Skådespelssamhället - Versionshistorik

Iammany den 22 augusti 2024 kl. 16.05

2024-08-22T16:05:28Z

Iammany den 30 maj 2024 kl. 18.09

2024-05-30T18:09:49Z

Iammany den 25 februari 2024 kl. 15.55

2024-02-25T15:55:19Z

Iammany: /* Rekommenderade artiklar och essäer */

2024-02-25T15:37:19Z

‎Rekommenderade artiklar och essäer

Iammany den 16 december 2023 kl. 18.31

2023-12-16T18:31:13Z

Iammany den 3 juni 2023 kl. 16.03

2023-06-03T16:03:49Z

Iammany den 12 april 2023 kl. 18.04

2023-04-12T18:04:31Z

Iammany den 12 april 2023 kl. 18.00

2023-04-12T18:00:18Z

Iammany den 12 april 2023 kl. 17.59

2023-04-12T17:59:00Z

Iammany: Skapade sidan med '
{| style="width:60%; background:#fcfcfc; margin-top:1.2em; border:1px solid #ccc;" |style="width:35%; color:#000"| center
=== Bo...'

2023-04-12T17:47:54Z

Skapade sidan med ' <center> {| style="width:60%; background:#fcfcfc; margin-top:1.2em; border:1px solid #ccc;" |style="width:35%; color:#000"| center === Bo...'

Ny sida

<center>
{| style="width:60%; background:#fcfcfc; margin-top:1.2em; border:1px solid #ccc;"
|style="width:35%; color:#000"|
[[Bild:Spectaculaire.jpg|center]]
 

=== Boklänkar ===
* [http://classiques.uqac.ca/contemporains/debord_guy/societe_du_spectacle/spectacle.html La Société du spectacle]
* [https://www.marxists.org/svenska/debord/1967/skadespelssamhallet/index.htm Skådespelssamhället] översatt av Bengt Ericson, 2002.
* [https://www.marxists.org/reference/archive/debord/society.htm The society of the spectacle] översatt av [[Fredy Perlman]] och Jon Supak, 1970. [https://monoskop.org/images/e/e4/Debord_Guy_Society_of_the_Spectacle_1970.pdf pdf]
* [https://www.cddc.vt.edu/sionline/si/tsots00.html The society of the spectacle] översatt av Donald Nicholson-Smith, 1994.
* [http://www.bopsecrets.org/SI/debord/index.htm The society of the spectacle] översatt av Ken Knabb, 2002. [https://files.libcom.org/files/The%20Society%20of%20the%20Spectacle%20Annotated%20Edition.pdf pdf]
* [https://unredacted-word.pub/spectacle/ The society of the spectacle] översatt av Ron Adams, 2021.

=== Utvecklad innehållsförteckning med referenser ===

Siffror inom parantes hänvisar till

'''0 - FÖRORD TILL FJÄRDE ITALIENSKA UTGÅVAN (1979)''' 

:Akademi och teorikonsumtion — [[Operaismo]] och [[autonomia]] — [[Strategi]] — Clausewitz ''Der Feldzug von 1816 in Frankreich'' — [[Om teori och praktik]] — [[Maj 1968]] — [[Lettristerna]] och överskridandet av konsten — (Kontra-)Terrorism, konspiration — Gianfranco Sanguinettis ''[https://www.notbored.org/censor.html Truthful Report on the Last Chances to Save Capitalism in Italy]''

'''0 - FÖRORD TILL TREDJE FRANSKA UTGÅVAN (1992)''' 

:Det integrerade skådespelet

'''1 - FULLSTÄNDIG UPPDELNING (1-34)''' 
'''Begreppet skådespel (1-16) — Åskådandet (17-22) — Skådespelets ursprung (23-29) — Total alienation (30-34)'''

:[[Alienation]] och [[Guide_till_Kapitalet#Varufetischismen|varufetischism]] — [[Formell och reell underordning|Verklig subsumtion]] — [[Hegel]]s ''[[Andens fenomenologi]]'' — David Riesmans ''The lonely crowd''

'''2 - VARAN SOM SKÅDESPEL (35-53)''' 
'''Varan (35-39) — Utveckling och framsteg: Koloniseringen av samhällslivet (40-44) — Automatisering (45) — Bruksvärdets fallande tendens (46-53)'''

