Skillnad mellan versioner av "Rekommenderad läsning"
Iammany (Diskussion | bidrag) (→Enskilda artiklar och essäer) |
Iammany (Diskussion | bidrag) (→Förutsätter vissa förkunskaper) |
||
Rad 111: | Rad 111: | ||
[[Nihilism]]en behandlas av Jünger som en tendens och tillstånd både hos den enskilda människan och i samhället som med framväxten av det moderna samhället har blivit en normalitet. Nihilismen är, enligt Jünger, en på många sätt destruktiv tendens; den river ner, bryter sönder, upplöser. Nihilismen (av grekiska nihil, ingenting) innebär avsaknaden av absoluta värden, av en högre ordning, upplösandet av alla stora historier ("Metanarrativ"), alla absoluta sanningar, osv. Med andra ord den accelererande föränderligheten (kapitalets konstanta revolutionerande av sig själv i allt högre takt, det som Jünger kallar "verkstadskaraktären" och som analyseras noggrannare i [[Der Arbeiter]]) har gett upphov till upplevelsen av att befinna sig i en ständig övergångsfas där både historien och framtiden hela tiden måste uppfinnas. Det är enligt Jünger felaktigt att karaktärisera nihilismen som sjuk, ond eller kaotisk. Inget hindrar den från att vara frisk, god och ordnad. Den nihilistisk kraften är inte bara en våldsam och destruktiv kraft på det materiella planet (ekonomiskt, ekologiskt, etc) utan även mentalt och själsligt. Över Linjen tar även upp möjligheten till mänsklig gemenskap i nihilismens tidsålder, eller, för att använda Jüngers eget lätt metaforiska språkbruk: huruvida trädgårdar och vilda stigar kan upprättas utan Leviathans intrång. Ty även om den moderna tiden har underkastat sig nästan alla aspekter av livet, existerar likväl områden som inte går att fullständigt inkorporera. ([[Ernst Jünger|Läs mer...]]) | [[Nihilism]]en behandlas av Jünger som en tendens och tillstånd både hos den enskilda människan och i samhället som med framväxten av det moderna samhället har blivit en normalitet. Nihilismen är, enligt Jünger, en på många sätt destruktiv tendens; den river ner, bryter sönder, upplöser. Nihilismen (av grekiska nihil, ingenting) innebär avsaknaden av absoluta värden, av en högre ordning, upplösandet av alla stora historier ("Metanarrativ"), alla absoluta sanningar, osv. Med andra ord den accelererande föränderligheten (kapitalets konstanta revolutionerande av sig själv i allt högre takt, det som Jünger kallar "verkstadskaraktären" och som analyseras noggrannare i [[Der Arbeiter]]) har gett upphov till upplevelsen av att befinna sig i en ständig övergångsfas där både historien och framtiden hela tiden måste uppfinnas. Det är enligt Jünger felaktigt att karaktärisera nihilismen som sjuk, ond eller kaotisk. Inget hindrar den från att vara frisk, god och ordnad. Den nihilistisk kraften är inte bara en våldsam och destruktiv kraft på det materiella planet (ekonomiskt, ekologiskt, etc) utan även mentalt och själsligt. Över Linjen tar även upp möjligheten till mänsklig gemenskap i nihilismens tidsålder, eller, för att använda Jüngers eget lätt metaforiska språkbruk: huruvida trädgårdar och vilda stigar kan upprättas utan Leviathans intrång. Ty även om den moderna tiden har underkastat sig nästan alla aspekter av livet, existerar likväl områden som inte går att fullständigt inkorporera. ([[Ernst Jünger|Läs mer...]]) | ||
− | '''[http://www. | + | '''[http://www.krigsmaskinen.se/insurrection_raven/se_texts/deleuze_nomadtankande.html Nomadtänkande] av [[Gilles Deleuze]]'''<br> |
