https://krigsmaskinen.se/index.php?title=Kommunisering&feed=atom&action=historyKommunisering - Versionshistorik2024-03-29T09:03:03ZVersionshistorik för denna sida på wikinMediaWiki 1.26.2https://krigsmaskinen.se/index.php?title=Kommunisering&diff=3435&oldid=prevIammany den 17 oktober 2018 kl. 17.042018-10-17T17:04:55Z<p></p>
<table class='diff diff-contentalign-left'>
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<tr style='vertical-align: top;' lang='sv'>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">Versionen från 17 oktober 2018 kl. 17.04</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l1" >Rad 1:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 1:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[Bild:Maj68.jpg|right]]'''Kommunisering''' betecknar det processartade överskridandet och omkullkastandet av det kapitalistiska produktionssättet, eller med andra ord: upprättandet av [[kommunism]]. Användandet av begreppet kommunisering bygger på en teoretisk förståelse av [[Kapitalism|kapitalet som en samling sociala relationer]], som måste förändras i grunden om kommunism ska kunna framträda. Därav begreppets implicita karaktär av ''rörelse''; kommunism ses inte som ett väntande tillstånd utan som en process utan tydlig slutstation. Kommuniseringen är det skeende som bryter ner de kapitalistiska relationerna och samtidigt skapar nya, icke-mätbara förhållanden mellan människor.</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[Bild:Maj68.jpg|right]]'''Kommunisering''' betecknar det processartade överskridandet och omkullkastandet av det kapitalistiska produktionssättet, eller med andra ord: upprättandet av [[kommunism]]. Användandet av begreppet kommunisering bygger på en teoretisk förståelse av [[Kapitalism|kapitalet som en samling sociala relationer]], som måste förändras i grunden om kommunism ska kunna framträda. Därav begreppets implicita karaktär av ''rörelse''; kommunism ses inte som ett väntande tillstånd utan som en process utan tydlig slutstation. Kommuniseringen är det skeende som bryter ner de kapitalistiska relationerna och samtidigt skapar nya, icke-mätbara förhållanden mellan människor.</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Enligt Dauvé & Nesic var Dominique Blanc den första att använda begreppet, först muntligt omkring 1972-74 och sedan i ''Un Monde sans argent'' (En värld utan pengar). Det var också till en början i den franska [[ultravänstern]] som en teori kring kommunisering utvecklades. Förutom nämnda Blanc och kretsen kring [[La Vieille Taupe]] ska särskilt [[Théorie Communiste]] nämnas som på senare tid blivit starkt förknippade med begreppet.</div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Enligt Dauvé & Nesic var Dominique Blanc den första att använda begreppet, först muntligt omkring 1972-74 och sedan i ''<ins class="diffchange diffchange-inline">[[En värld utan pengar: kommunism|</ins>Un Monde sans argent<ins class="diffchange diffchange-inline">]]</ins>'' (En värld utan pengar). Det var också till en början i den franska [[ultravänstern]] som en teori kring kommunisering utvecklades. Förutom nämnda Blanc och kretsen kring [[La Vieille Taupe]] ska särskilt [[Théorie Communiste]] nämnas som på senare tid blivit starkt förknippade med begreppet.</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>=== Kommunisering som generell process ===</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>=== Kommunisering som generell process ===</div></td></tr>
</table>Iammanyhttps://krigsmaskinen.se/index.php?title=Kommunisering&diff=3218&oldid=prevIammany: /* Länkar */2016-12-16T07:26:04Z<p><span dir="auto"><span class="autocomment">Länkar</span></span></p>
<table class='diff diff-contentalign-left'>
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<tr style='vertical-align: top;' lang='sv'>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">Versionen från 16 december 2016 kl. 07.26</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l17" >Rad 17:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 17:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>=== Länkar ===</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>=== Länkar ===</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* [https://libcom.org/library/world-without-money-communism-les-amis-de-4-millions-de-jeunes-travailleurs <del class="diffchange diffchange-inline">For a </del>world without money]</div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* [https://libcom.org/library/world-without-money-communism-les-amis-de-4-millions-de-jeunes-travailleurs <ins class="diffchange diffchange-inline">A </ins>world without money<ins class="diffchange diffchange-inline">: communism</ins>]</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* Troploin: [http://www.troploin.fr/node/24 Communisation]</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* Troploin: [http://www.troploin.fr/node/24 Communisation]</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* Gilles Dauvé: [http://libcom.org/library/z-communisation-gilles-dauv%C3%A9 An A to Z of communisation]</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* Gilles Dauvé: [http://libcom.org/library/z-communisation-gilles-dauv%C3%A9 An A to Z of communisation]</div></td></tr>
</table>Iammanyhttps://krigsmaskinen.se/index.php?title=Kommunisering&diff=3107&oldid=prevIammany den 13 juli 2016 kl. 15.512016-07-13T15:51:25Z<p></p>
<table class='diff diff-contentalign-left'>
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<tr style='vertical-align: top;' lang='sv'>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">Versionen från 13 juli 2016 kl. 15.51</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l29" >Rad 29:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 29:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[Kategori:Gemenskap]]</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[Kategori:Gemenskap]]</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[Kategori:Antipolitik och kommunisering]]</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[Kategori:Antipolitik och kommunisering]]</div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">[[Kategori:De osynliga]]</ins></div></td></tr>
</table>Iammanyhttps://krigsmaskinen.se/index.php?title=Kommunisering&diff=3086&oldid=prevIammany: /* Länkar */2016-06-26T10:20:04Z<p><span dir="auto"><span class="autocomment">Länkar</span></span></p>
<table class='diff diff-contentalign-left'>