:[[Georg Lukács]] ''[[Historia och klassmedvetande]]'' — Varufetischism och alienation — Kapitalismens uppkomst — Produktivkrafternas utveckling — Industrialisering, specialisering och borgerlig vetenskap — Varans humanism — Behov och berövande genom varan — Bruksvärde och bruk i skådespelet — [[Psykoanalys|Freud]]s ''Jaget och Detet''

'''3 - ENHET OCH SPLITTRING I FRAMTRÄDELSEN (54-72)''' 
'''Kapitalismen som globalt system (54-58) — Banaliseringen (59-62) — Skådespelet som koncentrerad eller utbredd (63-65) — Varans förvärldsligande (66-72)'''

:Kritik av statskapitalism — Konsumism — Livsstil och roller

'''4 - PROLETARIATET SOM SUBJEKT OCH SOM REPRESENTATION (73-124)''' 
'''Den verkliga rörelsen (73-74) — Hegel och historiskt tänkande (75-78) — Marx projekt och dess begränsningar (79-90) — Första Internationalen (91) — Kritik av anarkismen (92-94) — Socialdemokrati: reformistisk och revolutionär (95-103) — Byråkrati och ideologi som självändamål (104-111) — Leninism vid makten (112-113) — Det nya proletariatet och rådet (114-124)'''

:[[Den verkliga rörelsen]] — [[Pariskommunen]] och [[Första internationalen]] — Hegel och [[dialektik]] — [[Karl Korsch]] — Utopisk socialism: Henri de Saint-Simon, Charles Fourier, Etienne Cabet, Robert Owen, Henry George — George Sorel — Georg Lukács ''Historia och klassmedvetande'' — [[Bakunin]] om “osynliga lotsar” — [[Spanska revolutionen]] — Spartakisterna, [[Rosa Luxemburg]] och Karl Liebknecht — [[Lenin]] och bolsjevikerna — Arbetaroppositionen — Ante Ciliga — Östtyska upproret 1953 och Ungerska upproret 1956 — [[Ludditer]]na — Debords [https://www.marxists.org/svenska/tidskrifter/si/66-10-nedgang.htm Varuskådespelets nedgång och fall] — [[Anton Pannekoek]] och [[Ultravänstern|rådskommunism]] — Robert Musils ''Mannen utan egenskaper''

'''5 - TID OCH HISTORIA (125-146)''' 
'''Tid och mänsklig historia (125-126) — Cyklisk och historisk tid (127-132) — Gudomlig rätt och myter (133-135) — De monoteistiska religionernas kompromiss (136-138) — Renässans och borgarklassens framväxt (139-143) — Franska revolutionen (144-146)'''

:Novalis — Messianism och apokalyptik — Bondeuppror — Augustinus ''Guds stad'' — Norman Cohns ''The pursuit of the millenium'' — Machiavelli — Fronden (franska inbördeskriget 1648–1653) — Debords (orealiserade) film ''Les aspects ludiques manifestes et latents dans la Fronde'' (på engelska: “Visible and Hidden Playful Aspects in the Fronde”) — [[Franska revolutionen]]

'''6 - SKÅDESPELETS TID (147-164)''' 
'''Pseudocyklisk tid (147-151) — Fritid och konsumtion (152-154) — Historiens förlamning (155-161) — Det revolutionära projektet: förallmänligat historiskt liv (162-164)'''

:Baltasar Gracians ''Handbok i levnadskonst'' — Debords [https://www.cddc.vt.edu/sionline/si/everyday.html Perspectives for conscious changes in everyday life] — Jubelår — [https://www.marxists.org/svenska/marx/brev/1843_sept.htm Marx brev till Arnold Ruge september 1843]

'''7 - FYSISK PLANERING (165-179)''' 
'''Varans rum (165-169) — Urbanisering som uppdelningens teknik (170-174) — Staden, landet och historia (175-177) — Unitär urbanism (178-179)'''

