Skillnad mellan versioner av "Gilles Deleuze"

Från Krigsmaskinen
Hoppa till: navigering, sök
m
Rad 23: Rad 23:
 
* ''[[Foucault (bok)|Foucault]]''
 
* ''[[Foucault (bok)|Foucault]]''
 
* ''[[Nomadologin]]'' (tillsammans med Guattari)
 
* ''[[Nomadologin]]'' (tillsammans med Guattari)
 +
 +
[[Kategori:Deleuze & Guattari]]

Versionen från 9 februari 2008 kl. 12.23

Fil:Deleuze1.jpg
Gilles Deleuze
Gilles Deleuze (1925-1995) fransk filosof, kanske mest känd för böckerna Différence et répétition (Skillnad och Repetition, 1968), Nietzsche et la philosophie (Nietzcshe och filosofin, 1962) och tillsammans med Félix Guattari L'Anti-Oedipe (Anti-Oedipus, 1972), Mille Plateaux (Tusen Platåer, 1980) och Qu'est-ce que la philosophie? (Vad är filosofi?, 1992).

Deleuze utforskade en mängd filosofiska frågor under sin långa och mycket produktiva karriär. Det finns emellertid ett antal temata vilka är genomgående för hela hans karriär, exempelvis representation, tid, tänkande och skapande. Det som kanske tydligaste träder i förgrunden är den mycket komplexa och långt drivna kritiken av representationen eller representativt tänkande överhuvud vilket i kraft av begrepp som exempelvis identitet och dikotoma begreppsstrukturer som essens/framträdande, i stor utsträckning determinerar vårt tänkande och vår upplevelse av livet. I övrigt intar hans försök att formulera en metafysik och en ontologi utifrån begreppen aktuellt och virtuellt en betydande plats. Dessa begrepp, inbegripna i och omgärdad av en mycket komplex metafysik, tjänar som ett försök att överskrida den realism och materialism som Deleuze menar hänfaller åt ett genomgående negativt tänkande och dessutom inte förmår hantera verkligheten på ett tillräckligt fullständigt sätt. Hans tidiga verk behandlar företeelser som skillnad och repetition, subjektivitet, mening, metafysik och förhållandet mellan immanens och transcendens. Han skrev även ett flertal monografier över kända filosofer, bland andra Friedrich Nietzsche, Henri Bergson, G.W. Leibnitz och Michel Foucault (monografier som alla bär Deleuzes egen, högst personliga prägel). Efter översättningar av de flesta verk till engelska, som tog sin egentliga början först på 90-talet, och den ökade spridning av hans verk som detta resulterade i har han emellertid främst kommit att förknippas med de begrepp som han behandlade tillsammans med Guattari; exempelvis rhizom, nomadtänkande, krigsmaskin, flyktlinjer, släta och räfflade rum, begärande maskiner och kroppar utan organ.

De verk som skrivits tillsammans med Guattari har generellt sett en mer experimentell och politisk karaktär än de verk Deleuze skrivit som självständig filosof. De områden och begrepp som intresserade honom i början av sin karriär återfinns dock även i arbetena tillsammans med Guattari och han har själv sagt att allt han någonsin gjort är direkt kopplat till Différence et répétition, hans doktorsavhandling från 1968. I de verk som är gemensamma för Deleuze och Guattari ligger fokus framförallt på begrepp som blivande, mångfald och rörelse, liksom på hur makt produceras och reproduceras inom alla tänkbara samhälleliga sfärer (språkliga, kunskapsmässiga, praktiska, institutionella, konstnärliga). Till skillnad från de klassiska föreställningarna om utveckling och sammanhang, om början och centrum, formulerar Deleuze och Guattari en filosofi som utgår från nätverket, från mångfalden och samtidigheten. De beskriver en sorts "metafysisk materialism", där begrepp som apparat, sammansättning och maskin fungerar på tämligen oortodoxa sätt för att beskriva mellanmänskliga relationer och samhälleliga skeenden. Begäret är ett genomgående tema; hur begär - inte som en avsaknad eller ett tomrum utan som en affirmativ kraft - konstituerar flöden, som hela tiden avbryts och inordnas i disciplinerande apparater av olika slag - begäret fås att fungera Statligt (begreppet Stat betecknar för D&G inte uteslutande statsapparaten eller en viss typ av institution utan snarare en tendens, en närvaro av vissa ordnande praktiker), men söker hela tiden fly undan, upprätta flyktlinjer - de disciplinerande apparaterna är aldrig fullständiga utan läcker i alla riktningar.

Den text som i Sverige kanske rönt störst uppmärksamhet (åtminstone utanför akademin) är kapitel 12 ur Mille Plateaux, "Traktat om Nomadologin: Krigsmaskinen" (ofta benämnd enbart Nomadologin), översatt av Sven-Olov Wallenstein (för övrigt den enda text ur Mille Plateaux som hittills översatts till svenska). Det är en komplex och mångbottnad utläggning om den så kallade krigsmaskinen - en form av organisering och verksamhet som genom historien opererat externt i förhållande till de Statliga funktionerna och stundtals triumferat, stundtals rekupererats. Boken har haft stor betydelse för sentida radikal teori och organisering.


Se också

Selektiv bibliografi

För längre lista se Bibliografi och länkar till Gilles Deleuze.