Vi känner problemet för dagens revolutionärer: att finna en enhet med bevarande av den lokala, autonoma kampen, utan att falla tillbaka på partiets eller statsapparatens despotiska och byråkratiska organisationsmönster; en [[krigsmaskin]] som inte återskapar statsapparaten, en nomadisk enhet öppen för yttervärlden, utan beröring med den slutna, inre despotiska enheten. Kanske är centrum i [[Friedrich Nietzsche|Nietzsches]] tänkande att söka här, det som anger hans djupgående brott mot filosofin, så som det manifesteras i aforistiken: att av tänkandet ha gjort en krigsmaskin, en murbräcka, att ha gjort tänkandet till en nomadisk kraft. Även om resan är orörlig, även om den sker på stället, osynlig, oväntad och underjordisk måste vi ställa frågan: vilka är dagens nomader, vilka är dagens verkliga nietzscheaner? ([[Nomadtänkande|Läs mer...]]) | Vi känner problemet för dagens revolutionärer: att finna en enhet med bevarande av den lokala, autonoma kampen, utan att falla tillbaka på partiets eller statsapparatens despotiska och byråkratiska organisationsmönster; en [[krigsmaskin]] som inte återskapar statsapparaten, en nomadisk enhet öppen för yttervärlden, utan beröring med den slutna, inre despotiska enheten. Kanske är centrum i [[Friedrich Nietzsche|Nietzsches]] tänkande att söka här, det som anger hans djupgående brott mot filosofin, så som det manifesteras i aforistiken: att av tänkandet ha gjort en krigsmaskin, en murbräcka, att ha gjort tänkandet till en nomadisk kraft. Även om resan är orörlig, även om den sker på stället, osynlig, oväntad och underjordisk måste vi ställa frågan: vilka är dagens nomader, vilka är dagens verkliga nietzscheaner? ([[Nomadtänkande|Läs mer...]]) | ||
Rad 122: | Rad 122: | ||
''Kapitalet'' kan vara en svårläst bok, särskilt om man inte har någon kunskap om Marx ekonomikritik sedan tidigare. Därför är någon sorts guide att rekommendera, exempelvis [[Guide till Kapitalet|Krigsmaskinens egna]]. | ''Kapitalet'' kan vara en svårläst bok, särskilt om man inte har någon kunskap om Marx ekonomikritik sedan tidigare. Därför är någon sorts guide att rekommendera, exempelvis [[Guide till Kapitalet|Krigsmaskinens egna]]. | ||
− | '''Time, labor and social domination av [[Moishe Postone]]'''<br> | + | '''[[Time, labor and social domination]] av [[Moishe Postone]]'''<br> |
Moishe Postone har i en rigorös omtolkning av Karl Marx ekonomikritik lagt fram en ny förståelse av Marx som går bortom den traditionella marxismen och ger nya perspektiv på den samtida globala kapitalismen. | Moishe Postone har i en rigorös omtolkning av Karl Marx ekonomikritik lagt fram en ny förståelse av Marx som går bortom den traditionella marxismen och ger nya perspektiv på den samtida globala kapitalismen. | ||
Boken läses med fördel efter eller parallellt med ''[[Guide till Kapitalet|Kapitalet]]''. Läs också Postones kortare ”[http://platypus1917.home.comcast.net/~platypus1917/postonemoishe_rethinkingmarx1995.htm Rethinking Marx]” som introduktion. | Boken läses med fördel efter eller parallellt med ''[[Guide till Kapitalet|Kapitalet]]''. Läs också Postones kortare ”[http://platypus1917.home.comcast.net/~platypus1917/postonemoishe_rethinkingmarx1995.htm Rethinking Marx]” som introduktion. | ||
− | '''Imperiet av [[Michael Hardt]] & [[Antonio Negri]] (2000)'''<br> | + | '''[[Imperiet]] av [[Michael Hardt]] & [[Antonio Negri]] (2000)'''<br> |
I [[Imperiet]] beskriver Hardt och Negri den globala ordning som varit i vardande från 70-talet och fråmåt till idag. Denna ordning, som de kallar imperiell, kommer ur produktionens omvandling till en [[biopolitik|biopolitisk produktion]] samt [[suveränitet]]ens omvandling till ett decentrerat och biopolitiskt [[kontrollsamhälle]]. Boken finns [http://www.infoshop.org/texts/empire.pdf tillgänglig fritt på engelska], som av många anses vara bättre än den svenska översättningen. | I [[Imperiet]] beskriver Hardt och Negri den globala ordning som varit i vardande från 70-talet och fråmåt till idag. Denna ordning, som de kallar imperiell, kommer ur produktionens omvandling till en [[biopolitik|biopolitisk produktion]] samt [[suveränitet]]ens omvandling till ett decentrerat och biopolitiskt [[kontrollsamhälle]]. Boken finns [http://www.infoshop.org/texts/empire.pdf tillgänglig fritt på engelska], som av många anses vara bättre än den svenska översättningen. | ||