:Machiavellis ''Fursten'' — [[I staden|Stadsplanering]] — Georges-Eugène Hausmann — Lewis Mumfords ''The city in history'' — [[Om förkapitalistiska produktionssätt|Det “asiatiska” produktionssättet]] — [[Unitär urbanism]] — [[Lek]] — [[Raoul Vaneigem]]s [http://www.bopsecrets.org/SI/12.selfman.htm Notice to the civilized concerning generalized self-management]

'''8 - NEGATION OCH KONSUMTION I KULTUREN (180-211)''' 
'''Kulturen och dess självförstörelse (180-188) — Barocken (189) — Avantgarden (190-193) — Skådespelets tänkande som det falska medvetandets allmänna vetenskap (194-202) — Teoretisk rekuperation och dess praktiska kritik (203-211)'''

:Arnold Ruge, brev till Marx mars 1843 — Marx ''[https://www.marxists.org/svenska/marx/1843/01-d001.htm Kritik av Hegels rättsfilosofi]'' — [[Dada]] — [[Surrealism]] — Marshall McLuhan — Clark Kerrs ''The uses of the university'' — Strukturalism — Daniel Boorstins ''The image: a guide to pseudo-events in America'' — Roland Barthes ''Litteraturens nollpunkt'' — [[Om détournement|Détournement — Kierkegaards ''Filosofiska fragment'' — Lautréamont

'''9 - IDEOLOGIN FÖRKROPPSLIGAD (212-221)''' 
'''Ideologi (212-217) — Medvetande, närvaro, sanning (218-221)'''

:K. Mannheims ''Total ideologi'' — Marx [https://www.marxists.org/svenska/marx/1845/03-d006.htm Teser om Feuerbach] — Joseph Gabels ''False consciousness'' — Social patologi

|}
</center>

@@ Rad 26: / Rad 26: @@
 '''0 - FÖRORD TILL FJÄRDE ITALIENSKA UTGÅVAN [1979]'''<br>
-:Akademi och teorikonsumtion — [[Operaismo]] och [[autonomia]] — [[Strategi]] — Clausewitz ''Der Feldzug von 1816 in Frankreich'' — [[Om teori och praktik]] — [[Maj 1968]] — [[Lettristerna]] och överskridandet av konsten — (Kontra-)Terrorism, konspiration — Gianfranco Sanguinettis ''[https://www.notbored.org/censor.html Truthful Report on the Last Chances to Save Capitalism in Italy]''
+:Akademi och teorikonsumtion — [[Operaismo]] och [[autonomia]] — [[Strategi]] — Clausewitz ''Der Feldzug von 1816 in Frankreich'' — [[Om "teori och praktik"]] — [[Maj 1968]] — [[Lettristerna]] och överskridandet av konsten — (Kontra-)Terrorism, konspiration — Gianfranco Sanguinettis ''[https://www.notbored.org/censor.html Truthful Report on the Last Chances to Save Capitalism in Italy]''
 '''0 - FÖRORD TILL TREDJE FRANSKA UTGÅVAN [1992]'''<br>

← Äldre version		Versionen från 30 maj 2024 kl. 18.09
Rad 107:		Rad 107:

