Taylorism - Versionshistorik

Zerkalo den 26 december 2008 kl. 17.30

2008-12-26T17:30:07Z

Iammany den 2 augusti 2008 kl. 14.23

2008-08-02T14:23:45Z

Solidaridad: Ny sida: '''Taylorism''' (ibland kallat '''Scientific management''' eller '''Classical Perspective''') är en form av arbetsorganisering som fått sin namn av den amerikanske teoretikern '''Frederik...

2007-10-20T17:03:08Z

Ny sida: '''Taylorism''' (ibland kallat '''Scientific management''' eller '''Classical Perspective''') är en form av arbetsorganisering som fått sin namn av den amerikanske teoretikern '''Frederik...

Ny sida

'''Taylorism''' (ibland kallat '''Scientific management''' eller '''Classical Perspective''') är en form av arbetsorganisering som fått sin namn av den amerikanske teoretikern '''Frederik Taylor'''. Det är en form av "management" som syftar till att maximera produktiviteten på arbetsplatserna.

Rationalism löper som en röd tråd genom Taylors managementteori; idealet är en ”vetenskaplig” utveckling av de mest effektiva arbetsmetoderna, av chefens roll som teknisk expert, framhållandet av planeringens betydelse och betoningen av ”materiella incitament” (t ex individuella ackord) som motivation för att arbeta hårdare. Taylor utvecklade en metodik för tidsstudier under sin tid som ingenjör på Midvale Steel under 1880-talet. Arbetsuppgifterna bröts ned i komponenter och därefter återskapades arbetet som det borde utföras. Man tog helt enkelt tid på olika arbetsmoment och försökte minimera ”onödiga” rörelser och mikropauser. Under 1900-talets första decennicer ökade intresset successivt för Taylors idéer. 1911 utgavs boken ”Principles of Scientific Management” som blev en stor försäljningsframgång. Intresset för Taylors idéer blev därefter så omfattande att en konferens om effektivitet i New York 1914, med Taylor som huvudtalare, samlade en publik uppskattad till 69 000 personer. Taylor hade vid denna tidpunkt ett stort inflytande över undervisningens utformning vid Harvard Business School.

Taylor ansåg att ingenjörer var bäst lämpade för att vara chefer. Förmännen skulle ansvara fullt ut för planeringen medan arbetarna skulle koncentrera sig på utförandet av arbetet:

: Så all planering som under det gamla systemet utfördes av arbetaren, som ett resultat av hans personliga erfarenhet, måste nödvändigtvis under det nya systemet göras av ledningen i samklang med vetenskaplig forskning (…) i de flesta fall behövs det en slags man för att planera jobbet och en helt annan slags man för att utföra det.

Taylors andra princip, vetenskapligt urval av personal, kom att bli något av en startpunkt för ämnesdisciplinen industriell psykologi. Han förespråkade en matchning mellan arbete och personal, vilket innebar ”rätt man på rätt plats”. Taylors teorier om att kunskapen om arbetet skulle formaliseras för att i så hög grad som möjligt ligga i ledningens händer omsattes i praktiken i de fordistiskt planerade fabrikerna. Taylors udd var riktad mot arbetarkollektivet med målsättningen att höja arbetsintensiteten, utsugningsgraden. Det gjorde man främst med en betoning på den kvantitativa aspekten, att få folk att jobba mer genom införandet av det löpande bandet och ackordsystemet.

