Skillnad mellan versioner av "Facklig kamp"

Från Krigsmaskinen
Hoppa till: navigering, sök
Rad 3: Rad 3:
 
De kamper som inte (kan) tas till förhandlingsbordet, som inte sanktioneras av facket - t.ex. illegala metoder som [[sabotage]], [[vild strejk|vilda strejker]], [[maskning]] och stölder - kallas ''[[utomfacklig kamp]]''. När denna kamp är kollektiv så organiseras den ofta i små informella grupper, även kallade [[affinitetsgrupper]]. Det är denna självorganiserade, utomfackliga kamp som facket får sin styrka ifrån. Utan en vild arbetarklass så har facket ingen makt vid förhandlingsbordet.
 
De kamper som inte (kan) tas till förhandlingsbordet, som inte sanktioneras av facket - t.ex. illegala metoder som [[sabotage]], [[vild strejk|vilda strejker]], [[maskning]] och stölder - kallas ''[[utomfacklig kamp]]''. När denna kamp är kollektiv så organiseras den ofta i små informella grupper, även kallade [[affinitetsgrupper]]. Det är denna självorganiserade, utomfackliga kamp som facket får sin styrka ifrån. Utan en vild arbetarklass så har facket ingen makt vid förhandlingsbordet.
  
Små självständiga fack - i Sverige till exempel [[syndikalism|syndikalistiska]] [http://www.sac.se SAC] och [http://www.hamn.nu/ Svenska Hamnarbetarförbundet] - och radikala delar inom de stora facken - i Sverige till exempel [[folkrörelselinjen]] - brukar vara radikalare än de stora facken, och mer villiga att använda t.ex. [[strejk|strejkvapnet]]. De kan också vara mer vänligt inställsamma till [utomfacklig kamp|utomfackliga kamper]. Detta till trots så har de fortfarande en facklig struktur som tenderar att göra dem [[legalism|legalistiska]]/[[trade unionism|trade unionistiska]].
+
Små självständiga fack - i Sverige till exempel [[syndikalism|syndikalistiska]] [http://www.sac.se SAC] och [http://www.hamn.nu/ Svenska Hamnarbetarförbundet] - och radikala delar inom de stora facken - i Sverige till exempel [[folkrörelselinjen]] - brukar vara radikalare än de stora facken, och mer villiga att använda t.ex. [[strejk|strejkvapnet]]. De kan också vara mer vänligt inställsamma till [[utomfacklig kamp|utomfackliga kamper]]. Detta till trots så har de fortfarande en facklig struktur som tenderar att göra dem [[legalism|legalistiska]]/[[trade unionism|trade unionistiska]].
  
 
==Läs mer==
 
==Läs mer==
 
* Wildcat (UK): ''Outside and Against the Unions'' (en text skriven i samband med gruvstrejkerna i Storbritanniens 1984-85) [http://www.geocities.com/antagonism1/oatu/index.html Ladda ner] [http://zinelibrary.info/files/OutsideAndAgainstTheUnions.pdf Ladda ner (pdf)] [http://libcom.org/library/outside-and-against-the-unions-short-version-treason-pamphlet Ladda ner]
 
* Wildcat (UK): ''Outside and Against the Unions'' (en text skriven i samband med gruvstrejkerna i Storbritanniens 1984-85) [http://www.geocities.com/antagonism1/oatu/index.html Ladda ner] [http://zinelibrary.info/files/OutsideAndAgainstTheUnions.pdf Ladda ner (pdf)] [http://libcom.org/library/outside-and-against-the-unions-short-version-treason-pamphlet Ladda ner]
 
* [[Förbundet Arbetarmakt]]: ''KAF, facket och den självständiga organiseringen'' (en text med många år på nacken och som här och var är inaktuell, men som ändå för en intressant diskussion om facklig och utomfacklig kamp) [http://www.arbetarmakt.nu/radsmakt/rm9b.htm Ladda ner Del 1] [http://www.arbetarmakt.nu/radsmakt/rm11c.htm Ladda ner Del 2]
 
* [[Förbundet Arbetarmakt]]: ''KAF, facket och den självständiga organiseringen'' (en text med många år på nacken och som här och var är inaktuell, men som ändå för en intressant diskussion om facklig och utomfacklig kamp) [http://www.arbetarmakt.nu/radsmakt/rm9b.htm Ladda ner Del 1] [http://www.arbetarmakt.nu/radsmakt/rm11c.htm Ladda ner Del 2]

Versionen från 11 juli 2008 kl. 11.11

Facklig kamp brukas ibland felaktigt som synonym med allmän arbetsplatskamp. Men fackets uppgift är att förhandla med arbetsköparen - de direkta konflikterna på golvet dras via facket till förhandlingsbordet. Att bara ha fokus på facket och förhandlingar när man pratar arbetsplatskamp brukas ibland kallas för legalism eller trade unionism.

De kamper som inte (kan) tas till förhandlingsbordet, som inte sanktioneras av facket - t.ex. illegala metoder som sabotage, vilda strejker, maskning och stölder - kallas utomfacklig kamp. När denna kamp är kollektiv så organiseras den ofta i små informella grupper, även kallade affinitetsgrupper. Det är denna självorganiserade, utomfackliga kamp som facket får sin styrka ifrån. Utan en vild arbetarklass så har facket ingen makt vid förhandlingsbordet.

Små självständiga fack - i Sverige till exempel syndikalistiska SAC och Svenska Hamnarbetarförbundet - och radikala delar inom de stora facken - i Sverige till exempel folkrörelselinjen - brukar vara radikalare än de stora facken, och mer villiga att använda t.ex. strejkvapnet. De kan också vara mer vänligt inställsamma till utomfackliga kamper. Detta till trots så har de fortfarande en facklig struktur som tenderar att göra dem legalistiska/trade unionistiska.

Läs mer