	'''STIL''' Vi måste tala på ett sätt som är avbrytande gentemot skådespelet och öppet mot våra andra. Vi behöver använda orden och språket på ett sätt som bryter mot gängse mönster men samtidigt öppnar för möten. Istället för en negation av stil och språk, istället för ett slags sökande till en nollpunkt (Barthes) behöver vi en negationens stil. █ Debords och situationisternas stil var en skandal, men är idag fullständigt rekupererad. Vilket inte förtar ansatsen att söka en ny stil som på nya sätt likt situationisterna kan uttrycka, kritiskt blotta och vända, undergräva och framkasta sanningen. Debord skriver: “Den stil som innehåller sin egen kritik måste klart visa att den aktuella kritiken behärska ''hela sitt förflutna''.” (§206) Resonemanget och metoden — [[Om détournement\|détournement]] — hör till de mest kryptiska och missförstådda i hela den situationistiska episoden. Debord menar att det finns en intim koppling mellan uttryck och stil med “rörelsens teoretiska medvetande” vilket inkluderar en filtrering och koncentration av den verkliga rörelsens historiska lärdomar. Détournement är inte ett estetiskt attribut, utan mer av en attityd eller kanske rent av etiskt hållning som gör bruk av material enligt en historiskt specifik ''upprorisk stil''. Inte en aggregering av metoder eller regler utan den ständiga subversionen av det rådande materialet. “Détournement är anti-[[ideologi]]ns flytande språk.” (§208)		'''STIL''' Vi måste tala på ett sätt som är avbrytande gentemot skådespelet och öppet mot våra andra. Vi behöver använda orden och språket på ett sätt som bryter mot gängse mönster men samtidigt öppnar för möten. Istället för en negation av stil och språk, istället för ett slags sökande till en nollpunkt (Barthes) behöver vi en negationens stil. █ Debords och situationisternas stil var en skandal, men är idag fullständigt rekupererad. Vilket inte förtar ansatsen att söka en ny stil som på nya sätt likt situationisterna kan uttrycka, kritiskt blotta och vända, undergräva och framkasta sanningen. Debord skriver: “Den stil som innehåller sin egen kritik måste klart visa att den aktuella kritiken behärska ''hela sitt förflutna''.” (§206) Resonemanget och metoden — [[Om détournement\|détournement]] — hör till de mest kryptiska och missförstådda i hela den situationistiska episoden. Debord menar att det finns en intim koppling mellan uttryck och stil med “rörelsens teoretiska medvetande” vilket inkluderar en filtrering och koncentration av den verkliga rörelsens historiska lärdomar. Détournement är inte ett estetiskt attribut, utan mer av en attityd eller kanske rent av etiskt hållning som gör bruk av material enligt en historiskt specifik ''upprorisk stil''. Inte en aggregering av metoder eller regler utan den ständiga subversionen av det rådande materialet. “Détournement är anti-[[ideologi]]ns flytande språk.” (§208)
		+
		+	[[Bild:Samhallet2.jpg\|center]]
		+	<br>
		+
		+	=== Konspiration som styrelseform. ===
		+	'''HEMLIGHETER''' Det är hemligheter överallt i ''[https://www.marxists.org/svenska/debord/1988/kommentarer.htm Kommentarerna]''. Dolda verksamheter, avspärrade områden, ljusskygga aktörer, illvilliga konspirationer, infiltrerande spioner och informatörer, lönnmord och stay behinds. “Hemligheten härskar i världen, framför allt som härskandets hemlighet.” (§21) Vid första anblick kan det verka konstigt eller motstridigt att Debord därför hävdar att ingenting väsentligt har förändrats och att ingenting därför behöver revideras. “På det rent teoretiska planet har jag bara att foga en detalj till det jag har formulerat tidigare”. De två tendenserna, mot å ena sidan koncentration och å andra sidan utbredning, har uppnått en syntes i det integrerade skådespelet. Förändringen är en intensifiering. Det är en naturlig utveckling av skådespelets logik. Skådespelet, en “synlig negation av livet” som har uppfunnit en visuell form för sig självt, upphöjer synen till det viktigaste sinnet, och med en fulländad separation tenderar ytan att väcka misstänksamhet bland konkurrerande varor/bilder.
		+