− | '''In the shadow of the silent majorities av [[Jean Baudrillard]] (1978)'''<br> | + | '''[[In the shadow of the silent majorities]] av [[Jean Baudrillard]] (1978)'''<br> |
Baudrillards tes är att ”massorna” har försvunnit och att det sociala är över; med andra ord att det politiska så som vi förstår det har upphört. Baudrillard utmanar sociologiska förståelser av det sociala och av massan. Traditionellt har de setts som ett fält av potentiell energi, av urladdningar, av rörelse, förändring, osv. Men bara potentiellt, för om ingen tog till orda och blev massornas röst så förblev massorna en tyst majoritet. Baudrillard vill vända på den här förståelsen. Tvärtom, menar han, är nu den tysta majoriteten inte en smältdegel av virtuella begär och produktivitet utan ett slags svart hål som slukar det sociala. Massan har inte någon positiv definition utan karaktäriseras av att den är så indistinkt, så grå och neutral - ”varken det ena eller det andra (ne-uter)”. Och dess tystnad är dess styrka. ([[In the shadow of the silent majorities|Läs mer...]]) | Baudrillards tes är att ”massorna” har försvunnit och att det sociala är över; med andra ord att det politiska så som vi förstår det har upphört. Baudrillard utmanar sociologiska förståelser av det sociala och av massan. Traditionellt har de setts som ett fält av potentiell energi, av urladdningar, av rörelse, förändring, osv. Men bara potentiellt, för om ingen tog till orda och blev massornas röst så förblev massorna en tyst majoritet. Baudrillard vill vända på den här förståelsen. Tvärtom, menar han, är nu den tysta majoriteten inte en smältdegel av virtuella begär och produktivitet utan ett slags svart hål som slukar det sociala. Massan har inte någon positiv definition utan karaktäriseras av att den är så indistinkt, så grå och neutral - ”varken det ena eller det andra (ne-uter)”. Och dess tystnad är dess styrka. ([[In the shadow of the silent majorities|Läs mer...]]) | ||
− | '''The micro-politics of capital: Marx and the prehistory of the present av Jason Read (2003)'''<br> | + | '''[[The micro-politics of capital|The micro-politics of capital: Marx and the prehistory of the present]] av Jason Read (2003)'''<br> |
Read undersöker förhållandet mellan produktionssätt och subjektivitet genom en nyläsning av [[Karl Marx|Marx]] utifrån [[Louis Althusser|Althusser]], [[Gilles Deleuze|Deleuze]], [[Michel Foucault|Foucault]] och [[Antonio Negri|Negri]]. Vad som enligt Read kännetecknar kapitalismen idag är en intim relation mellan produktionen av varor och produktionen av begär, behov, föreställningar och kunskap. Långt ifrån den traditionella marxismens stela uppdelning mellan bas och överbyggnad revitaliserar Read Marx begrepp produktionssätt med utgångspunkt från en ny förståelse av subjektivitet. ([[The micro-politics of capital|Läs mer...]]) | Read undersöker förhållandet mellan produktionssätt och subjektivitet genom en nyläsning av [[Karl Marx|Marx]] utifrån [[Louis Althusser|Althusser]], [[Gilles Deleuze|Deleuze]], [[Michel Foucault|Foucault]] och [[Antonio Negri|Negri]]. Vad som enligt Read kännetecknar kapitalismen idag är en intim relation mellan produktionen av varor och produktionen av begär, behov, föreställningar och kunskap. Långt ifrån den traditionella marxismens stela uppdelning mellan bas och överbyggnad revitaliserar Read Marx begrepp produktionssätt med utgångspunkt från en ny förståelse av subjektivitet. ([[The micro-politics of capital|Läs mer...]]) | ||
Versionen från 7 januari 2016 kl. 20.11
Här listar vi texter som vi anser vara särskilt bra och intressanta. Det är inte en litteraturlista att läsas från första till sista titeln utan exempel på texter som kan fördjupa och ibland förföra den läsgirige. Eller ge de tveksamma en knuff i all välmening och inspirera till läsning. Läs allt, läs inget eller läs något från listan, det är upp till dig. Det blir inget prov, ingen tenta, inget förhör. Bara en bättre värld.