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<tr style='vertical-align: top;' lang='sv'>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">Versionen från 26 juni 2016 kl. 10.20</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l19" >Rad 19:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 19:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* [https://libcom.org/library/world-without-money-communism-les-amis-de-4-millions-de-jeunes-travailleurs For a world without money]</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* [https://libcom.org/library/world-without-money-communism-les-amis-de-4-millions-de-jeunes-travailleurs For a world without money]</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* Troploin: [http://www.troploin.fr/node/24 Communisation]</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* Troploin: [http://www.troploin.fr/node/24 Communisation]</div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">* Gilles Dauvé: [http://libcom.org/library/z-communisation-gilles-dauv%C3%A9 An A to Z of communisation]</ins></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* Leon de Mattis: [http://www.sicjournal.org/en/what-is-communisation What is communisation?]</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* Leon de Mattis: [http://www.sicjournal.org/en/what-is-communisation What is communisation?]</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* Endnotes: [http://endnotes.org.uk/en/endnotes-communisation-and-value-form-theory Communisation and value-form theory]</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* Endnotes: [http://endnotes.org.uk/en/endnotes-communisation-and-value-form-theory Communisation and value-form theory]</div></td></tr>
</table>Iammanyhttps://krigsmaskinen.se/index.php?title=Kommunisering&diff=3010&oldid=prevIammany: /* Länkar */2016-02-03T13:39:14Z<p><span dir="auto"><span class="autocomment">Länkar</span></span></p>
<table class='diff diff-contentalign-left'>
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<tr style='vertical-align: top;' lang='sv'>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">Versionen från 3 februari 2016 kl. 13.39</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l24" >Rad 24:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 24:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* Théorie communiste: [http://riff-raff.se/texts/sv/kommuniseringsperspektivet Kommuniseringsperspektivet]</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* Théorie communiste: [http://riff-raff.se/texts/sv/kommuniseringsperspektivet Kommuniseringsperspektivet]</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* [http://www.sicjournal.org/en/the-last-word-on-communisation-in-the-singular To Finally Have Done With Communisation (In The Singular)]</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* [http://www.sicjournal.org/en/the-last-word-on-communisation-in-the-singular To Finally Have Done With Communisation (In The Singular)]</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> </div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins class="diffchange diffchange-inline">* Freundinnen und Freunden der klassenlosen Gesellschaft: [http://endnotes.org.uk/en/friends-of-the-classless-society-on-communisation-and-its-theorists On communisation and its theorists]</ins></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[Kategori:Gemenskap]]</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[Kategori:Gemenskap]]</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[Kategori:Antipolitik och kommunisering]]</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[Kategori:Antipolitik och kommunisering]]</div></td></tr>
</table>Iammanyhttps://krigsmaskinen.se/index.php?title=Kommunisering&diff=2835&oldid=prevIammany den 4 april 2015 kl. 11.292015-04-04T11:29:14Z<p></p>
<table class='diff diff-contentalign-left'>
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<tr style='vertical-align: top;' lang='sv'>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">Versionen från 4 april 2015 kl. 11.29</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l3" >Rad 3:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 3:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Enligt Dauvé & Nesic var Dominique Blanc den första att använda begreppet, först muntligt omkring 1972-74 och sedan i ''Un Monde sans argent'' (En värld utan pengar). Det var också till en början i den franska [[ultravänstern]] som en teori kring kommunisering utvecklades. Förutom nämnda Blanc och kretsen kring [[La Vieille Taupe]] ska särskilt [[Théorie Communiste]] nämnas som på senare tid blivit starkt förknippade med begreppet.</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Enligt Dauvé & Nesic var Dominique Blanc den första att använda begreppet, först muntligt omkring 1972-74 och sedan i ''Un Monde sans argent'' (En värld utan pengar). Det var också till en början i den franska [[ultravänstern]] som en teori kring kommunisering utvecklades. Förutom nämnda Blanc och kretsen kring [[La Vieille Taupe]] ska särskilt [[Théorie Communiste]] nämnas som på senare tid blivit starkt förknippade med begreppet.</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>=== <del class="diffchange diffchange-inline">Kommuniseringen </del>som generell process ===</div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>=== <ins class="diffchange diffchange-inline">Kommunisering </ins>som generell process ===</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Förståelsen av kommunism som en genomgripande process och inte ett väntande idealtillstånd bryter med den klassiska föreställningen om revolutionen som ett maktövertagande i det kapitalistiska samhället. Kommuniseringen är inte resultatet av politik; överskridandet av de kapitalistiska relationerna kräver ett överskridande också av kapitalets metoder för administration och av de inomkapitalitiska rörelser som strävar efter en jämlikare, rättvisare eller mer "human" kapitalism.   </div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Förståelsen av kommunism som en genomgripande process och inte ett väntande idealtillstånd bryter med den klassiska föreställningen om revolutionen som ett maktövertagande i det kapitalistiska samhället. Kommuniseringen är inte resultatet av politik; överskridandet av de kapitalistiska relationerna kräver ett överskridande också av kapitalets metoder för administration och av de inomkapitalitiska rörelser som strävar efter en jämlikare, rättvisare eller mer "human" kapitalism.   </div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Kommuniseringen tar plats i alla sociala strata, eftersom det är dessa som tillsammans upprätthåller den kapitalistiska totaliteten. Kommunism kan alltså inte vara en fråga enbart för självutnämnda revolutionärer eller teoretiskt medvetna aktivister; upprättandet av nya mellanmänskliga relationer måste vara generellt om överskridandet ska vara möjligt. Kommuniserande rörelser kan pågå utan att nödvändigtvis kalla sig kommunistiska eller begagna en kommunistisk terminologi.  </div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Kommuniseringen tar plats i alla sociala strata, eftersom det är dessa som tillsammans upprätthåller den kapitalistiska totaliteten. Kommunism kan alltså inte vara en fråga enbart för självutnämnda revolutionärer eller teoretiskt medvetna aktivister; upprättandet av nya mellanmänskliga relationer måste vara generellt om överskridandet ska vara möjligt. Kommuniserande rörelser kan pågå utan att nödvändigtvis kalla sig kommunistiska eller begagna en kommunistisk terminologi.  </div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>=== <del class="diffchange diffchange-inline">Kommuniseringen </del>som tendens och som vad ===</div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>=== <ins class="diffchange diffchange-inline">Kommunisering </ins>som tendens och som vad ===</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Begreppets fulla implikationer har aldrig varit helt enhetliga. Det har använts och fortsätter att användas på olika och ibland motstridiga sätt. Diskussionen mellan [[Troploin]] och [[Théorie communiste]] (se ''[http://endnotes.org.uk/issues/1 Endnotes 1]'') har i mångt och mycket fått definiera de två huvudsakliga uppfattningarna om kommunisering. För Troploin är kommunisering en '''alltid närvarande möjlighet och tendens''' som under olika perioder är mer eller mindre sannolikt. TC å andra sidan '''historiserar''' kommunisering som begrepp och praktik, och menar att det är den specifika form som den kommunistiska revolutionen måste ta under den nuvarande kampcykeln.</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Begreppets fulla implikationer har aldrig varit helt enhetliga. Det har använts och fortsätter att användas på olika och ibland motstridiga sätt. Diskussionen mellan [[Troploin]] och [[Théorie communiste]] (se ''[http://endnotes.org.uk/issues/1 Endnotes 1]'') har i mångt och mycket fått definiera de två huvudsakliga uppfattningarna om kommunisering. För Troploin är kommunisering en '''alltid närvarande möjlighet och tendens''' som under olika perioder är mer eller mindre sannolikt. TC å andra sidan '''historiserar''' kommunisering som begrepp och praktik, och menar att det är den specifika form som den kommunistiska revolutionen måste ta under den nuvarande kampcykeln.</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
</table>Iammanyhttps://krigsmaskinen.se/index.php?title=Kommunisering&diff=2834&oldid=prevIammany den 4 april 2015 kl. 11.262015-04-04T11:26:11Z<p></p>
<table class='diff diff-contentalign-left'>
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<tr style='vertical-align: top;' lang='sv'>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">Versionen från 4 april 2015 kl. 11.26</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l11" >Rad 11:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 11:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Begreppets fulla implikationer har aldrig varit helt enhetliga. Det har använts och fortsätter att användas på olika och ibland motstridiga sätt. Diskussionen mellan [[Troploin]] och [[Théorie communiste]] (se ''[http://endnotes.org.uk/issues/1 Endnotes 1]'') har i mångt och mycket fått definiera de två huvudsakliga uppfattningarna om kommunisering. För Troploin är kommunisering en '''alltid närvarande möjlighet och tendens''' som under olika perioder är mer eller mindre sannolikt. TC å andra sidan '''historiserar''' kommunisering som begrepp och praktik, och menar att det är den specifika form som den kommunistiska revolutionen måste ta under den nuvarande kampcykeln.</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Begreppets fulla implikationer har aldrig varit helt enhetliga. Det har använts och fortsätter att användas på olika och ibland motstridiga sätt. Diskussionen mellan [[Troploin]] och [[Théorie communiste]] (se ''[http://endnotes.org.uk/issues/1 Endnotes 1]'') har i mångt och mycket fått definiera de två huvudsakliga uppfattningarna om kommunisering. För Troploin är kommunisering en '''alltid närvarande möjlighet och tendens''' som under olika perioder är mer eller mindre sannolikt. TC å andra sidan '''historiserar''' kommunisering som begrepp och praktik, och menar att det är den specifika form som den kommunistiska revolutionen måste ta under den nuvarande kampcykeln.</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>De grupper och individer som samlats kring tidskriften ''[http://www.sicjournal.org/ Sic]'' (<del class="diffchange diffchange-inline">Bland </del>andra [[Théorie communiste]], Endnotes och riff-raff) betonar denna historiska aspekt av kommuniseringen. De hävdar att kommunisering inte tidigare existerat att det endast kan komma ur ett kvalitativt språng. Några tendenser till kommunisering går enligt denna uppfattning överhuvudtaget inte att iaktta här och nu, men kan härledas från den den nuvarande kampcykeln.</div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>De grupper och individer som samlats kring tidskriften ''[http://www.sicjournal.org/ Sic]'' (<ins class="diffchange diffchange-inline">bland </ins>andra [[Théorie communiste]], Endnotes och riff-raff) betonar denna historiska aspekt av kommuniseringen. De hävdar att kommunisering inte tidigare existerat att det endast kan komma ur ett kvalitativt språng. Några tendenser till kommunisering går enligt denna uppfattning överhuvudtaget inte att iaktta här och nu, men kan härledas från den den nuvarande kampcykeln.</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Den teoretiska förståelsen av kommunisering som en tendens "inom men mot" kapitalet förutsätter att den kapitalistiska totaliteten inte är fullständig, trots den [[formell och reell underordning|reella subsumtionen]]. Detta försök till absolut totalitet skapar en gräns, en skiljelinje mellan den kapitalistiska verkligheten och den verklighet som befinner sig utanför. Tron på att en verklighet bortom kapitalet är möjlig innebär med andra ord att kommuniseringen kan begripas som en rörelse mot en ''[[utsida]]''. En sådan förståelse har formulerats, på delvis annorlunda sätt, av till exempel [[Dissident]] och [[Tiqqun]]. Kommuniseringens "externaliserande" aspekt blir då ett anropande av denna utsida, en affirmativ kraft som just genom att möjliggöra utsidan, omöjliggör kapitalet (och vice versa). Förståelsen av kommunisering som tendens innebär vidare också att [[projektualitet]]/partiteori blir viktigt, till skillnad från många kring ''Sic'' som kritiserar interventionistiska hållningar.</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Den teoretiska förståelsen av kommunisering som en tendens "inom men mot" kapitalet förutsätter att den kapitalistiska totaliteten inte är fullständig, trots den [[formell och reell underordning|reella subsumtionen]]. Detta försök till absolut totalitet skapar en gräns, en skiljelinje mellan den kapitalistiska verkligheten och den verklighet som befinner sig utanför. Tron på att en verklighet bortom kapitalet är möjlig innebär med andra ord att kommuniseringen kan begripas som en rörelse mot en ''[[utsida]]''. En sådan förståelse har formulerats, på delvis annorlunda sätt, av till exempel [[Dissident]] och [[Tiqqun]]. Kommuniseringens "externaliserande" aspekt blir då ett anropande av denna utsida, en affirmativ kraft som just genom att möjliggöra utsidan, omöjliggör kapitalet (och vice versa). Förståelsen av kommunisering som tendens innebär vidare också att [[projektualitet]]/partiteori blir viktigt, till skillnad från många kring ''Sic'' som kritiserar interventionistiska hållningar.</div></td></tr>