		+	'''MEDVETET''' En hemlighet är inte blott okänd, den är medvetet dold. Någon eller några har medvetet dolt något. Någon eller några har tillgång till det hemliga; det kan vara stay behinds eller bara patenter, det är kunskap och planer som de förseglar, vilket i sig skapar en konflikt, som ber om konflikt eftersom det skapas ingrupper och utgrupper överallt. Hemligheterna blir i en mening ytor för spekulation om det dolda inre; det kan vara kändisars privatliv, plattformars algoritmer, intriger i maktens korridorer, allt underkastas masspekulation i media och lika många sanningar produceras på privata skärmar.
		+
		+	'''SLUGHET''' För Debord innebär det också att han inte kan skriva hursomhelst. På ett sätt är ''Kommentarerna'' enklare att läsa än ''Skådespelssamhället'' eftersom de inte är lika kryptiskt formulerade och innehåller mindre av hegeliansk akrobatik. Men de är fulla av andra fintar för att kollra bort fienden. Han vet vikten av att vara slug. Vi kan därför inte ta allting bokstavligt. Vi är nödgade att läsa ''[[strategi]]skt''.
		+
		+	'''INHÄGNAD''' Hemlighetsmakeriet har alltså blivit allmänt. Det är inte förbehållet säkerhetstjänster och militär, eller ens konglomerat. Stadsdelar och annat territorium inhägnas med murar, algoritmer i svarta lådor, myndigheter med undantagslagar. Företagsverksamheter görs omöjligt komplexa i skalbolag och långa kedjor av underleverantörer. Parallella, privata rättssystem upprättas med en utvidgad säkerhetsbransch, brottsutredningar som outsourcas till privata revisorer, fängelser som drivs som företag — det handlar inte bara om urholkad offentlig sektor utan lika mycket, eller mer, om “diskretion,” alltså om att äga informationen och minska risken för eventuell negativ publicitet. Information om det senaste låses in bakom betalväggar. Monopolföretag gör det förbjudet att öppna på skalet på varenda enhet. Säkerhetstjänster handlar med zerodays i miljonbelopp för att föregå andras intrång utan att rapportera bristerna till utvecklarna.
		+
		+	'''(META)KONSPIRATION''' Tillståndet är sådant att konspirationer och konspiratoriskt tänkande kan blomma i samhällets samtliga sektorer. En konspiratorisk hållning till media, till fakta, till politik, till egentligen allt som på något sätt avviker, utmanar eller bekräftar, allting oavsett. Konspirationer och deras paranoida psykopatologi har rent av blivit funktionella för skådespelet som sådant. Vad du än tycker och tänker, vad som än behöver bekräftas eller motarbetas; det finns alltid en förformulerad konspiration att införliva för att bekräfta och befästa din position. Inte sällan presenteras det som om det vore ett underifrånperspektiv och som en motståndshandling mot ett mer eller mindre väl definierat system. Debord anmärkte därför: “Tidigare konspirerade man aldrig annat än mot en etablerad ordning. I dag är detta ''att konspirera till dess fördel'' ett nytt yrke med ljusa framtidsutsikter. Under skådespelets herravälde konspirerar man för att upprätthålla det och för att säkerställa vad endast det självt skulle kalla dess smidiga gång. Konspirationen ''ingår'' i själva dess sätt att fungera.” (§28) — Det vore mer korrekt att beskriva den här typen av konspirationsteorier som att de konstruerade “pseudo-” eller “strukturella” konspirationer. Det är teorier som ramar in fakta, bilder, narrativ osv på ett sätt som framställer något som utifrån hotande en annars harmonisk ordning, som en diffus inverkan på ett lika diffust definierat socialt (det svenska samhället, den demokratiska ordningen, etc). Även om de inte definierar det rådande systemet, som de positionerar sig emot, så existerar de i en symbios med den underliggande ordningen. I sin pseudomotsättning snarare stärker de de strukturella makthierarkierna.
		+
		+	'''KOLLAGE''' Vår aktuella situation bekräftar Debords tes och upphöjer den i två. Men för att förstå utgångspunkten för Debords kommentarer tjänar det till att göra ett mindre kollage av det “Kalla krigets mikrokosmos” som han då befann sig i: Europa och framför allt Italien under 1970-talet. Det skulle kunna göras mycket större, men vi tror att dessa exempel räcker:
