaneigem]] och [[Guy Debord]].]]'''Situationistiska internationalen''' grundades 1957 och verkade fram till 1972 då det upplöstes av de enda kvarvarande medlemmarna '''Guy Debord''' och '''Gianfranco Sanguinetti'''. Gruppens huvudsakliga verksamhet var tidskriften ''[[Internationale Situationniste]]'' som gavs ut i tolv nummer mellan 1958 och 1969. Enskilda medlemmar skrev också böcker och kortare skrifter; de mest inflytelserika är Debords ''Skådespelssamhället'', '''Raoul Vaneigems''' ''[[Traité de savoir-vivre à l'usage des jeunes générations]]'' (ung. »Traktat om hur livet bör levas, till gagn för de yngre generationerna»), och '''Mustapha Khayatis''' ''De la misère en milieu étudiant'' (»Om misären i studentmiljön»). Mycket av deras teori kommer ur kritiska läsningar av marxistisk teori och olika avantgardistiska konströrelser, främst '''dadaism''' och '''surrealism'''. Situationisterna kom ur den konstnärliga miljön men utvecklades snabbt till en politisk grupp som ofta gick långt i att polemisera mot andra förment revolutionära grupper. De är mest kända för deras inblandning i maj-juniupproret i Frankrike 1968.	+	[[Bild:Situationister.jpg\|right\|frame\|Några situationister festar loss med vin och trummor i en källarlokal november 1962. Från vänster: okänd, okänd, J.V. Martin, [[Raoul Vaneigem]] och [[Guy Debord]].]]'''Situationistiska internationalen''' grundades 1957 och verkade fram till 1972 då det upplöstes av de enda kvarvarande medlemmarna '''Guy Debord''' och '''Gianfranco Sanguinetti'''. Gruppens huvudsakliga verksamhet var tidskriften ''[[Internationale Situationniste]]'' som gavs ut i tolv nummer mellan 1958 och 1969. Enskilda medlemmar skrev också böcker och kortare skrifter; de mest inflytelserika är Debords ''Skådespelssamhället'', '''Raoul Vaneigems''' ''[[Traité de savoir-vivre à l'usage des jeunes générations]]'' (ung. »Traktat om hur livet bör levas, till gagn för de yngre generationerna»), och '''Mustapha Khayatis''' ''De la misère en milieu étudiant'' (»Om misären i studentmiljön»). Mycket av deras teori kommer ur kritiska läsningar av marxistisk teori och olika avantgardistiska konströrelser, främst '''[[DaDa\|dadaism]]''' och '''[[surrealism]]'''. Situationisterna kom ur den konstnärliga miljön men utvecklades snabbt till en politisk grupp som ofta gick långt i att polemisera mot andra förment revolutionära grupper. De är mest kända för deras inblandning i maj-juniupproret i Frankrike 1968.

	Situationisterna menade att den moderna kapitalismen kännetecknades av ett överallt närvarande '''[[Begreppet skådespel\|skådespel]]'''. Alienationen som finns i klassamhällen med kapitalistisk produktion har koloniserat hela den sociala sfären, kunskapen och kulturen, och konsekvensen av detta är att människor inte bara är alienerade från vad de producerar och konsumerar utan också från deras egna erfarenheter, känslor, kreativitet och begär; de blir passiva åskådare istället för att aktivt skapa sina egna liv.		Situationisterna menade att den moderna kapitalismen kännetecknades av ett överallt närvarande '''[[Begreppet skådespel\|skådespel]]'''. Alienationen som finns i klassamhällen med kapitalistisk produktion har koloniserat hela den sociala sfären, kunskapen och kulturen, och konsekvensen av detta är att människor inte bara är alienerade från vad de producerar och konsumerar utan också från deras egna erfarenheter, känslor, kreativitet och begär; de blir passiva åskådare istället för att aktivt skapa sina egna liv.

