Skillnad mellan versioner av "Facklig kamp"
Raven (Diskussion | bidrag) |
Raven (Diskussion | bidrag) |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Facklig kamp''' brukas ibland felaktigt som synonym med allmän arbetsplatskamp. Men fackets uppgift är att förhandla med [[arbetsköparen]] - de direkta konflikterna på golvet dras via facket till förhandlingsbordet. Att bara ha fokus på facket och förhandlingar när man pratar arbetsplatskamp brukas ibland kallas för [[legalism]] eller [[trade unionism]]. | '''Facklig kamp''' brukas ibland felaktigt som synonym med allmän arbetsplatskamp. Men fackets uppgift är att förhandla med [[arbetsköparen]] - de direkta konflikterna på golvet dras via facket till förhandlingsbordet. Att bara ha fokus på facket och förhandlingar när man pratar arbetsplatskamp brukas ibland kallas för [[legalism]] eller [[trade unionism]]. | ||
| − | '''Utomfacklig kamp''' är ett samlingsbegrepp för de kamper som förs utanför facket. Det kan vara något så enkelt som att man på en arbetsplats kämpar till sig fem minuter extra paus utöver det som står i avtalet - utan att man drar in facket. Men det är också de som inte sanktioneras av facket - t.ex. illegala metoder som [[sabotage]], [[vild strejk|vilda strejker]], [[maskning]] och stölder. När denna kamp är kollektiv så organiseras den ofta i små informella grupper, även kallade [[affinitetsgrupper]]. Det är denna självorganiserade, utomfackliga kamp som facket får sin styrka ifrån. Utan en vild arbetarklass så har facket ingen makt vid förhandlingsbordet. | + | '''Utomfacklig kamp''' är ett samlingsbegrepp för de kamper som förs utanför facket. Det kan vara något så enkelt som att man på en arbetsplats kämpar till sig fem minuter extra paus utöver det som står i avtalet - utan att man drar in facket. Men det är också de kampmetoder som inte sanktioneras av facket - t.ex. illegala metoder som [[sabotage]], [[vild strejk|vilda strejker]], [[maskning]] och stölder. När denna kamp är kollektiv så organiseras den ofta i små informella grupper, även kallade [[affinitetsgrupper]]. Det är denna självorganiserade, utomfackliga kamp som facket får sin styrka ifrån. Utan en vild arbetarklass så har facket ingen makt vid förhandlingsbordet. |
Små självständiga fack - i Sverige till exempel [[syndikalism|syndikalistiska]] [http://www.sac.se SAC] och [http://www.hamn.nu/ Svenska Hamnarbetarförbundet] - och radikala delar inom de stora facken - i Sverige till exempel [[folkrörelselinjen]] - brukar vara radikalare än de stora facken, och mer villiga att använda t.ex. [[strejk|strejkvapnet]]. De kan också vara mer vänligt inställsamma till utomfackliga kamper. Detta till trots så har de fortfarande en facklig struktur som tenderar att göra dem [[legalism|legalistiska]]/[[trade unionism|trade unionistiska]]. | Små självständiga fack - i Sverige till exempel [[syndikalism|syndikalistiska]] [http://www.sac.se SAC] och [http://www.hamn.nu/ Svenska Hamnarbetarförbundet] - och radikala delar inom de stora facken - i Sverige till exempel [[folkrörelselinjen]] - brukar vara radikalare än de stora facken, och mer villiga att använda t.ex. [[strejk|strejkvapnet]]. De kan också vara mer vänligt inställsamma till utomfackliga kamper. Detta till trots så har de fortfarande en facklig struktur som tenderar att göra dem [[legalism|legalistiska]]/[[trade unionism|trade unionistiska]]. | ||
Versionen från 11 juli 2008 kl. 11.04
Facklig kamp brukas ibland felaktigt som synonym med allmän arbetsplatskamp. Men fackets uppgift är att förhandla med arbetsköparen - de direkta konflikterna på golvet dras via facket till förhandlingsbordet. Att bara ha fokus på facket och förhandlingar när man pratar arbetsplatskamp brukas ibland kallas för legalism eller trade unionism.
Utomfacklig kamp är ett samlingsbegrepp för de kamper som förs utanför facket. Det kan vara något så enkelt som att man på en arbetsplats kämpar till sig fem minuter extra paus utöver det som står i avtalet - utan att man drar in facket. Men det är också de kampmetoder som inte sanktioneras av facket - t.ex. illegala metoder som sabotage, vilda strejker, maskning och stölder. När denna kamp är kollektiv så organiseras den ofta i små informella grupper, även kallade affinitetsgrupper. Det är denna självorganiserade, utomfackliga kamp som facket får sin styrka ifrån. Utan en vild arbetarklass så har facket ingen makt vid förhandlingsbordet.
Små självständiga fack - i Sverige till exempel syndikalistiska SAC och Svenska Hamnarbetarförbundet - och radikala delar inom de stora facken - i Sverige till exempel folkrörelselinjen - brukar vara radikalare än de stora facken, och mer villiga att använda t.ex. strejkvapnet. De kan också vara mer vänligt inställsamma till utomfackliga kamper. Detta till trots så har de fortfarande en facklig struktur som tenderar att göra dem legalistiska/trade unionistiska.
Antifacklig kamp är kamper som uttalat går emot facket, som kämpar inte bara mot arbetsköparen utan även facket självt. Det handlar om då kamperna nått en sådan nivå så att den direkt motsäger sig fackets medlande roll, då fackets repressiva sida visar sig i öppen dager. Det behöver inte handla om stora konflikter, utan händer då och då när arbetarkollektiv blivit så starkt så facket får gå in för att medla mot arbetarna. När fackombudsmannen kommer och säger "nu ska vi inte göra något överilat, vi måste ju vara seriösa och förhandla om det här".
Antifacklig kamp ska inte förväxlas med det som på engelska kallas union busting, då arbetsköparna försöker knäcka facket (och även den utomfackliga kampen). Antifacklig kamp är helt enkelt då arbetarna blivit så starka så de inte behöver fackets mediering, då facket blir ett hot mot arbetarklassens självorganisering och kamp, då arbetarna själva bekämpar facket.
Läs mer
- Kämpa Tillsammans!: Fack off! - Om menlösheten med att banka huvudet i väggen (Ladda ner) (Ladda ner) (Ladda ner)
- Wildcat (UK): Outside and Against the Unions (en text skriven i samband med gruvstrejkerna i Storbritanniens 1984-85) (Ladda ner) (Ladda ner (pdf)) (Ladda ner)
- Förbundet Arbetarmakt: KAF, facket och den självständiga organiseringen (en text med många år på nacken och som här och var är inaktuell, men som ändå för en intressant diskussion om facklig och utomfacklig kamp) (Ladda ner Del 1) (Ladda ner Del 2)
