Skillnad mellan versioner av "Klassammansättning"

Från Krigsmaskinen
Hoppa till: navigering, sök
(Läs mer)
Rad 1: Rad 1:
'''Klassammansättning''', eller '''klasskomposition''' (på engelska: ''class composition''), är ett begrepp myntat av [[Operaismo|operaismen]], som på 50-talet bröt med de övriga kommunistiska partiernas låsta syn på arbetarklassen som en homogen massa. Istället försökte operaisterna se hur arbetarklassen var strukturerad. Hur hade kapitalet tekniskt sammansatt klassen, det vill säga hur såg organiserandet av arbetet ut, arbetsdelningen och vilken roll spelade tekniken. Och än mer intressant: hur såg arbetarklassens politiska sammansättning ut. Vilka kamper enade den heterogena klassens olika delar och gick utöver splittringarna. Växelspelet mellan den tekniska sammansättningen och den politiska sammansättningen (vilket inte ska ses som något mekaniskt, utan hela tiden utgången av kampen mellan arbetarklassen och kapitalet) går att se cykliskt som kapitalets dekomposition av klassen och arbetarklassens rekomposition av klassen.
+
'''Klassammansättning''', eller '''klasskomposition''' (på engelska: ''class composition''), är ett begrepp myntat av [[Operaismo|operaismen]], som på 50-talet bröt med de övriga kommunistiska partiernas låsta syn på arbetarklassen som en homogen massa. Istället försökte operaisterna se hur arbetarklassen var strukturerad rent materiellt; hur hade kapitalet fört samman arbetarna rent tekniskt, det vill säga, de frågade hur organiserandet av arbetet såg ut, hur arbetsdelningen var och vilken roll [[teknik]]en spelade. Och än mer intressant: hur såg arbetarklassens "politiska" sammansättning ut; vilka kamper enade den heterogena klassens olika delar och gick utöver splittringarna. Växelspelet mellan den tekniska och den politiska sammansättningen (som inte ska ses som något mekaniskt utan en dynamisk utgång av kampen mellan arbetarklassen och kapitalet) går att se cykliskt som kapitalets "dekomposition" av klassen och arbetarklassens "rekomposition" av klassen.
  
I begreppet finns förståelsen att det är arbetarnas kamp som skapar dynamiken i kapitalismens utveckling, tex så visar Marx i Kapitalet hur arbetarnas kamp för kortare arbetsdag tvingar kapitalisterna att intesifieria användandet av maskiner. Om arbetare som kämpar emot kapitalet komponerar ett kollektivt motstånd, måste kapitalet dekomponera, eller splittra denna enhet. Detta sker genom en ständig förändring av produktionsmedlen. Med hjälp av omstruktureringar, organisatoriska förändringar och tekniska innovationer splittras eller oskadliggörs besvärliga grupper av arbetare. Men eftersom kapitalet är beroende av att kunna organisera arbete, kan arbetarna inte krossas helt. Varje kapitalistisk omstrukturering leder till nya former av arbete, vilket i sin tur skapar förutsättningar för en rekomposition av arbetarklassen, med nya typer av kamp och möjligheter till motstånd.
+
I begreppet finns en förståelse av att det är arbetarnas kamp som skapar dynamiken i kapitalismens utveckling, något som dock utmanats av senare läsare. Till exempel visade [[Karl Marx|Marx]] i ''[[Guide till Kapitalet|Kapitalet]]'' hur arbetarnas kamp för kortare arbetsdag tvingar kapitalisterna att intensifiera användandet av maskiner. Om arbetare som kämpar emot kapitalet sammanför ett kollektivt motstånd måste kapitalet bryta upp denna enhet. Detta sker genom en ständig förändring av produktionsmedlen. Med hjälp av omstruktureringar, organisatoriska förändringar och tekniska innovationer splittras eller oskadliggörs besvärliga grupper av arbetare. Men eftersom kapitalet är beroende av arbetarna för att förmera värde kan de inte helt undgås. Varje kapitalistisk omstrukturering leder till nya former av arbete, vilket i sin tur skapar förutsättningar för en nysammansättning av arbetarklassen, med nya typer av kamp och möjligheter till motstånd.
  