← Äldre version		Versionen från 16 november 2018 kl. 18.22
Rad 16:		Rad 16:
	* Ulf I. Eriksson: ''[[Ett messianskt försök]]. Not till situationisterna''. (Utdrag från ''Exempel''.)		* Ulf I. Eriksson: ''[[Ett messianskt försök]]. Not till situationisterna''. (Utdrag från ''Exempel''.)
	* John Clark: [http://logosjournal.com/2015/clark-debord/ Regarding the Spectacle: Debord in Retrospect]		* John Clark: [http://logosjournal.com/2015/clark-debord/ Regarding the Spectacle: Debord in Retrospect]
		+
		+	[[Kategori:Situationistiska internationalen]]

← Äldre version		Versionen från 8 november 2018 kl. 17.13
Rad 1:		Rad 1:
−	[[Bild:Situationister.jpg\|right\|frame\|Några situationister festar loss med vin och trummor i en källarlokal november 1962. Från vänster: okänd ~~kvinna~~, J.V. Martin, Raoul Vaneigem och Guy Debord.]]'''Situationistiska internationalen''' grundades 1957 och verkade fram till 1972 då det upplöstes av de enda kvarvarande medlemmarna '''Guy Debord''' och '''Gianfranco Sanguinetti'''. Gruppens huvudsakliga verksamhet var tidskriften ''[[Internationale Situationniste]]'' som gavs ut i tolv nummer mellan 1958 och 1969. Enskilda medlemmar skrev också böcker och kortare skrifter; de mest inflytelserika är Debords ''Skådespelssamhället'', '''Raoul Vaneigems''' ''[[Traité de savoir-vivre à l'usage des jeunes générations]]'' (ung. »Traktat om hur livet bör levas, till gagn för de yngre generationerna»), och '''Mustapha Khayatis''' ''De la misère en milieu étudiant'' (»Om misären i studentmiljön»). Mycket av deras teori kommer ur kritiska läsningar av marxistisk teori och olika avantgardistiska konströrelser, främst '''dadaism''' och '''surrealism'''. Situationisterna kom ur den konstnärliga miljön men utvecklades snabbt till en politisk grupp som ofta gick långt i att polemisera mot andra förment revolutionära grupper. De är mest kända för deras inblandning i maj-juniupproret i Frankrike 1968.	+	[[Bild:Situationister.jpg\|right\|frame\|Några situationister festar loss med vin och trummor i en källarlokal november 1962. Från vänster: okänd, okänd, J.V. Martin, [[Raoul Vaneigem]] och [[Guy Debord]].]]'''Situationistiska internationalen''' grundades 1957 och verkade fram till 1972 då det upplöstes av de enda kvarvarande medlemmarna '''Guy Debord''' och '''Gianfranco Sanguinetti'''. Gruppens huvudsakliga verksamhet var tidskriften ''[[Internationale Situationniste]]'' som gavs ut i tolv nummer mellan 1958 och 1969. Enskilda medlemmar skrev också böcker och kortare skrifter; de mest inflytelserika är Debords ''Skådespelssamhället'', '''Raoul Vaneigems''' ''[[Traité de savoir-vivre à l'usage des jeunes générations]]'' (ung. »Traktat om hur livet bör levas, till gagn för de yngre generationerna»), och '''Mustapha Khayatis''' ''De la misère en milieu étudiant'' (»Om misären i studentmiljön»). Mycket av deras teori kommer ur kritiska läsningar av marxistisk teori och olika avantgardistiska konströrelser, främst '''dadaism''' och '''surrealism'''. Situationisterna kom ur den konstnärliga miljön men utvecklades snabbt till en politisk grupp som ofta gick långt i att polemisera mot andra förment revolutionära grupper. De är mest kända för deras inblandning i maj-juniupproret i Frankrike 1968.

	Situationisterna menade att den moderna kapitalismen kännetecknades av ett överallt närvarande '''[[Begreppet skådespel\|skådespel]]'''. Alienationen som finns i klassamhällen med kapitalistisk produktion har koloniserat hela den sociala sfären, kunskapen och kulturen, och konsekvensen av detta är att människor inte bara är alienerade från vad de producerar och konsumerar utan också från deras egna erfarenheter, känslor, kreativitet och begär; de blir passiva åskådare istället för att aktivt skapa sina egna liv.		Situationisterna menade att den moderna kapitalismen kännetecknades av ett överallt närvarande '''[[Begreppet skådespel\|skådespel]]'''. Alienationen som finns i klassamhällen med kapitalistisk produktion har koloniserat hela den sociala sfären, kunskapen och kulturen, och konsekvensen av detta är att människor inte bara är alienerade från vad de producerar och konsumerar utan också från deras egna erfarenheter, känslor, kreativitet och begär; de blir passiva åskådare istället för att aktivt skapa sina egna liv.