</table>Iammanyhttps://krigsmaskinen.se/index.php?title=Kommunisering&diff=2832&oldid=prevIammany den 4 april 2015 kl. 11.242015-04-04T11:24:46Z<p></p>
<table class='diff diff-contentalign-left'>
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<tr style='vertical-align: top;' lang='sv'>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">Versionen från 4 april 2015 kl. 11.24</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l1" >Rad 1:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 1:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[Bild:<del class="diffchange diffchange-inline">Ungern56</del>.jpg|right]]'''Kommunisering''' betecknar det processartade överskridandet och omkullkastandet av det kapitalistiska produktionssättet, eller med andra ord: upprättandet av [[kommunism]]. Användandet av begreppet kommunisering bygger på en teoretisk förståelse av kapitalet som en samling sociala relationer, som måste förändras i grunden om kommunism ska kunna framträda. Därav begreppets implicita karaktär av rörelse; kommunism ses inte som ett väntande tillstånd utan som en process utan tydlig slutstation.</div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[Bild:<ins class="diffchange diffchange-inline">Maj68</ins>.jpg|right]]'''Kommunisering''' betecknar det processartade överskridandet och omkullkastandet av det kapitalistiska produktionssättet, eller med andra ord: upprättandet av [[kommunism]]. Användandet av begreppet kommunisering bygger på en teoretisk förståelse av <ins class="diffchange diffchange-inline">[[Kapitalism|</ins>kapitalet som en samling sociala relationer<ins class="diffchange diffchange-inline">]]</ins>, som måste förändras i grunden om kommunism ska kunna framträda. Därav begreppets implicita karaktär av <ins class="diffchange diffchange-inline">''</ins>rörelse<ins class="diffchange diffchange-inline">''</ins>; kommunism ses inte som ett väntande tillstånd utan som en process utan tydlig slutstation<ins class="diffchange diffchange-inline">. Kommuniseringen är det skeende som bryter ner de kapitalistiska relationerna och samtidigt skapar nya, icke-mätbara förhållanden mellan människor</ins>.</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del class="diffchange diffchange-inline">Kommuniseringen är det skeende som bryter ner de kapitalistiska relationerna och samtidigt skapar nya</del>, <del class="diffchange diffchange-inline">icke</del>-<del class="diffchange diffchange-inline">mätbara förhållanden mellan människor. Processen </del>i <del class="diffchange diffchange-inline">fråga innefattar således två sidor, en destruktiv och en konstruktiv, och kan sägas utgöra en dynamisk, samtidig händelse. I essän </del>''<del class="diffchange diffchange-inline">Angreppets och undandragandets kommunism</del>'' (<del class="diffchange diffchange-inline">i ''[http://www.riff-raff.se/ Riff-Raff]'' nummer 7</del>) <del class="diffchange diffchange-inline">beskrivs kommuniseringsprocessen på följande sätt:</del></div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins class="diffchange diffchange-inline">Enligt Dauvé & Nesic var Dominique Blanc den första att använda begreppet</ins>, <ins class="diffchange diffchange-inline">först muntligt omkring 1972</ins>-<ins class="diffchange diffchange-inline">74 och sedan </ins>i ''<ins class="diffchange diffchange-inline">Un Monde sans argent</ins>'' (<ins class="diffchange diffchange-inline">En värld utan pengar</ins>). <ins class="diffchange diffchange-inline">Det var också till </ins>en <ins class="diffchange diffchange-inline">början </ins>i den <ins class="diffchange diffchange-inline">franska [[ultravänstern]] </ins>som en <ins class="diffchange diffchange-inline">teori kring kommunisering utvecklades</ins>. <ins class="diffchange diffchange-inline">Förutom nämnda Blanc </ins>och <ins class="diffchange diffchange-inline">kretsen kring </ins>[[<ins class="diffchange diffchange-inline">La Vieille Taupe</ins>]] <ins class="diffchange diffchange-inline">ska särskilt </ins>[[<ins class="diffchange diffchange-inline">Théorie Communiste</ins>]] <ins class="diffchange diffchange-inline">nämnas </ins>som <ins class="diffchange diffchange-inline">på senare tid blivit starkt förknippade </ins>med <ins class="diffchange diffchange-inline">begreppet</ins>.</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> </div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del class="diffchange diffchange-inline">:''“Vi har dels kommuniseringen som intern rörelse i klasskampen och dels kommuniseringens externa dimension</del>. <del class="diffchange diffchange-inline">Dessa två moment är sammanvävda och ofta samtidiga, de implicerar således inte </del>en <del class="diffchange diffchange-inline">temporal differens. Det behöver inte vara så att rörelsen sker innan konstitueringen, </del>i <del class="diffchange diffchange-inline">själva verket är de ofta samtidiga processer. Det som är av vikt att påpeka är att de inte härleder från varandra. Detta eftersom rörelsen och dimensionen produceras av skilda former av praktiker. Dock måste </del>den <del class="diffchange diffchange-inline">interna rörelsen utvecklas och avanceras om kommuniseringens externa uttryck ska kunna ges, precis </del>som <del class="diffchange diffchange-inline">den formella underordningen sker innan den reella. Kommuniseringens externa dimension är således avhängig klasskampen, det vill säga kommuniseringen som intern rörelse. Den interna rörelsen är negationen, följaktligen proletariatets rörelse inom men mot kapitalet (avobjektivering och avsubjektivering), medan den externa dimensionen är resultatet av </del>en <del class="diffchange diffchange-inline">rent konstituerande praktik</del>.<del class="diffchange diffchange-inline">”'' (Ur ''Angreppets </del>och <del class="diffchange diffchange-inline">undandragandets kommunism'')</del></div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> </div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del class="diffchange diffchange-inline">Kommuniserande tendenser kan skönjas både i diverse mindre kamper (till exempel i vissa typer av </del>[[<del class="diffchange diffchange-inline">arbetsvägran</del>]] <del class="diffchange diffchange-inline">och </del>[[<del class="diffchange diffchange-inline">självreduktion</del>]]<del class="diffchange diffchange-inline">) och i större skeenden </del>som <del class="diffchange diffchange-inline">upplopp och revolter av allehanda slag, men förblir likväl just tendenser - spridda ansatser - så länge de enskilda upproren och försöken till vägran inte sker i ''samtidighet''. Kapitalet har både visat sig förmöget att integrera potentiellt kommuniserande rörelser i sitt funktionssätt (till exempel genom arbetarrörelsen), och att förinta eller marginalisera dem - detta gäller särskilt sociala rörelser som uteslutande verkat offensivt, och därmed varit relativt lätta att krossa </del>med <del class="diffchange diffchange-inline">repressiva våldsmetoder</del>.  </div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> </div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del class="diffchange diffchange-inline">== Kommuniseringen som generell process ==</del></div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">=== Kommuniseringen som generell process ===</ins></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Förståelsen av kommunism som en genomgripande process och inte ett väntande idealtillstånd bryter med den klassiska föreställningen om revolutionen som ett maktövertagande i det kapitalistiska samhället. Kommuniseringen är inte resultatet av politik; överskridandet av de kapitalistiska relationerna kräver ett överskridande också av kapitalets metoder för administration och av de inomkapitalitiska rörelser som strävar efter en jämlikare, rättvisare eller mer "human" kapitalism.   </div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Förståelsen av kommunism som en genomgripande process och inte ett väntande idealtillstånd bryter med den klassiska föreställningen om revolutionen som ett maktövertagande i det kapitalistiska samhället. Kommuniseringen är inte resultatet av politik; överskridandet av de kapitalistiska relationerna kräver ett överskridande också av kapitalets metoder för administration och av de inomkapitalitiska rörelser som strävar efter en jämlikare, rättvisare eller mer "human" kapitalism.   </div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Kommuniseringen tar plats i alla sociala strata, eftersom det är dessa som tillsammans upprätthåller den kapitalistiska totaliteten. Kommunism kan alltså inte vara en fråga enbart för självutnämnda revolutionärer eller teoretiskt medvetna aktivister; upprättandet av nya mellanmänskliga relationer måste vara generellt om överskridandet ska vara möjligt. Kommuniserande rörelser kan pågå utan att nödvändigtvis kalla sig kommunistiska eller begagna en kommunistisk terminologi<del class="diffchange diffchange-inline">. [[Gilles Dauvé]] skriver i ''Kapitalism och kommunism'':</del></div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Kommuniseringen tar plats i alla sociala strata, eftersom det är dessa som tillsammans upprätthåller den kapitalistiska totaliteten. Kommunism kan alltså inte vara en fråga enbart för självutnämnda revolutionärer eller teoretiskt medvetna aktivister; upprättandet av nya mellanmänskliga relationer måste vara generellt om överskridandet ska vara möjligt. Kommuniserande rörelser kan pågå utan att nödvändigtvis kalla sig kommunistiska eller begagna en kommunistisk terminologi.  </div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> </div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del class="diffchange diffchange-inline">:''“Kommunismen är inte ett program som man omsätter i praktiken eller får andra att omsätta i praktiken, utan en social rörelse. De som utvecklar och försvarar den teoretiska kommunismen har inga fördelar framför andra, de har endast en klarare förståelse och ett mer precist sätt att uttrycka sig; precis som alla de som inte är särskilt intresserade av teori, känner de det praktiska behovet av kommunismen. De har inga som helst privilegier, de bär inte på den kunskap som kommer sätta revolutionen i rörelse; men å andra sidan fruktar de inte heller att de ska bli »ledare» bara för att de förklarar sina åsikter. Den kommunistiska revolutionen är precis som alla andra revolutioner produkten av verkliga behov och levnadsförhållanden. Problemet består i hur man skall lyckas synliggöra en existerande historisk rörelse. </del></div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del class="diffchange diffchange-inline">''</del></div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del class="diffchange diffchange-inline">:''Kommunismen är inte ett ideal som skall förverkligas. Den existerar redan, inte som ett samhälle men som en strävan, en uppgift att förbereda sig för. Kommunismen är rörelsen som försöker avskaffa de levnadsförhållanden som bestäms av lönearbetet och den kommer att avskaffa dem genom revolution. Diskussionen om kommunismen är inte akademisk. Det är inte en debatt om vad som ska komma att göras i morgon. Det är en integrerad del av en hel serie omedelbara och avlägsna uppgifter, där diskussion blott är en aspekt, ett försök att uppnå teoretisk förståelse. Omvänt kan uppgifterna genomföras enklare och effektivare om man kan besvara frågan: vart är vi på väg?”</del></div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> </div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del class="diffchange diffchange-inline">== Kommuniseringen och utsidan ==</del></div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> </div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del class="diffchange diffchange-inline">Den teoretiska förståelsen av kommunisering som en rörelse "inom men mot" kapitalet förutsätter att den kapitalistiska totaliteten inte är fullständigt hegemonisk, trots att den under den [[formell och reell underordning|reella underordningen]] strävar efter just fullständig hegemoni. Detta försök till absolut totalitet skapar en gräns, en skiljelinje mellan den kapitalistiska verkligheten och den verklighet som befinner sig utanför. Tron på att en verklighet bortom kapitalet är möjlig innebär med andra ord att kommuniseringen kan begripas som en rörelse mot en ''[[utsida]]''. Kommuniseringens externaliserande aspekt är således ett anropande av denna utsida, en affirmativ kraft som just genom att möjliggöra utsidan, omöjliggör kapitalet (och vice versa). Kommunistiska relationer är inte möjliga inom den rådande totaliteten, varför deras realiserande innebär att de kapitalistiska relationerna blir förlegade företeelser. </del></div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> </div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del class="diffchange diffchange-inline">Det är viktigt att poängtera att förhållandet mellan in- och utsida inte är en spatial (rumslig) relation; det finns inte en fysisk plats där kapitalet slutar och kommunismen börjar. Utsidan som begrepp är ett teoretiskt redskap, inte en empirisk, kvantifierbar beskrivning av verkligheten</del>.</div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del class="diffchange diffchange-inline">Likaledes bör anropandet av utsidan inte förstås </del>i <del class="diffchange diffchange-inline">absoluta termer</del>. <del class="diffchange diffchange-inline">Kommunismen </del>är <del class="diffchange diffchange-inline">inte </del>en <del class="diffchange diffchange-inline">väntande verklighet </del>som <del class="diffchange diffchange-inline">det gäller att hitta med rätt medel. Rörelsen mot utsidan </del>är <del class="diffchange diffchange-inline">inte jakten på ett mål</del>, <del class="diffchange diffchange-inline">utan en fortgående rörelse över gränsen mellan in- </del>och <del class="diffchange diffchange-inline">utsida. Det </del>är <del class="diffchange diffchange-inline">i denna ständigt pågående praktik som kommuniseringen tar plats </del>som <del class="diffchange diffchange-inline">reell social rörelse</del>.