==Läs mer==
+
== Schematisk översikt ==
* Zerowork: ''[http://www.motkraft.net/text/37 Kapitalismens kriser]'' (Introduktion till första numret 1973 av den autonomistiska tidningen Zerowork (senare Midnight Notes) från USA)
+
'''Teknisk sammansättning:''' Arbetsdelningen mellan avdelningar, inom arbetslag, över tid; kontroll över produktionen, individuellt och arbetslag; användning och förhållande av tekniska redskap och maskinerti; relationen till löneform
* Nick Dyer-Whiteford: ''[http://www.motkraft.net/fil/9 Klasskampens dubbla helix]'' (från boken ''Cyber-Marx'')
+
 
 +
'''Politisk sammansättning:''' Kommunikation och sammanhållning mellan arbetare och arbetslag etc; kontroll över produktionen (eller hur den ignoreras); hur tekniken används. Arbetets art; massproduktion i industri, hantverksmässigt, intellektuellt, etc. Den materiella basen för expansion/export av info/kunskap, kamp, medvetenhet.
 +
 
 +
'''Högre nivå:''' branschen, området; vilket kan vara på allt från [[I staden|staden]] till globalt. Förhållande till konjunktur, politik, etc.
 +
 
 +
== Läs mer ==
 
* Kolinko: [http://www.riff-raff.se/3-4/klasam.php ''Klassammansättning'']
 
* Kolinko: [http://www.riff-raff.se/3-4/klasam.php ''Klassammansättning'']
* [http://www.motkraft.net/fil/9 ''Klassammansättning''] häfte sammansatt av ''Stockholms Autonoma Marxister'', innehåller de tre texterna ovan.
 
  
 
[[Kategori: Kapital- och ideologikritik]]
 
[[Kategori: Kapital- och ideologikritik]]

Versionen från 28 oktober 2016 kl. 17.05

Klassammansättning, eller klasskomposition (på engelska: class composition), är ett begrepp myntat av operaismen, som på 50-talet bröt med de övriga kommunistiska partiernas låsta syn på arbetarklassen som en homogen massa. Istället försökte operaisterna se hur arbetarklassen var strukturerad rent materiellt; hur hade kapitalet fört samman arbetarna rent tekniskt, det vill säga, de frågade hur organiserandet av arbetet såg ut, hur arbetsdelningen var och vilken roll tekniken spelade. Och än mer intressant: hur såg arbetarklassens "politiska" sammansättning ut; vilka kamper enade den heterogena klassens olika delar och gick utöver splittringarna. Växelspelet mellan den tekniska och den politiska sammansättningen (som inte ska ses som något mekaniskt utan en dynamisk utgång av kampen mellan arbetarklassen och kapitalet) går att se cykliskt som kapitalets "dekomposition" av klassen och arbetarklassens "rekomposition" av klassen.

I begreppet finns en förståelse av att det är arbetarnas kamp som skapar dynamiken i kapitalismens utveckling, något som dock utmanats av senare läsare. Till exempel visade Marx i Kapitalet hur arbetarnas kamp för kortare arbetsdag tvingar kapitalisterna att intensifiera användandet av maskiner. Om arbetare som kämpar emot kapitalet sammanför ett kollektivt motstånd måste kapitalet bryta upp denna enhet. Detta sker genom en ständig förändring av produktionsmedlen. Med hjälp av omstruktureringar, organisatoriska förändringar och tekniska innovationer splittras eller oskadliggörs besvärliga grupper av arbetare. Men eftersom kapitalet är beroende av arbetarna för att förmera värde kan de inte helt undgås. Varje kapitalistisk omstrukturering leder till nya former av arbete, vilket i sin tur skapar förutsättningar för en nysammansättning av arbetarklassen, med nya typer av kamp och möjligheter till motstånd.

Schematisk översikt

Teknisk sammansättning: Arbetsdelningen mellan avdelningar, inom arbetslag, över tid; kontroll över produktionen, individuellt och arbetslag; användning och förhållande av tekniska redskap och maskinerti; relationen till löneform

Politisk sammansättning: Kommunikation och sammanhållning mellan arbetare och arbetslag etc; kontroll över produktionen (eller hur den ignoreras); hur tekniken används. Arbetets art; massproduktion i industri, hantverksmässigt, intellektuellt, etc. Den materiella basen för expansion/export av info/kunskap, kamp, medvetenhet.

Högre nivå: branschen, området; vilket kan vara på allt från staden till globalt. Förhållande till konjunktur, politik, etc.

Läs mer