		+
		+	* Bombdåd i Milano och Rom 12 december 1969 dödar tretton och skadar nära hundra. Kort efter förklaras anarkisten Guiseppe Pinelli som skyldig innan han “hoppar” från polishusets fjärde våning till sin död.
		+	* Bombdåd mot en facklig antifascistisk demonstration i Brescia 28 maj 1974 dödar åtta och skadar nittiofyra. Ytterligare ett bombdåd i augusti samma år dödar tolv och skadar drygt hundra.
		+	* Kristdemokraternas partiledare Aldo Moro kidnappas 16 mars 1978 av Röda brigaderna, som kräver frisläppandet av kommunistiska fångar. Moros kropp upptäcks 9 maj halvvägs mellan kristdemokraternas och kommunisternas partihögkvarter. Hela händelseutvecklingen är fylld av motsägande utsagor, misstag och oklarheter.
		+	* Bombdåd 2 augusti 1980 i Bolognas tågstation dödar 85 och skadar över 200. Nyfascisterna i Nuclei Armati Rivoluzionari dömdes för dådet.
		+	* Under en polisräd mot fascisten Licio Gelli 1981 avslöjas existensen av Propaganda Due, P2, en underjordisk gruppering. Medlemslistan innehåller nära tusen personer, inklusive parlamentsledamöter, militärofficerare, banktjänstemän, domare, Silvio Berlusconi, nyhetsredaktörer, underrättelsetjänstemän, och politiker i de flesta partier.
		+	* “Guds bankir” Roberto Calvi hittas hängd i London juni 1982. Det rapporteras först som suicid men polisen hävdar senare mord och det kopplas till P2.
		+	* Oktober 1990 erkänner Italiens då premiärminister Andreotti existensen av Gladio, Natos så kallade “stay behinds”.
		+
		+	Det som också måste nämnas är fascistkuppen i Grekland 1967, Pinochets CIA-ledda kupp 1973, och inte minst USAs krig i Vietnam. Samtidigt rullade Sovjetunionens stridsvagnar in i Tjeckoslovakien 1968.
		+
		+	'''OBEKRÄFTAD''' Media — massmedia och idag social media — systematiserar social ignorans och distans, och det har enligt Debord gått så långt att historia i en mening har eliminerats. Det kan bero på att media är mer direkt beroende av skådespelets logik. Det kan också bero på att det är lögnens främsta kanal. Även om lögner varit ämnade att skada någon specifik skadar de nu alla eftersom de effektivt ockuperar alla skärmar; om man tidigare kunde avslöja en lögn genom att sätta den i sin kontext och spåra ursprung, så är samtidens lögner så genomgripande att de skulle kräva en fullständig omorganisering av verklighetsuppfattningen. Enligt Debord präglar historielöshet, hemlighetsmakeri, konspirationer, lögner, och så vidare inte bara nyhetsflödet och politiken utan offentligheten, föreningslivet och kulturen liksom underrättelsetjänster och myndigheter. I det han kallar det eviga nuet är det omöjligt att helt bekräfta någonting säkert. Vi “lever och dör […] mitt i strömdraget av ett stort antal korsande mysterier.” (§18) Osäkerheten har konsoliderats överallt.
		+
		+	'''NÄRVARO''' Han skriver att det är “inte längre möjligt att tro någon om något som man inte själv direkt har erfarit.” (§12) I en mening kan sanning uppstå först i konspirationen i dess bokstavliga mening, det vill säga ''att andas tillsammans''. Och bara i den tilliten och närheten, den [[affinitet]]en, kan radikala projekt äga rum. Även om massan och proletariatet i ''Kommentarerna'' inte har samma status som i ''Skådespelssamhället'' innebär inte det förlusten av revolutionär potential. Verkliga möten bär på en erfarenhet som kräver skapandet av en historisk medvetenhet. Från den enskilda till grupper och rörelser; vi samtalar, avslöjar oss, återger vår bakgrund och med det väver samman våra möten. Ur detta vävande kan förmågan att åter tänka framtiden uppstå. Ur en sådan närvaro kan en revolutionär potential växa.
		+