</div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins class="diffchange diffchange-inline">=== Kommuniseringen som tendens och som vad ===</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins class="diffchange diffchange-inline">Begreppets fulla implikationer har aldrig varit helt enhetliga. Det har använts och fortsätter att användas på olika och ibland motstridiga sätt. Diskussionen mellan [[Troploin]] och [[Théorie communiste]] (se ''[http://endnotes.org.uk/issues/1 Endnotes 1]'') har </ins>i <ins class="diffchange diffchange-inline">mångt och mycket fått definiera de två huvudsakliga uppfattningarna om kommunisering</ins>. <ins class="diffchange diffchange-inline">För Troploin </ins>är <ins class="diffchange diffchange-inline">kommunisering </ins>en <ins class="diffchange diffchange-inline">'''alltid närvarande möjlighet och tendens''' </ins>som <ins class="diffchange diffchange-inline">under olika perioder </ins>är <ins class="diffchange diffchange-inline">mer eller mindre sannolikt. TC å andra sidan '''historiserar''' kommunisering som begrepp och praktik</ins>, och <ins class="diffchange diffchange-inline">menar att det </ins>är <ins class="diffchange diffchange-inline">den specifika form </ins>som <ins class="diffchange diffchange-inline">den kommunistiska revolutionen måste ta under den nuvarande kampcykeln</ins>.</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del class="diffchange diffchange-inline">[[Batkogruppen]] skriver i </del>[http://www.<del class="diffchange diffchange-inline">batko</del>.<del class="diffchange diffchange-inline">se</del>/<del class="diffchange diffchange-inline">pdf/dissident3/vararvipavag.pdf </del>''<del class="diffchange diffchange-inline">Var är vi på väg?''] </del>(<del class="diffchange diffchange-inline">i </del>[[<del class="diffchange diffchange-inline">Dissident</del>]] <del class="diffchange diffchange-inline">#3</del>)<del class="diffchange diffchange-inline">:</del></div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins class="diffchange diffchange-inline">De grupper och individer som samlats kring tidskriften ''</ins>[http://www.<ins class="diffchange diffchange-inline">sicjournal</ins>.<ins class="diffchange diffchange-inline">org</ins>/ <ins class="diffchange diffchange-inline">Sic]</ins>'' (<ins class="diffchange diffchange-inline">Bland andra </ins>[[<ins class="diffchange diffchange-inline">Théorie communiste</ins>]]<ins class="diffchange diffchange-inline">, Endnotes och riff-raff</ins>) <ins class="diffchange diffchange-inline">betonar denna historiska aspekt av kommuniseringen. De hävdar att kommunisering inte tidigare existerat att det endast kan komma ur ett kvalitativt språng. Några tendenser till kommunisering går enligt denna uppfattning överhuvudtaget inte att iaktta här och nu, men kan härledas från den den nuvarande kampcykeln.</ins></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del class="diffchange diffchange-inline">:''"Kommunism kan varken vara en kvantitativ eller kvalitativ fortsättning på kapitalismen, utan innebär med nödvändighet ett brott, ankomsten </del>av <del class="diffchange diffchange-inline">någonting helt annat, någonting bortom de separationer och mätbara begränsningar </del>som <del class="diffchange diffchange-inline">kännetecknar </del>den kapitalistiska <del class="diffchange diffchange-inline">verkligheten</del>. <del class="diffchange diffchange-inline">Det vore emellertid naivt att föreställa sig denna ankomst som </del>en <del class="diffchange diffchange-inline">ögonblicklig transformation</del>, <del class="diffchange diffchange-inline">som </del>en <del class="diffchange diffchange-inline">plötslig död </del>och <del class="diffchange diffchange-inline">födelse</del>. <del class="diffchange diffchange-inline">Det handlar snarare om ett generellt blivande, </del>en <del class="diffchange diffchange-inline">övergripande händelse </del>som <del class="diffchange diffchange-inline">pågår överallt, samtidigt. Detta kallar vi </del>'''<del class="diffchange diffchange-inline">kommunisering</del>'<del class="diffchange diffchange-inline">'' - den process där kommunismen tar plats</del>. <del class="diffchange diffchange-inline">Det är en syn på revolutionen som resulterar ur vår </del>förståelse av <del class="diffchange diffchange-inline">kapitalismen primärt som </del>ett <del class="diffchange diffchange-inline">nätverk </del>av <del class="diffchange diffchange-inline">sociala relationer; kommuniseringen bryter ned nätverket och skapar samtidigt nya relationer</del>, som <del class="diffchange diffchange-inline">varken kan mätas eller värderas</del>.<del class="diffchange diffchange-inline">"</del>''</div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins class="diffchange diffchange-inline">Den teoretiska förståelsen </ins>av <ins class="diffchange diffchange-inline">kommunisering </ins>som <ins class="diffchange diffchange-inline">en tendens "inom men mot" kapitalet förutsätter att </ins>den kapitalistiska <ins class="diffchange diffchange-inline">totaliteten inte är fullständig, trots den [[formell och reell underordning|reella subsumtionen]]</ins>. <ins class="diffchange diffchange-inline">Detta försök till absolut totalitet skapar </ins>en <ins class="diffchange diffchange-inline">gräns</ins>, en <ins class="diffchange diffchange-inline">skiljelinje mellan den kapitalistiska verkligheten </ins>och <ins class="diffchange diffchange-inline">den verklighet som befinner sig utanför</ins>. <ins class="diffchange diffchange-inline">Tron på att </ins>en <ins class="diffchange diffchange-inline">verklighet bortom kapitalet är möjlig innebär med andra ord att kommuniseringen kan begripas </ins>som <ins class="diffchange diffchange-inline">en rörelse mot en </ins>''<ins class="diffchange diffchange-inline">[[utsida]]</ins>''. <ins class="diffchange diffchange-inline">En sådan </ins>förståelse <ins class="diffchange diffchange-inline">har formulerats, på delvis annorlunda sätt, </ins>av <ins class="diffchange diffchange-inline">till exempel [[Dissident]] och [[Tiqqun]]. Kommuniseringens "externaliserande" aspekt blir då </ins>ett <ins class="diffchange diffchange-inline">anropande </ins>av <ins class="diffchange diffchange-inline">denna utsida</ins>, <ins class="diffchange diffchange-inline">en affirmativ kraft </ins>som <ins class="diffchange diffchange-inline">just genom att möjliggöra utsidan, omöjliggör kapitalet (och vice versa)</ins>. <ins class="diffchange diffchange-inline">Förståelsen av kommunisering som tendens innebär vidare också att [[projektualitet]]/partiteori blir viktigt, till skillnad från många kring </ins>''<ins class="diffchange diffchange-inline">Sic'' som kritiserar interventionistiska hållningar.