← Äldre version		Versionen från 26 december 2008 kl. 17.30
Rad 8:		Rad 8:

	Taylors andra princip, vetenskapligt urval av personal, kom att bli något av en startpunkt för ämnesdisciplinen industriell psykologi. Han förespråkade en matchning mellan arbete och personal, vilket innebar ”rätt man på rätt plats”. Taylors teorier om att kunskapen om arbetet skulle formaliseras för att i så hög grad som möjligt ligga i ledningens händer omsattes i praktiken i de fordistiskt planerade fabrikerna. Taylors udd var riktad mot arbetarkollektivet med målsättningen att höja arbetsintensiteten, utsugningsgraden. Det gjorde man främst med en betoning på den kvantitativa aspekten, att få folk att jobba mer genom införandet av det löpande bandet och ackordsystemet.		Taylors andra princip, vetenskapligt urval av personal, kom att bli något av en startpunkt för ämnesdisciplinen industriell psykologi. Han förespråkade en matchning mellan arbete och personal, vilket innebar ”rätt man på rätt plats”. Taylors teorier om att kunskapen om arbetet skulle formaliseras för att i så hög grad som möjligt ligga i ledningens händer omsattes i praktiken i de fordistiskt planerade fabrikerna. Taylors udd var riktad mot arbetarkollektivet med målsättningen att höja arbetsintensiteten, utsugningsgraden. Det gjorde man främst med en betoning på den kvantitativa aspekten, att få folk att jobba mer genom införandet av det löpande bandet och ackordsystemet.
		+
		+	[[Kategori: Kapital- och ideologikritik]]

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 '''Taylorism''' (ibland kallat '''Scientific management''' eller '''Classical Perspective''') är en form av arbetsorganisering som fått sin namn av den amerikanske teoretikern '''Frederik Taylor'''. Det är en form av "management" som syftar till att maximera produktiviteten på arbetsplatserna.
-Rationalism löper som en röd tråd genom Taylors managementteori; idealet är en ”vetenskaplig” utveckling av de mest effektiva arbetsmetoderna, av chefens roll som teknisk expert, framhållandet av planeringens betydelse och betoningen av ”materiella incitament” (t ex individuella ackord) som motivation för att arbeta hårdare. Taylor utvecklade en metodik för tidsstudier under sin tid som ingenjör på Midvale Steel under 1880-talet. Arbetsuppgifterna bröts ned i komponenter och därefter återskapades arbetet som det borde utföras. Man tog helt enkelt tid på olika arbetsmoment och försökte minimera ”onödiga” rörelser och mikropauser. Under 1900-talets första decennicer ökade intresset successivt för Taylors idéer. 1911 utgavs boken ”Principles of Scientific Management” som blev en stor försäljningsframgång. Intresset för Taylors idéer blev därefter så omfattande att en konferens om effektivitet i New York 1914, med Taylor som huvudtalare, samlade en publik uppskattad till 69 000 personer. Taylor hade vid denna tidpunkt ett stort inflytande över undervisningens utformning vid Harvard Business School.
+[[Rationalism]] löper som en röd tråd genom Taylors managementteori; idealet är en ”vetenskaplig” utveckling av de mest effektiva arbetsmetoderna, av chefens roll som teknisk expert, framhållandet av planeringens betydelse och betoningen av ”materiella incitament” (t ex individuella ackord) som motivation för att arbeta hårdare. Taylor utvecklade en metodik för tidsstudier under sin tid som ingenjör på Midvale Steel under 1880-talet. Arbetsuppgifterna bröts ned i komponenter och därefter återskapades arbetet som det borde utföras. Man tog helt enkelt tid på olika arbetsmoment och försökte minimera ”onödiga” rörelser och mikropauser. Under 1900-talets första decennicer ökade intresset successivt för Taylors idéer. 1911 utgavs boken ”Principles of Scientific Management” som blev en stor försäljningsframgång. Intresset för Taylors idéer blev därefter så omfattande att en konferens om effektivitet i New York 1914, med Taylor som huvudtalare, samlade en publik uppskattad till 69 000 personer. Taylor hade vid denna tidpunkt ett stort inflytande över undervisningens utformning vid Harvard Business School.
 Taylor ansåg att ingenjörer var bäst lämpade för att vara chefer. Förmännen skulle ansvara fullt ut för planeringen medan arbetarna skulle koncentrera sig på utförandet av arbetet: