Skillnad mellan versioner av "Diskurs"

Från Krigsmaskinen
Hoppa till: navigering, sök
 
(En mellanliggande version av en annan användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
'''Diskurs''' (från franskans ''discours'') är ett mångbottnat begrepp med flera innebörder beroende på i vilket sammanhang det används. Under de senaste decennierna har det främst kommit att förknippas med [[Michel Foucault]] och hans analyser av hur språkliga utsagor fungerar diciplinerande, ordnande och i förlängningen repressivt. Diskursen är för Foucault ett komplext system av mening, som inte är begränsat till språket självt; i ''Vetandets arkeologi'' beskriver han diskursanalysen som  
+
'''Diskurs''' (från franskans ''discours'') är ett mångbottnat begrepp med flera innebörder beroende på i vilket sammanhang det används. Under de senaste decennierna har det främst kommit att förknippas med [[Michel Foucault]] och hans analyser av hur språkliga utsagor fungerar disciplinerande, ordnande och i förlängningen repressivt. Diskursen är för Foucault ett komplext system av mening, som inte är begränsat till språket självt; i ''Vetandets arkeologi'' beskriver han diskursanalysen som  
  
 
:''"En uppgift som består i att inte - längre - behandla diskursen som mängder av tecken (betecknande element som hänvisar till innehåll eller föreställningar) utan som praktiska handlingar som systematiskt bildar de objekt de talar om. Visserligen består diskurserna av tecken; men de nöjer sig inte med att begagna dessa tecken för att beteckna ting. Det är detta ''mera'' de uträttar som gör det omöjligt att reducera dem till språk och tal. Det är detta 'mera' som måste tas fram och beskrivas."''
 
:''"En uppgift som består i att inte - längre - behandla diskursen som mängder av tecken (betecknande element som hänvisar till innehåll eller föreställningar) utan som praktiska handlingar som systematiskt bildar de objekt de talar om. Visserligen består diskurserna av tecken; men de nöjer sig inte med att begagna dessa tecken för att beteckna ting. Det är detta ''mera'' de uträttar som gör det omöjligt att reducera dem till språk och tal. Det är detta 'mera' som måste tas fram och beskrivas."''
  
 
Under en given historisk epok existerar flera diskurser parallellt med varandra. Samspelet mellan diskurser är vitalt för hur social tillhörighet, ekonomisk distribution och kunskapsmässig förståelse fungerar i ett samhälle - till exempel kan man se att både positivistisk vetenskapssyn och protestantisk moral, två på ytan antagonistiska diskurser, tillsammans utgjorde viktiga komponenter i kapitalismens framväxt. Andra exempel är hur förståelsen av vansinnet hörde samman med etablerandet av disciplinsamhället (något Foucault studerat i ''Vansinnets historia''), eller hur liberal [[ideologi]] och marknadstänkande, i samspel med en tilltagande cementering av den sentida [[rationalism|rationalistiska världsbilden]], kommit att fungera som dominerande sanning i det postindustriella samhället.
 
Under en given historisk epok existerar flera diskurser parallellt med varandra. Samspelet mellan diskurser är vitalt för hur social tillhörighet, ekonomisk distribution och kunskapsmässig förståelse fungerar i ett samhälle - till exempel kan man se att både positivistisk vetenskapssyn och protestantisk moral, två på ytan antagonistiska diskurser, tillsammans utgjorde viktiga komponenter i kapitalismens framväxt. Andra exempel är hur förståelsen av vansinnet hörde samman med etablerandet av disciplinsamhället (något Foucault studerat i ''Vansinnets historia''), eller hur liberal [[ideologi]] och marknadstänkande, i samspel med en tilltagande cementering av den sentida [[rationalism|rationalistiska världsbilden]], kommit att fungera som dominerande sanning i det postindustriella samhället.
 +
 +
== Foucaults teori om diskurser ==
 +
I ''Bulletin de la Societé française de Philosophie'', Juillet-Septembre 1969 publicerade Foucault en artikel med titeln "Qu'est-ce qu'un auteur?", som översattes, något olyckligt, till "Vad är en författare" av Henrik Killander; det kan även betyda "skapare" och "upphovsman". Denna artikel blev en av de första där Foucault gör upp med grundandet av [[diskurs|diskurser]], vilket många ser som en modifikation av Thomas Kuhns teori om paradigmskiften.
 +
 +
Med ''auteur'' avser Foucault dels författare av litterära texter, konstnärer av målningar, men även upphovsmän av diskurser, som till exempel [[Karl Marx]] och Sigmund Freud vilkas böcker blivit strukturer av begrepp och teorier, där införandet av nya begrepp och teorier är ett av diskursens kännetecken; de har "öppnat ett rum för något annat än sig själva, men som de likväl har grundat". Detta är enligt Foucault inte detsamma som att vara grundare av vetenskapsgrenar, som Ferdinand de Saussure grundat lingvistiken eller Georges Cuvier grundat biologin. En vetenskapsgren kan nämligen förvandlas med nya diskurser utan att den upphör eller blir något annat än just den vetenskapsgrenen, medan en diskurs som [[marxism|marxismen]] eller [[psykoanalys|psykoanalysen]] inte kan omvärderas, och förbli densamma. Foucault menar dock att det inte först och främst är införandet av nya begrepp, texter och hypoteser som är signifikant för grundande av diskurser, utan införandet av skillnader och motsättningar. Denna skillnadsteori skulle han utveckla i efterföljande verk. Begreppen, texterna och hypoteserna består av skillnader, enligt Foucault, genom att något endast är om det inte är något annat; det som inte skiljer sig är brus. Skillnaderna består även av tabun som finns i diskurserna. Begreppen och deras struktur, hypoteserna och dessas uttryck, är detsamma som diskurs, som med de skillnader som presenteras avgränsar sig från bruset.
 +
 +
Senare skulle Foucault återkomma till diskursivitet, i synnerhet i boken ''L'archéologie du savoir'' 1969 (sv. övers. ''Vetandets arkeologi'') och installationsföreläsningen ''L'ordre du discours'' 2 december 1970 (sv. övers. av Mats Rosengren 1993 ''Diskursens ordning''). Hans utgångspunkt i dessa verk och andra som mer specifikt berör historia, är att varje epok utgörs av diskurser som bestämmer vad som kan tänkas. Vad som utgör en epok avgörs av dess skillnader mot andra epoker, inte dess identitet, struktur, eller vara i sig. I "Qu'est-ce qu'un auteur?" är dock Foucault av den uppfattningen, att företeelsen med auteur av diskurser, som Marx och Freud, uppstod på 1800-talet, och menade inte att de egentligen bara uttryckte och skapade sin epok, som Foucault själv både tillhörde och fjärmade sig från. Dessa slags epok-diskurser blir människor inlemmade i genom utbildningssystemet.
  
 
[[Kategori: Kapital- och ideologikritik]]
 
[[Kategori: Kapital- och ideologikritik]]

Nuvarande version från 11 juli 2011 kl. 15.07

Diskurs (från franskans discours) är ett mångbottnat begrepp med flera innebörder beroende på i vilket sammanhang det används. Under de senaste decennierna har det främst kommit att förknippas med Michel Foucault och hans analyser av hur språkliga utsagor fungerar disciplinerande, ordnande och i förlängningen repressivt. Diskursen är för Foucault ett komplext system av mening, som inte är begränsat till språket självt; i Vetandets arkeologi beskriver han diskursanalysen som

"En uppgift som består i att inte - längre - behandla diskursen som mängder av tecken (betecknande element som hänvisar till innehåll eller föreställningar) utan som praktiska handlingar som systematiskt bildar de objekt de talar om. Visserligen består diskurserna av tecken; men de nöjer sig inte med att begagna dessa tecken för att beteckna ting. Det är detta mera de uträttar som gör det omöjligt att reducera dem till språk och tal. Det är detta 'mera' som måste tas fram och beskrivas."

