Skillnad mellan versioner av "Marxcitat"

Från Krigsmaskinen
Hoppa till: navigering, sök
Rad 2: Rad 2:
  
 
(...)
 
(...)
''
+
 
There is no such thing as a process except in relation (sous des rapports)'': the relations of production (to which ''Capital'' is restricted) and other (political, ideological) relations.  
+
''There is no such thing as a process except in relation (sous des rapports)'': the relations of production (to which ''Capital'' is restricted) and other (political, ideological) relations.  
  
 
Karl Marx. Le Capital, t. I (Éditions Sociales, Paris, 1948), p.181n.
 
Karl Marx. Le Capital, t. I (Éditions Sociales, Paris, 1948), p.181n.

Versionen från 12 augusti 2009 kl. 00.39

The word ”procés” (process) which expresses a development considered in the totality of its real conditions has long been part of scientific language throughout Europe. In France it was first introduced slightly shamefacedly in its Latin form – processus. Then, stripped of this pedantic disguise, it slipped into books on chemistry, physics, physiology, etc., and into a few works of metaphysics. In the end it will obtain a certificate of complete naturalization. Lets us note in passing that in ordinary speech the Germans, like the French use the word Prozess (procés, process) in the legal sense.

(...)

There is no such thing as a process except in relation (sous des rapports): the relations of production (to which Capital is restricted) and other (political, ideological) relations.

Karl Marx. Le Capital, t. I (Éditions Sociales, Paris, 1948), p.181n. (a note found only in the French edition)


Communism is for us not a state of affairs which is to be established, an ideal to which reality [will] have to adjust itself. We call communism the real movement which abolishes the present state of things. The conditions of this movement result from the premises now in existence (Marx, The German ideology 1845)

Tillgänglig: http://www.marxists.org/archive/marx/works/1845/german-ideology


För mig är det tvärtom det ideella ingenting annat än det materiella, omsatt och översatt i människans hjärna (Marx, Kapitalet - första bandet- Efterskrift till andra upplagan 1867)

Tillgänglig: http://www.marxists.org/svenska/marx/1867/23-d100.htm


Den nivå, som arbetets produktivitet nu har nått, och som bildar grundvalen för kapitalförhållandet, är inte en gåva från naturen utan resultatet av en utveckling, som har pågått genom årtusenden (Marx, Kapitalet, 1849/1997:447).

Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.


Vi kan så anknyta till verkliga strider och identifiera oss med dem. Vi uppträder på så sätt inte doktrinärt mot världen med en ny princip: Här är sanningen, fall på knä här! Vi utvecklar för världen nya principer ur världens egna principer. Vi säger inte: Sluta upp med dina strider, de är bara dumheter, vi skall ropa den rätta kampparollen till dig. Vi visar den bara varför den egentligen kämpar, och medvetandet är något som den måste tillägna sig även om den inte vill. Reformen av medvetandet består bara däri, att man låter världen få del av sitt medvetande, att man väcker den ur drömmen om sig själv, att man förklarar dess egna handlingar. Vårt valspråk måste alltså vara: reform av medvetandet inte genom dogmer utan genom analys av det mystiska, för sig själv oklara medvetandet, vare sig det framträder i religionen eller politiken. Det skall sedan visa sig att världen sedan länge hyser en dröm om något som den bara behöver vara klart medveten om för att verkligen besitta. Det skall visa sig att det inte rör sig om ett långt tankestreck mellan förflutet och framtid utan om fullföljandet av det förflutnas tankar. Det skall till sist visa sig att mänskligheten inte påbörjar något nytt arbete utan med klart medvetande fortsätter sitt gamla arbete (Marx, Brev till Arnold Ruge, 1843).

Tillgänglig http://www.marxists.org/svenska/marx/brev/arnlruge.htm


Hittills har ingen kemist upptäckt bytesvärdet i pärlan eller diamanten (Marx, Kapitalet, 1849/1997:447).

Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.