← Äldre version		Versionen från 8 november 2018 kl. 17.09
Rad 1:		Rad 1:
−	[[Bild:Situationister.jpg\|right\|frame\|Några situationister festar loss med vin och trummor i en källarlokal november 1962. Från vänster: okänd kvinna, J.V. Martin, Raoul Vaneigem och Guy Debord.]]'''Situationistiska internationalen''' grundades 1957 och verkade fram till 1972 då det upplöstes av de enda kvarvarande medlemmarna '''Guy Debord''' och '''Gianfranco Sanguinetti'''. Gruppens huvudsakliga verksamhet var tidskriften ''[[Internationale Situationniste]]'' som gavs ut i tolv nummer mellan 1958 och 1969. Enskilda medlemmar skrev också böcker och kortare skrifter; de mest inflytelserika är Debords ''Skådespelssamhället'', '''Raoul Vaneigems''' ''Traité de savoir-vivre à l'usage des jeunes générations'' (ung. »Traktat om hur livet bör levas, till gagn för de yngre generationerna»), och '''Mustapha Khayatis''' ''De la misère en milieu étudiant'' (»Om misären i studentmiljön»). Mycket av deras teori kommer ur kritiska läsningar av marxistisk teori och olika avantgardistiska konströrelser, främst '''dadaism''' och '''surrealism'''. Situationisterna kom ur den konstnärliga miljön men utvecklades snabbt till en politisk grupp som ofta gick långt i att polemisera mot andra förment revolutionära grupper. De är mest kända för deras inblandning i maj-juniupproret i Frankrike 1968.	+	[[Bild:Situationister.jpg\|right\|frame\|Några situationister festar loss med vin och trummor i en källarlokal november 1962. Från vänster: okänd kvinna, J.V. Martin, Raoul Vaneigem och Guy Debord.]]'''Situationistiska internationalen''' grundades 1957 och verkade fram till 1972 då det upplöstes av de enda kvarvarande medlemmarna '''Guy Debord''' och '''Gianfranco Sanguinetti'''. Gruppens huvudsakliga verksamhet var tidskriften ''[[Internationale Situationniste]]'' som gavs ut i tolv nummer mellan 1958 och 1969. Enskilda medlemmar skrev också böcker och kortare skrifter; de mest inflytelserika är Debords ''Skådespelssamhället'', '''Raoul Vaneigems''' ''[[Traité de savoir-vivre à l'usage des jeunes générations]]'' (ung. »Traktat om hur livet bör levas, till gagn för de yngre generationerna»), och '''Mustapha Khayatis''' ''De la misère en milieu étudiant'' (»Om misären i studentmiljön»). Mycket av deras teori kommer ur kritiska läsningar av marxistisk teori och olika avantgardistiska konströrelser, främst '''dadaism''' och '''surrealism'''. Situationisterna kom ur den konstnärliga miljön men utvecklades snabbt till en politisk grupp som ofta gick långt i att polemisera mot andra förment revolutionära grupper. De är mest kända för deras inblandning i maj-juniupproret i Frankrike 1968.

	Situationisterna menade att den moderna kapitalismen kännetecknades av ett överallt närvarande '''[[Begreppet skådespel\|skådespel]]'''. Alienationen som finns i klassamhällen med kapitalistisk produktion har koloniserat hela den sociala sfären, kunskapen och kulturen, och konsekvensen av detta är att människor inte bara är alienerade från vad de producerar och konsumerar utan också från deras egna erfarenheter, känslor, kreativitet och begär; de blir passiva åskådare istället för att aktivt skapa sina egna liv.		Situationisterna menade att den moderna kapitalismen kännetecknades av ett överallt närvarande '''[[Begreppet skådespel\|skådespel]]'''. Alienationen som finns i klassamhällen med kapitalistisk produktion har koloniserat hela den sociala sfären, kunskapen och kulturen, och konsekvensen av detta är att människor inte bara är alienerade från vad de producerar och konsumerar utan också från deras egna erfarenheter, känslor, kreativitet och begär; de blir passiva åskådare istället för att aktivt skapa sina egna liv.

@@ Rad 6: / Rad 6: @@
 == Länkar ==
 * [http://www.cddc.vt.edu/sionline/ Situationist International Online]
 * [http://www.notbored.org/SI.html NOT BORED!'s situationistarkiv]