		+	'''UPPROR''' Debord är förstås fortfarande i högsta grad av inställningen att uppror inte växer ur de små cellerna av konspiratörer à la [[Blanqui]], utan ur proletariatets upproriska uppsving, ett brett medvetandegörande. Men vad vi inte kan förvänta oss är att det i massrörelserna som sådana skulle växa några verkligt avbrytande, uppbrytande språng. Debord uppdaterar egentligen bara den inställning [[Situationistiska internationalen]] hade redan före ‘68. Revolutionärer är beroende av proletariatets rörelse, och rörelsen är beroende av avantgardets radikala innovationer. Växelspelet kan beskrivas som en slags lek, men då inför en nära förestående historisk brytning, alltså lek på blodigt allvar. Det som görs, det som leken kräver så att säga “under bordet”, kan vara diskreta handlingar, konspiratoriska utvecklingar, det gallrar ut dem som kan se de verkliga hindren och som förstår vad de är förmögna att göra. Lek kan oväntat bryta ut i händelser, potentiella uppror. Historien bestämmer inte på något absolut sätt, den utvecklar sig och får slag från alla sidor, vissa punkterar linjen och skapar en ny riktning. Uppror är de som verkligen punkterar och fyller upp explosionen i en ny riktning. — “Uppfattningen om ‘historien som konspiration’ var en reaktionär och löjlig förklaringsmodell på adertonhundratalet då så många mäktiga sociala rörelser stormade bland massorna. Dagens pseudo-oppositionella är väl medvetna om detta, genom hörsägen eller några böcker, men tror att denna slutsats gäller för evigt. De vill inte se sin egen tids faktiska praktik, eftersom den är alltför nedslående för deras svala förhoppningar. Staten är inte ovetande om detta, den spelar på det.” (§20)
		+
		+	'''OVÄNTAT''' Ingen teori kan föregripa allting. Varje uppror föregås av något avvikande, något genuint nytt. Konspirationen kan vara det oväntade; aldrig tillräckligt, men nödvändigt. Debord försöker illustrera detta med ett exempel på hur en mer effektiv praktik i den napoleonska armén (självständigt skjutande snarare än på kommando) uppstod spontant och innan den, långt senare, implementerades som officiell taktik. Det gäller såväl regeringskonsten som upprorskonsten.
		+
		+	:“På liknande sätt är uppkomsten av skådespelets herravälde en så djupgående social omvandling att den radikalt har förändrat konsten att regera. Denna förenkling, som så snabbt har burit så rik frukt i praktiken, har ännu inte uppfattats fullt ut i teorin. Allt från gamla vederlagda fördomar och onödiga försiktighetsåtgärder till spår av föråldrade betänkligheter hindrar fortfarande otaliga styresmän att helt och fullt förstå det som praktiken skapar och bekräftar varje dag. De styrande får inte bara undersåtarna att tro att de i allt väsentligt lever kvar i en värld som de förra redan har avskaffat, utan lider också själva ibland av inkonsekvensen att tro att de i vissa avseenden också gör det. De kommer därhän att de tror att en del av det de avskaffat dröjer kvar i en efterbliven verklighet och fortfarande måste tas med i beräkningen. Denna eftersläpning kommer inte att vara länge till. Dessa som så lätt har uppnått så mycket kommer nödvändigtvis att gå mycket längre. Man får inte inbilla sig att de som inte tillräckligt snabbt insett töjbarheten hos de nya spelreglerna och maktens speciella barbariska storslagenhet i längden kan hålla sig kvar i dess environger. Skådespelets öde är sannerligen inte att utmynna i någon upplyst despotism.” (§32)
		+
		+	'''OMÖJLJGT''' Alla uppror är omöjliga, ändå händer de. Att tänka det möjliga vid gränsen av det omöjliga är krigskonstens uppgift. Upprorsmakares första uppgift är därför att förstå nuet och vad det är i nuet som är ohållbart. Man stöter oundvikligen emot gränserna och tvingas omvärdera, ständigt omvärdera, finslipa taktiker, att dansa omkring gränsen, vänta på rätt tillfälle att angripa.
		+
		+	'''KRIGSKONST''' ''Kommentarerna'' är inte alls som ofta hävdas några uppgivna grubblerier av en resignerad pessimist utan tvärtom en stridsskrift på samma sätt som Machiavellis ''[[Fursten]]''. För den som läser Debord noga kan se att han ställer läsaren inför ett singulärt problem: [[strategi]]. Frågan för konspiratörer är inte filosofisk; det gäller krigskonsten. Det gäller att inse vad vi faktiskt är förmögna till, att det “eviga nuet” anlände relativt nyligen och att lära oss att utnyttja det faktum att också makten är förvirrad och saknar en hållbar strategi. Debord avslutar sina kommentarer med: “För förhållandena har aldrig varit så allvarligt revolutionära, men det är bara regeringar som tycker det.” (§30)

