Diskurs

Från Krigsmaskinen
Version från den 23 januari 2010 kl. 16.52 av Iammany (Diskussion | bidrag)

Hoppa till: navigering, sök

Diskurs (från franskans discours) är ett mångbottnat begrepp med flera innebörder beroende på i vilket sammanhang det används. Under de senaste decennierna har det främst kommit att förknippas med Michel Foucault och hans analyser av hur språkliga utsagor fungerar diciplinerande, ordnande och i förlängningen repressivt. Diskursen är för Foucault ett komplext system av mening, som inte är begränsat till språket självt; i Vetandets arkeologi beskriver han diskursanalysen som

"En uppgift som består i att inte - längre - behandla diskursen som mängder av tecken (betecknande element som hänvisar till innehåll eller föreställningar) utan som praktiska handlingar som systematiskt bildar de objekt de talar om. Visserligen består diskurserna av tecken; men de nöjer sig inte med att begagna dessa tecken för att beteckna ting. Det är detta mera de uträttar som gör det omöjligt att reducera dem till språk och tal. Det är detta 'mera' som måste tas fram och beskrivas."

Under en given historisk epok existerar flera diskurser parallellt med varandra. Samspelet mellan diskurser är vitalt för hur social tillhörighet, ekonomisk distribution och kunskapsmässig förståelse fungerar i ett samhälle - till exempel kan man se att både positivistisk vetenskapssyn och protestantisk moral, två på ytan antagonistiska diskurser, tillsammans utgjorde viktiga komponenter i kapitalismens framväxt. Andra exempel är hur förståelsen av vansinnet hörde samman med etablerandet av disciplinsamhället (något Foucault studerat i Vansinnets historia), eller hur liberal ideologi och marknadstänkande, i samspel med en tilltagande cementering av den sentida rationalistiska världsbilden, kommit att fungera som dominerande sanning i det postindustriella samhället.