Under en given historisk epok existerar flera diskurser parallellt med varandra. Samspelet mellan diskurser är vitalt för hur social tillhörighet, ekonomisk distribution och kunskapsmässig förståelse fungerar i ett samhälle - till exempel kan man se att både positivistisk vetenskapssyn och protestantisk moral, två på ytan antagonistiska diskurser, tillsammans utgjorde viktiga komponenter i kapitalismens framväxt. Andra exempel är hur förståelsen av vansinnet hörde samman med etablerandet av disciplinsamhället (något Foucault studerat i Vansinnets historia), eller hur liberal ideologi och marknadstänkande, i samspel med en tilltagande cementering av den sentida rationalistiska världsbilden, kommit att fungera som dominerande sanning i det postindustriella samhället.

Foucaults teori om diskurser

I Bulletin de la Societé française de Philosophie, Juillet-Septembre 1969 publicerade Foucault en artikel med titeln "Qu'est-ce qu'un auteur?", som översattes, något olyckligt, till "Vad är en författare" av Henrik Killander; det kan även betyda "skapare" och "upphovsman". Denna artikel blev en av de första där Foucault gör upp med grundandet av diskurser, vilket många ser som en modifikation av Thomas Kuhns teori om paradigmskiften.

Med auteur avser Foucault dels författare av litterära texter, konstnärer av målningar, men även upphovsmän av diskurser, som till exempel Karl Marx och Sigmund Freud vilkas böcker blivit strukturer av begrepp och teorier, där införandet av nya begrepp och teorier är ett av diskursens kännetecken; de har "öppnat ett rum för något annat än sig själva, men som de likväl har grundat". Detta är enligt Foucault inte detsamma som att vara grundare av vetenskapsgrenar, som Ferdinand de Saussure grundat lingvistiken eller Georges Cuvier grundat biologin. En vetenskapsgren kan nämligen förvandlas med nya diskurser utan att den upphör eller blir något annat än just den vetenskapsgrenen, medan en diskurs som marxismen eller psykoanalysen inte kan omvärderas, och förbli densamma. Foucault menar dock att det inte först och främst är införandet av nya begrepp, texter och hypoteser som är signifikant för grundande av diskurser, utan införandet av skillnader och motsättningar. Denna skillnadsteori skulle han utveckla i efterföljande verk. Begreppen, texterna och hypoteserna består av skillnader, enligt Foucault, genom att något endast är om det inte är något annat; det som inte skiljer sig är brus. Skillnaderna består även av tabun som finns i diskurserna. Begreppen och deras struktur, hypoteserna och dessas uttryck, är detsamma som diskurs, som med de skillnader som presenteras avgränsar sig från bruset.

Senare skulle Foucault återkomma till diskursivitet, i synnerhet i boken L'archéologie du savoir 1969 (sv. övers. Vetandets arkeologi) och installationsföreläsningen L'ordre du discours 2 december 1970 (sv. övers. av Mats Rosengren 1993 Diskursens ordning). Hans utgångspunkt i dessa verk och andra som mer specifikt berör historia, är att varje epok utgörs av diskurser som bestämmer vad som kan tänkas. Vad som utgör en epok avgörs av dess skillnader mot andra epoker, inte dess identitet, struktur, eller vara i sig. I "Qu'est-ce qu'un auteur?" är dock Foucault av den uppfattningen, att företeelsen med auteur av diskurser, som Marx och Freud, uppstod på 1800-talet, och menade inte att de egentligen bara uttryckte och skapade sin epok, som Foucault själv både tillhörde och fjärmade sig från. Dessa slags epok-diskurser blir människor inlemmade i genom utbildningssystemet.