Enskilda artiklar och essäer
Marx? Vilken Marx? av Anders Ramsay (2008)
Att på nytt läsa ”Marx efter marxismen” har inte varit det lättaste. Flera som idag åberopar Karl Marx i sin samtidskritik visar sig, menar Ramsay, anamma en traditionell och okritisk tolkning av Marx. ”Ser man nu som hastigast igenom dessa mer eller mindre inflytelserika arbeten så finns det en hel del att säga om den förståelse av Marx som framträder i dem. Enkelt uttryckt är den inte med sin tid, i den meningen att forskningen om Marx ligger långt bortom den utbredda förståelsen av honom. Jag tänker då främst på den så kallade ekonomikritiska delen av författarskapet (det vill säga Kapitalet och dithörande skrifter). Antingen man kritiserar (Castells), dekonstruerar (Derrida) eller hyllar Marx (som Hardt och Negri, utan några egentliga konsekvenser för den egna analysen), alternativt gör anspråk på att utveckla den marxistiska teorin (Malm), utgår dessa författare nästan undantagslöst från en traditionell tolkning. I andra delar av vänstern nöjer man sig med blinkningar till en införstådd "marxism" som inte går utöver föreställningar om finanskapitalets nyliberala konspiration mot välfärdsstaten, en inte särskilt marxistisk tanke. Det är slående att förståelsen av Marx verk i mittfåran av dagens kritiska samhällsvetenskap och vänsterdebatt ligger åtskilliga nivåer under vad den gjorde för bara ett par, tre decennier sedan, då Marx upplevde ett aldrig tidigare skådat mottagande i den akademiska världen. Det verkar uppenbarligen som om något har gått förlorat som behöver inhämtas.”
Rethinking Marx (in a post-marxist world) av Moishe Postone (1995)
Moishe Postone har i en rigorös omtolkning av Karl Marx ekonomikritik lagt fram en ny förståelse av Marx som går bortom den traditionella marxismen och ger nya perspektiv på den samtida globala kapitalismen. ”Rethinking Marx”, som med fördel läses tillsammans med ”Critique and historical transformation”, är en kort sammanfattning av Postones bok Time, labor, and social domination.
Kan läsas utan förkunskaper, men viss kännedom om grundläggande marxsk ekonomikritik underlättar.
Kommunismens diakroni: utvägar och flyktförsök från den reella underordningen (2008)
Denna artikel utarbetar en antipolitisk kommunism med hjälp av Marx ekonomikritik. Utifrån en kritik av Antonio Negris kommunismhypotes tecknas den antipolitiska kommunismen som en radikalisering av begreppet exodus. Publicerades i Dissident nr 3.
Kan läsas utan förkunskaper men grundläggande förståelse av Marx ekonomikritik och Antonio Negris läsning av Marx underlättar.
Över linjen av Ernst Jünger
Nihilismen behandlas av Jünger som en tendens och tillstånd både hos den enskilda människan och i samhället som med framväxten av det moderna samhället har blivit en normalitet. Nihilismen är, enligt Jünger, en på många sätt destruktiv tendens; den river ner, bryter sönder, upplöser. Nihilismen (av grekiska nihil, ingenting) innebär avsaknaden av absoluta värden, av en högre ordning, upplösandet av alla stora historier ("Metanarrativ"), alla absoluta sanningar, osv. Med andra ord den accelererande föränderligheten (kapitalets konstanta revolutionerande av sig själv i allt högre takt, det som Jünger kallar "verkstadskaraktären" och som analyseras noggrannare i Der Arbeiter) har gett upphov till upplevelsen av att befinna sig i en ständig övergångsfas där både historien och framtiden hela tiden måste uppfinnas. Det är enligt Jünger felaktigt att karaktärisera nihilismen som sjuk, ond eller kaotisk. Inget hindrar den från att vara frisk, god och ordnad. Den nihilistisk kraften är inte bara en våldsam och destruktiv kraft på det materiella planet (ekonomiskt, ekologiskt, etc) utan även mentalt och själsligt. Över Linjen tar även upp möjligheten till mänsklig gemenskap i nihilismens tidsålder, eller, för att använda Jüngers eget lätt metaforiska språkbruk: huruvida trädgårdar och vilda stigar kan upprättas utan Leviathans intrång. Ty även om den moderna tiden har underkastat sig nästan alla aspekter av livet, existerar likväl områden som inte går att fullständigt inkorporera. (Läs mer...)