I ett framtidssamhälle där klassmotsättningen är försvunnen, där det inte mer finns några klasser, skulle bruket inte mer bero av produktionstidens minimum, utan produktionstiden för olika föremål skulle bestämmas av deras samhälleliga nytta (Marx, Filosofins elände,1847).

Tillgänglig: http://www.marxists.org/svenska/marx/1847/04-d038.htm


(…) de metoder som används för att producera relativt mervärde samtidigt också frambringar absolut mervärde (Marx, Kapitalet - första bandet, 1849/1997:447).

Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.


Den arbetare är produktiv som uträttar produktivt arbete, och det är produktivitet, som omedelbart skapar mervärde, dvs. förökar kapitalet (Marx, 1868/1975:632).

Marx, Karl (1868). Den omedelbara produktionens resultat. I: Skrifter i urval - Ekonomiska Skrifter. (1975). Staffanstorp: Bo Cavefors Bokförlag.


Sekunderna är profitens element (Marx, 1849/1997:208).

Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.’


Hittills har ingen kemist upptäckt bytesvärdet i pärlan eller diamanten (Marx, 1849/1997:73).

Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.


I ett framtidssamhälle där klassmotsättningen är försvunnen, där det inte mer finns några klasser, skulle bruket inte mer bero av produktionstidens minimum, utan produktionstiden för olika föremål skulle bestämmas av deras samhälleliga nytta (Marx, Filosofins elände, 1847)

Tillgänglig http://www.marxists.org/svenska/marx/1847/04-d038.htm


”En brokig skara arbetare av alla yrken, åldrar och kön tränger sig på oss, ivrigare än de dödas skuggor trängdes omkring Odyssevs. Även utan blåböckerna i deras händer står överarbetet att läsa i deras yttre redan vid första ögonkastet. Ur denna skara tar vi fram ytterligare två gestalter, vilkas påfallande kontrast bevisar, att inför kapitalet är alla människor lika ...”

Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.


”På dessa frågor svarar kapitalet, som vi sett: Arbetsdagen omfattar dagligen 24 hela timmar med avdrag för de få vilostunder, utan vilka arbetskraften inte är i stånd att fortsätta sin funktion. Det är självklart, att arbetaren under hela sin livstid inte är något annat än arbetskraft, att all hans disponibla tid alltså enligt naturens och samhällets lagar är arbetstid och således tillhör kapitalet. Tid till mänsklig bildning, till andlig utveckling, till att fylla sociala funktioner, till socialt umgänge, till de fysiska och andliga livskrafternas fria lek, ja t.o.m. helgdagarnas firande - och detta i de sabbatsheligas land - bara struntprat! Men i sin omättliga glupskhet, sin varulvsjakt efter merarbete, överskrider kapitalet inte bara de moraliska gränserna utan också arbetsdagens rent fysiska maximalgräns. Det roffar åt sig tiden för kroppens tillväxt, utveckling och återhämtning. Det stjäl den tid, som behövs för umgänge med frisk luft och solljus. Det snålar in på matrasterna och söker införliva dem med själva produktionsprocessen, så att arbetaren matas som ett produktionsmedel, liksom ångmaskinen får kol och maskineriet olja.”

Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.


”Som kapitalist är han endast personifierat kapital. Hans själ är kapitalsjälen. Men kapitalet har bara en enda livsdrift, driften att förökas, att skapa mervärde, att absorbera mesta möjliga merarbete med hjälp av sin konstanta del, produktionsmedlen. Kapitalet är dött arbete. Liksom vampyren kan det endast upplivas genom att insuga levande arbete och lever desto intensivare, ju mera det insuger. Den tid arbetaren arbetar, är också den tid då kapitalisten förbrukar den arbetskraft han har köpt. Om arbetaren förbrukar sin disponibla tid för egen räkning, så bestjäl han kapitalisten.”

Marx, Karl (1849/1997). Kapitalet - första bandet. Lund: Arkiv Zenit.