Innehåll
Utan krav på förkunskaper
Enskilda artiklar och essäerSabotage av Polkagris Arbete Gemenskap Politik Krig av prole.info (2005) Med blanka vapen Reproduktionen av vardagslivet av Fredy Perlman (1969) Arbetsorganisering och arbetarautonomi i terminal - En introduktion till den militanta undersökningen som metod av Johan Forsberg (2003) Proletär management av Kämpa tillsammans! (2008) Några råd till radikaler Det revolutionära nöjet att tänka själv (1975) Är du för söt äter världen upp dig, är du för sur spottar den ut dig av Mathias Wåg (2013) Den globala flyktingsituationen och världsinbördeskriget av Tomasz Konicz (2015) Revolten mot arbetet. "Autonoma" teorier och praktiker av Ulf I. Eriksson Sak och sken. Till kritiken av skådespelssamhället av Ulf I. Eriksson Rätten till arbete eller rätten till lättja? av Brutus Östling & Göran Bergström (1989) Försök till en kritik av våldet av Walter Benjamin |
BöckerYarden av Kristian Lundberg Utan framtid - Protester i den globala krisens spår av Natacha López & Mårten Björk (2013) Hopsnackat/Hopskrivet/Slutsnackat/Om strejk av Frances Tuuloskorpi (red.) Den "andra" arbetarrörelsen och reformismens framväxt av Brutus Östling (Federativs, 1980) Vägrandets dynamik av Gilles Dauvé (Riff-raff, 2004) Letters of Insurgents av Fredy Perlman Revolutionary Europe, 1783-1815 av Georges Rudé (1964) From Tsar to soviets av Christopher Read (1996) Vilda strejker: en undersökning inom Svenska Metallindustriarbetareförbundet av Sven O. Andersson (Raben & Sjögren, 1969) Övervakning och straff, av Michel Foucault |
Förutsätter vissa förkunskaper
Enskilda artiklar och essäerMarx? Vilken Marx? av Anders Ramsay (2008) Rethinking Marx (in a post-marxist world) av Moishe Postone (1995) Kan läsas utan förkunskaper, men viss kännedom om grundläggande marxsk ekonomikritik underlättar. Kommunismens diakroni: utvägar och flyktförsök från den reella underordningen (2008) Kan läsas utan förkunskaper men grundläggande förståelse av Marx ekonomikritik och Antonio Negris läsning av Marx underlättar. Över linjen av Ernst Jünger Nomadtänkande av Gilles Deleuze |
BöckerKapitalet, första boken av Karl Marx Kapitalet kan vara en svårläst bok, särskilt om man inte har någon kunskap om Marx ekonomikritik sedan tidigare. Därför är någon sorts guide att rekommendera, exempelvis Krigsmaskinens egna. Time, labor and social domination av Moishe Postone Boken läses med fördel efter eller parallellt med Kapitalet. Läs också Postones kortare ”Rethinking Marx” som introduktion. Imperiet av Michael Hardt & Antonio Negri (2000) In the shadow of the silent majorities av Jean Baudrillard (1978) The micro-politics of capital: Marx and the prehistory of the present av Jason Read (2003) |
Förutsätter goda förkunskaper
Enskilda artiklar och essäerBöcker |