</ins></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">== Kritik mot kommuniseringsbegreppet ==</del></div></td><td colspan="2"> </td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del class="diffchange diffchange-inline">Kommunisering som begrepp är inte okontroversiellt</del>. <del class="diffchange diffchange-inline">I Sverige är det främst personer och grupper som inspirerats av </del>[[<del class="diffchange diffchange-inline">ultravänster</del>]]/<del class="diffchange diffchange-inline">vänsterkommunistiska idétraditioner, liksom av den </del>[<del class="diffchange diffchange-inline">[insurrektionell anarkism|insurrektionella anarkismen</del>]<del class="diffchange diffchange-inline">], som begagnar och vidareutvecklar denna syn på kommunism</del>. <del class="diffchange diffchange-inline">Mer traditionellt inriktade element inom vänstern är i regel skeptiskt inställda till "kommuniseringströmningens" avoghet mot klassisk organisering, och till dess ointresse för arbetarrörelsens glorifiering av det kapitalistiska arbetet</del>. <del class="diffchange diffchange-inline">Kritiken brukar vanligtvis handla om vaghet, frånvaron av tydliga paroller och </del>en <del class="diffchange diffchange-inline">tänkt fixering vid rena kamper.</del></div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins class="diffchange diffchange-inline">=== Länkar ===</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins class="diffchange diffchange-inline">* [https://libcom</ins>.<ins class="diffchange diffchange-inline">org/library/world-without-money-communism-les-amis-de-4-millions-de-jeunes-travailleurs For a world without money]</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins class="diffchange diffchange-inline">* Troploin: </ins>[<ins class="diffchange diffchange-inline">http://www.troploin.fr/node/24 Communisation]</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins class="diffchange diffchange-inline">* Leon de Mattis: </ins>[<ins class="diffchange diffchange-inline">http://www.sicjournal.org/en/what-is-communisation What is communisation?</ins>]</div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins class="diffchange diffchange-inline">* Endnotes: [http://endnotes.org.uk/en/endnotes-communisation-and-value-form-theory Communisation and value-form theory</ins>]</div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins class="diffchange diffchange-inline">* Bruno Astarian: [https:</ins>/<ins class="diffchange diffchange-inline">/libcom.org/library/crisis-activity-communisation-bruno-astarian Crisis activity and communisation]</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins class="diffchange diffchange-inline">* Théorie communiste: </ins>[<ins class="diffchange diffchange-inline">http://riff-raff.se/texts/sv/kommuniseringsperspektivet Kommuniseringsperspektivet</ins>]</div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins class="diffchange diffchange-inline">* [http://www</ins>.<ins class="diffchange diffchange-inline">sicjournal</ins>.<ins class="diffchange diffchange-inline">org/</ins>en<ins class="diffchange diffchange-inline">/the-last-word-on-communisation-in-the-singular To Finally Have Done With Communisation (In The Singular)]</ins></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">== Se även ==</del></div></td><td colspan="2"> </td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">*[[Kommunism]]</del></div></td><td colspan="2"> </td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">*[[Projektualitet]]</del></div></td><td colspan="2"> </td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">*[[Utsida]]</del></div></td><td colspan="2"> </td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">*[[Krigsmaskin]]</del></div></td><td colspan="2"> </td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[Kategori:Gemenskap]]</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[Kategori:Gemenskap]]</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[Kategori:Antipolitik och kommunisering]]</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[Kategori:Antipolitik och kommunisering]]</div></td></tr>
</table>Iammanyhttps://krigsmaskinen.se/index.php?title=Kommunisering&diff=2109&oldid=prevIammany: /* Kommuniseringen och utsidan */2009-12-28T14:07:19Z<p><span dir="auto"><span class="autocomment">Kommuniseringen och utsidan</span></span></p>
<table class='diff diff-contentalign-left'>
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<tr style='vertical-align: top;' lang='sv'>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">Versionen från 28 december 2009 kl. 14.07</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l19" >Rad 19:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 19:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>== Kommuniseringen och utsidan ==</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>== Kommuniseringen och utsidan ==</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Den teoretiska förståelsen av kommunisering som en rörelse "inom men mot" kapitalet förutsätter att den kapitalistiska totaliteten inte är fullständigt hegemonisk, trots att den under den [[reell underordning|reella underordningen]] strävar efter just fullständig hegemoni. Detta försök till absolut totalitet skapar en gräns, en skiljelinje mellan den kapitalistiska verkligheten och den verklighet som befinner sig utanför. Tron på att en verklighet bortom kapitalet är möjlig innebär med andra ord att kommuniseringen kan begripas som en rörelse mot en ''[[utsida]]''. Kommuniseringens externaliserande aspekt är således ett anropande av denna utsida, en affirmativ kraft som just genom att möjliggöra utsidan, omöjliggör kapitalet (och vice versa). Kommunistiska relationer är inte möjliga inom den rådande totaliteten, varför deras realiserande innebär att de kapitalistiska relationerna blir förlegade företeelser.  </div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Den teoretiska förståelsen av kommunisering som en rörelse "inom men mot" kapitalet förutsätter att den kapitalistiska totaliteten inte är fullständigt hegemonisk, trots att den under den [[<ins class="diffchange diffchange-inline">formell och </ins>reell underordning|reella underordningen]] strävar efter just fullständig hegemoni. Detta försök till absolut totalitet skapar en gräns, en skiljelinje mellan den kapitalistiska verkligheten och den verklighet som befinner sig utanför. Tron på att en verklighet bortom kapitalet är möjlig innebär med andra ord att kommuniseringen kan begripas som en rörelse mot en ''[[utsida]]''. Kommuniseringens externaliserande aspekt är således ett anropande av denna utsida, en affirmativ kraft som just genom att möjliggöra utsidan, omöjliggör kapitalet (och vice versa). Kommunistiska relationer är inte möjliga inom den rådande totaliteten, varför deras realiserande innebär att de kapitalistiska relationerna blir förlegade företeelser.  </div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Det är viktigt att poängtera att förhållandet mellan in- och utsida inte är en spatial (rumslig) relation; det finns inte en fysisk plats där kapitalet slutar och kommunismen börjar. Utsidan som begrepp är ett teoretiskt redskap, inte en empirisk, kvantifierbar beskrivning av verkligheten.</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Det är viktigt att poängtera att förhållandet mellan in- och utsida inte är en spatial (rumslig) relation; det finns inte en fysisk plats där kapitalet slutar och kommunismen börjar. Utsidan som begrepp är ett teoretiskt redskap, inte en empirisk, kvantifierbar beskrivning av verkligheten.</div></td></tr>
