Skillnad mellan versioner av "Rekommenderad läsning"
Iammany (Diskussion | bidrag) (→Enskilda artiklar och essäer) |
Iammany (Diskussion | bidrag) (→Enskilda artiklar och essäer) |
||
Rad 19: | Rad 19: | ||
'''[http://www.batko.se/sv_prole_management.php Proletär management] av [[Kämpa tillsammans!]] (2008)'''<br> | '''[http://www.batko.se/sv_prole_management.php Proletär management] av [[Kämpa tillsammans!]] (2008)'''<br> | ||
Arbetarklassens frigörelse måste inte bara vara dess eget verk utan arbetarklassens frigörande praktiker är även dess eget verk. Frågan om arbetarautonomi är därför inte i första hand en politisk fråga utan snarare en organisatorisk och denna artikel handlar om konkret och faktisk arbetarautonomi som den existerar i Sverige idag på tvåtusentalet. Tesen som drivs är att kampen på arbetsplatserna inte först och främst förs inom fackföreningarna utan genom den informella organisering som ofta brukar uppstå mellan arbetskamrater. Denna organisering är emellertid inget som skapas av sig självt utan något som måste produceras och därför något som kan utvecklas och spridas. Vår grundläggande tes har alltid varit att potentialen till radikal antikapitalistisk arbetarkamp finns där den faktiskt bedrivs. Och idag bedrivs denna kamp inte i fackföreningarnas regi utan i den informella arbetsplatsorganiseringen och det är dess självständiga, informella och omedelbara karaktär som gör den radikal och antikapitalistisk. I den här artikeln vill vi undersöka hur denna kamp uppstår och formerar sig. | Arbetarklassens frigörelse måste inte bara vara dess eget verk utan arbetarklassens frigörande praktiker är även dess eget verk. Frågan om arbetarautonomi är därför inte i första hand en politisk fråga utan snarare en organisatorisk och denna artikel handlar om konkret och faktisk arbetarautonomi som den existerar i Sverige idag på tvåtusentalet. Tesen som drivs är att kampen på arbetsplatserna inte först och främst förs inom fackföreningarna utan genom den informella organisering som ofta brukar uppstå mellan arbetskamrater. Denna organisering är emellertid inget som skapas av sig självt utan något som måste produceras och därför något som kan utvecklas och spridas. Vår grundläggande tes har alltid varit att potentialen till radikal antikapitalistisk arbetarkamp finns där den faktiskt bedrivs. Och idag bedrivs denna kamp inte i fackföreningarnas regi utan i den informella arbetsplatsorganiseringen och det är dess självständiga, informella och omedelbara karaktär som gör den radikal och antikapitalistisk. I den här artikeln vill vi undersöka hur denna kamp uppstår och formerar sig. | ||
+ | |||
+ | '''[http://excerpter.wordpress.com/2005/12/24/ernst-junger-over-linjen/ Över linjen] av [[Ernst Jünger]]<br> | ||
+ | [[Nihilism]]en behandlas av Jünger som en tendens och tillstånd både hos den enskilda människan och i samhället som med framväxten av det moderna samhället har blivit en normalitet. Nihilismen är, enligt Jünger, en på många sätt destruktiv tendens; den river ner, bryter sönder, upplöser. Nihilismen (av grekiska nihil, ingenting) innebär avsaknaden av absoluta värden, av en högre ordning, upplösandet av alla stora historier ("Metanarrativ"), alla absoluta sanningar, osv. Med andra ord den accelererande föränderligheten (kapitalets konstanta revolutionerande av sig själv i allt högre takt, det som Jünger kallar "verkstadskaraktären" och som analyseras noggrannare i [[Der Arbeiter]]) har gett upphov till upplevelsen av att befinna sig i en ständig övergångsfas där både historien och framtiden hela tiden måste uppfinnas. Det är enligt Jünger felaktigt att karaktärisera nihilismen som sjuk, ond eller kaotisk. Inget hindrar den från att vara frisk, god och ordnad. Den nihilistisk kraften är inte bara en våldsam och destruktiv kraft på det materiella planet (ekonomiskt, ekologiskt, etc) utan även mentalt och själsligt. Över Linjen tar även upp möjligheten till mänsklig gemenskap i nihilismens tidsålder, eller, för att använda Jüngers eget lätt metaforiska språkbruk: huruvida trädgårdar och vilda stigar kan upprättas utan Leviathans intrång. Ty även om den moderna tiden har underkastat sig nästan alla aspekter av livet, existerar likväl områden som inte går att fullständigt inkorporera. ([[Ernst Jünger|Läs mer...]]) | ||
'''[http://www.geocities.com/insurrection_raven/se_texts/deleuze_nomadtankande.html Nomadtänkande] av [[Gilles Deleuze]]'''<br> | '''[http://www.geocities.com/insurrection_raven/se_texts/deleuze_nomadtankande.html Nomadtänkande] av [[Gilles Deleuze]]'''<br> |
Versionen från 17 oktober 2008 kl. 22.00
Här listar vi texter som vi anser vara särskilt bra och intressanta. Det är inte en litteraturlista att läsas från första till sista titeln utan exempel på texter som kan fördjupa och ibland förföra den läsgirige. Eller ge de tveksamma en knuff i all välmening och inspirera till läsning. Läs allt, läs inget eller läs något från listan, det är upp till dig. Det blir inget prov, ingen tenta, inget förhör. Bara en bättre värld.
Utan krav på förkunskaper
Enskilda artiklar och essäerAvskaffa arbetet! av Bob Black (1985) Arbetsorganisering och arbetarautonomi i terminal - En introduktion till den militanta undersökningen som metod av Johan Forsberg (2003) Proletär management av Kämpa tillsammans! (2008) Över linjen av Ernst Jünger Nomadtänkande av Gilles Deleuze |
BöckerVägrandets dynamik av Gilles Dauvé (Riff-raff, 2004) Karl Marx - en introduktion av Per Månson (Daidalos, 1993) Den "andra" arbetarrörelsen och reformismens framväxt av Brutus Östling (Federativs, 1980) From riot to insurrection av Alfredo Bonnano (Elephant Editions, 1988) Vilda strejker: en undersökning inom Svenska Metallindustriarbetareförbundet av Sven O. Andersson (Raben & Sjögren, 1969) Övervakning och straff, av Michel Foucault |