	\|}		\|}

@@ Rad 18: / Rad 18: @@
 * Eric-John Russell: [https://cominsitu.wordpress.com/2020/10/30/from-the-commodity-to-the-spectacle-debords-marx-russell-2019/ From the commodity to the spectacle: Debord’s Marx]
 * Tom Bunyard: [https://www.radicalphilosophy.com/article/history-and-revolution-in-debords-the-society-of-the-spectacle History and revolution in Debord’s The Society of the Spectacle]
 === Utvecklad innehållsförteckning med referenser ===
@@ Rad 78: / Rad 79: @@
 [[Bild:Samhallet.jpg|center]]
 <br>
 |}
 </center>
 [[Kategori:Situationistiska internationalen]]

@@ Rad 17: / Rad 17: @@
 === Rekommenderade artiklar och essäer ===
 * Eric-John Russell: [https://cominsitu.wordpress.com/2020/10/30/from-the-commodity-to-the-spectacle-debords-marx-russell-2019/ From the commodity to the spectacle: Debord’s Marx]
-* Tom Bunyard: Debord, Time and History
+* Tom Bunyard: [https://www.radicalphilosophy.com/article/history-and-revolution-in-debords-the-society-of-the-spectacle History and revolution in Debord’s The Society of the Spectacle]
-−
 === Utvecklad innehållsförteckning med referenser ===

@@ Rad 24: / Rad 24: @@
 Siffror inom parantes hänvisar till paragrafer.
-'''0 - FÖRORD TILL FJÄRDE ITALIENSKA UTGÅVAN (1979)'''<br>
+'''0 - FÖRORD TILL FJÄRDE ITALIENSKA UTGÅVAN [1979]'''<br>
 :Akademi och teorikonsumtion — [[Operaismo]] och [[autonomia]] — [[Strategi]] — Clausewitz ''Der Feldzug von 1816 in Frankreich'' — [[Om teori och praktik]] — [[Maj 1968]] — [[Lettristerna]] och överskridandet av konsten — (Kontra-)Terrorism, konspiration — Gianfranco Sanguinettis ''[https://www.notbored.org/censor.html Truthful Report on the Last Chances to Save Capitalism in Italy]''
-'''0 - FÖRORD TILL TREDJE FRANSKA UTGÅVAN (1992)'''<br>
+'''0 - FÖRORD TILL TREDJE FRANSKA UTGÅVAN [1992]'''<br>
 :Det integrerade skådespelet

← Äldre version		Versionen från 3 juni 2023 kl. 16.03
Rad 82:		Rad 82:
	\|}		\|}
	</center>		</center>
		+
		+
		+	[[Kategori:Situationistiska internationalen]]

@@ Rad 76: / Rad 76: @@
 :K. Mannheims ''Total ideologi'' — Marx [https://www.marxists.org/svenska/marx/1845/03-d006.htm Teser om Feuerbach] — Joseph Gabels ''False consciousness'' — Social patologi
 |}
 </center>

@@ Rad 70: / Rad 70: @@
 '''Kulturen och dess självförstörelse (180-188) — Barocken (189) — Avantgarden (190-193) — Skådespelets tänkande som det falska medvetandets allmänna vetenskap (194-202) — Teoretisk rekuperation och dess praktiska kritik (203-211)'''
-:Arnold Ruge, brev till Marx mars 1843 — Marx ''[https://www.marxists.org/svenska/marx/1843/01-d001.htm Kritik av Hegels rättsfilosofi]'' — [[Dada]] — [[Surrealism]] — Marshall McLuhan — Clark Kerrs ''The uses of the university'' — Strukturalism — Daniel Boorstins ''The image: a guide to pseudo-events in America'' — Roland Barthes ''Litteraturens nollpunkt'' — [[Om détournement|Détournement — Kierkegaards ''Filosofiska fragment'' — Lautréamont
+:Arnold Ruge, brev till Marx mars 1843 — Marx ''[https://www.marxists.org/svenska/marx/1843/01-d001.htm Kritik av Hegels rättsfilosofi]'' — [[Dada]] — [[Surrealism]] — Marshall McLuhan — Clark Kerrs ''The uses of the university'' — Strukturalism — Daniel Boorstins ''The image: a guide to pseudo-events in America'' — Roland Barthes ''Litteraturens nollpunkt'' — [[Om détournement|Détournement]] — Kierkegaards ''Filosofiska fragment'' — Lautréamont
 '''9 - IDEOLOGIN FÖRKROPPSLIGAD (212-221)'''<br>