</table>Iammanyhttps://krigsmaskinen.se/index.php?title=Kommunisering&diff=2098&oldid=prevIammany den 27 december 2009 kl. 19.102009-12-27T19:10:37Z<p></p>
<table class='diff diff-contentalign-left'>
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<tr style='vertical-align: top;' lang='sv'>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">Versionen från 27 december 2009 kl. 19.10</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l1" >Rad 1:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 1:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[Bild:Ungern56.jpg|right]]'''Kommunisering''' betecknar det processartade överskridandet och omkullkastandet av det kapitalistiska produktionssättet, eller med andra ord: upprättandet av [[kommunism]]. Användandet av begreppet kommunisering bygger på en teoretisk förståelse av kapitalet som en samling sociala relationer, som måste förändras i grunden om kommunism ska kunna framträda. Därav begreppets implicita karaktär av rörelse; kommunism ses inte som ett väntande tillstånd utan som en process utan tydlig slutstation.</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[Bild:Ungern56.jpg|right]]'''Kommunisering''' betecknar det processartade överskridandet och omkullkastandet av det kapitalistiska produktionssättet, eller med andra ord: upprättandet av [[kommunism]]. Användandet av begreppet kommunisering bygger på en teoretisk förståelse av kapitalet som en samling sociala relationer, som måste förändras i grunden om kommunism ska kunna framträda. Därav begreppets implicita karaktär av rörelse; kommunism ses inte som ett väntande tillstånd utan som en process utan tydlig slutstation.</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Kommuniseringen är det skeende som bryter ner de kapitalistiska relationerna och samtidigt skapar nya, icke-mätbara förhållanden mellan människor. Processen i fråga innefattar således två sidor, en destruktiv och en konstruktiv, och kan sägas utgöra en dynamisk, samtidig händelse. I essän ''Angreppets och undandragandets kommunism'' (i ''[<del class="diffchange diffchange-inline">[</del>Riff-Raff<del class="diffchange diffchange-inline">]</del>]'' nummer 7) beskrivs kommuniseringsprocessen på följande sätt:</div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Kommuniseringen är det skeende som bryter ner de kapitalistiska relationerna och samtidigt skapar nya, icke-mätbara förhållanden mellan människor. Processen i fråga innefattar således två sidor, en destruktiv och en konstruktiv, och kan sägas utgöra en dynamisk, samtidig händelse. I essän ''Angreppets och undandragandets kommunism'' (i ''[<ins class="diffchange diffchange-inline">http://www.riff-raff.se/ </ins>Riff-Raff]'' nummer 7) beskrivs kommuniseringsprocessen på följande sätt:</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>:''“Vi har dels kommuniseringen som intern rörelse i klasskampen och dels kommuniseringens externa dimension. Dessa två moment är sammanvävda och ofta samtidiga, de implicerar således inte en temporal differens. Det behöver inte vara så att rörelsen sker innan konstitueringen, i själva verket är de ofta samtidiga processer. Det som är av vikt att påpeka är att de inte härleder från varandra. Detta eftersom rörelsen och dimensionen produceras av skilda former av praktiker. Dock måste den interna rörelsen utvecklas och avanceras om kommuniseringens externa uttryck ska kunna ges, precis som den formella underordningen sker innan den reella. Kommuniseringens externa dimension är således avhängig klasskampen, det vill säga kommuniseringen som intern rörelse. Den interna rörelsen är negationen, följaktligen proletariatets rörelse inom men mot kapitalet (avobjektivering och avsubjektivering), medan den externa dimensionen är resultatet av en rent konstituerande praktik.”'' (Ur ''Angreppets och undandragandets kommunism'')</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>:''“Vi har dels kommuniseringen som intern rörelse i klasskampen och dels kommuniseringens externa dimension. Dessa två moment är sammanvävda och ofta samtidiga, de implicerar således inte en temporal differens. Det behöver inte vara så att rörelsen sker innan konstitueringen, i själva verket är de ofta samtidiga processer. Det som är av vikt att påpeka är att de inte härleder från varandra. Detta eftersom rörelsen och dimensionen produceras av skilda former av praktiker. Dock måste den interna rörelsen utvecklas och avanceras om kommuniseringens externa uttryck ska kunna ges, precis som den formella underordningen sker innan den reella. Kommuniseringens externa dimension är således avhängig klasskampen, det vill säga kommuniseringen som intern rörelse. Den interna rörelsen är negationen, följaktligen proletariatets rörelse inom men mot kapitalet (avobjektivering och avsubjektivering), medan den externa dimensionen är resultatet av en rent konstituerande praktik.”'' (Ur ''Angreppets och undandragandets kommunism'')</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Kommuniserande tendenser kan skönjas både i diverse mindre kamper (till exempel i vissa typer av [[arbetsvägran]] och [[självreduktion]]) och i större skeenden som upplopp och revolter av allehanda slag, men förblir likväl just tendenser - spridda ansatser - så länge de enskilda upproren och försöken till vägran inte sker i ''samtidighet''. Kapitalet har både visat sig förmöget att integrera potentiellt kommuniserande rörelser i sitt funktionssätt (till exempel genom <del class="diffchange diffchange-inline">[[</del>arbetarrörelsen<del class="diffchange diffchange-inline">]]</del>), och att förinta eller marginalisera dem - detta gäller särskilt sociala rörelser som uteslutande verkat offensivt, och därmed varit relativt lätta att krossa med repressiva våldsmetoder.  </div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Kommuniserande tendenser kan skönjas både i diverse mindre kamper (till exempel i vissa typer av [[arbetsvägran]] och [[självreduktion]]) och i större skeenden som upplopp och revolter av allehanda slag, men förblir likväl just tendenser - spridda ansatser - så länge de enskilda upproren och försöken till vägran inte sker i ''samtidighet''. Kapitalet har både visat sig förmöget att integrera potentiellt kommuniserande rörelser i sitt funktionssätt (till exempel genom arbetarrörelsen), och att förinta eller marginalisera dem - detta gäller särskilt sociala rörelser som uteslutande verkat offensivt, och därmed varit relativt lätta att krossa med repressiva våldsmetoder.  </div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>== Kommuniseringen som generell process ==</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>== Kommuniseringen som generell process ==</div></td></tr>
</table>Iammany