Nomadtänkande av Gilles Deleuze
Vi känner problemet för dagens revolutionärer: att finna en enhet med bevarande av den lokala, autonoma kampen, utan att falla tillbaka på partiets eller statsapparatens despotiska och byråkratiska organisationsmönster; en krigsmaskin som inte återskapar statsapparaten, en nomadisk enhet öppen för yttervärlden, utan beröring med den slutna, inre despotiska enheten. Kanske är centrum i Nietzsches tänkande att söka här, det som anger hans djupgående brott mot filosofin, så som det manifesteras i aforistiken: att av tänkandet ha gjort en krigsmaskin, en murbräcka, att ha gjort tänkandet till en nomadisk kraft. Även om resan är orörlig, även om den sker på stället, osynlig, oväntad och underjordisk måste vi ställa frågan: vilka är dagens nomader, vilka är dagens verkliga nietzscheaner? (Läs mer...)
|
Böcker
Kapitalet, första boken av Karl Marx
I Kapitalet presenterar Karl Marx sin mest utvecklade och förfinade ekonomikritik. Första boken är en kritisk, dialektisk analys av det kapitalistiska produktionssättet utifrån produktionsprocessen. Här analyserar Marx bland annat det abstrakta arbetet, varufetischismen, och kapitalet som självförökande värde. Det är ingen underdrift att hävda att Kapitalet är en av de absolut viktigaste verken för vår tid. Ett måste för alla som är kritiska av det samhälle vi lever i.
Kapitalet kan vara en svårläst bok, särskilt om man inte har någon kunskap om Marx ekonomikritik sedan tidigare. Därför är någon sorts guide att rekommendera, exempelvis Krigsmaskinens egna.
Time, labor and social domination av Moishe Postone
Moishe Postone har i en rigorös omtolkning av Karl Marx ekonomikritik lagt fram en ny förståelse av Marx som går bortom den traditionella marxismen och ger nya perspektiv på den samtida globala kapitalismen.
Boken läses med fördel efter eller parallellt med Kapitalet. Läs också Postones kortare ”Rethinking Marx” som introduktion.
Imperiet av Michael Hardt & Antonio Negri (2000)
I Imperiet beskriver Hardt och Negri den globala ordning som varit i vardande från 70-talet och fråmåt till idag. Denna ordning, som de kallar imperiell, kommer ur produktionens omvandling till en biopolitisk produktion samt suveränitetens omvandling till ett decentrerat och biopolitiskt kontrollsamhälle. Boken finns tillgänglig fritt på engelska, som av många anses vara bättre än den svenska översättningen.
In the shadow of the silent majorities av Jean Baudrillard (1978)
Baudrillards tes är att ”massorna” har försvunnit och att det sociala är över; med andra ord att det politiska så som vi förstår det har upphört. Baudrillard utmanar sociologiska förståelser av det sociala och av massan. Traditionellt har de setts som ett fält av potentiell energi, av urladdningar, av rörelse, förändring, osv. Men bara potentiellt, för om ingen tog till orda och blev massornas röst så förblev massorna en tyst majoritet. Baudrillard vill vända på den här förståelsen. Tvärtom, menar han, är nu den tysta majoriteten inte en smältdegel av virtuella begär och produktivitet utan ett slags svart hål som slukar det sociala. Massan har inte någon positiv definition utan karaktäriseras av att den är så indistinkt, så grå och neutral - ”varken det ena eller det andra (ne-uter)”. Och dess tystnad är dess styrka. (Läs mer...)
The most radical gesture: The situationist international in a postmodern age av Sadie Plant (1992)
Plants bok undersöker både situationisternas idéer och dess förhållande till andra samtida rörelser och filosofer som Deleuze och Guattari, Lyotard och Baudrillard.
The micro-politics of capital: Marx and the prehistory of the present av Jason Read (2003)
Read undersöker förhållandet mellan produktionssätt och subjektivitet genom en nyläsning av Marx utifrån Althusser, Deleuze, Foucault och Negri. Vad som enligt Read kännetecknar kapitalismen idag är en intim relation mellan produktionen av varor och produktionen av begär, behov, föreställningar och kunskap. Långt ifrån den traditionella marxismens stela uppdelning mellan bas och överbyggnad revitaliserar Read Marx begrepp produktionssätt med utgångspunkt från en ny förståelse av subjektivitet. (Läs mer...)
|