|
|
| Rad 1: |
Rad 1: |
| − | [[Bild:Mini_berner.jpg|left]]'''[[Teknikens värld]]''' - "En dominerande uppfattning fram till helt nyligen, och inte bara bland tekniker, har dessutom varit att teknik står för något i sig progressivt. Kritiker och försvarare av den kapitalistiska samhällsordningen har här delvis kunnat enas (jfr kapitel 4). Att ingenjörerna själva har haft en sådan inställning är därför inte så underligt. Inom sitt gebit har ingenjören kunnat se sig som en samhälleligt accepterad företrädare för Framsteg och Utveckling. Han vill, som en svensk ingenjör påpekade på 1940-talet, 'gärna rida på framåtskridandets första vågkam. Här vill han se framåt, vara föregångare och ledare'." | + | [[Bild:Mini_streeck.jpg|left]]'''[[How will capitalism end?]]''' - Finansmarknaderna började avregleras på 1970-talet efter kapitalets försvinnande profit inom den industriella tillverkningsindustrin. Streeck diskuterar hur den så kallade finansialiseringen har medfört kuvade och fiskalt konsoliderade stater som konkurrerar med varandra om finans- och kreditkapitalets gunst och är oförmögna att på allvar avgränsa kapitalets expansion och verkningar. Vidare poängterar han hur vi har en världsekonomi med stater som i frånvaron av en realekonomisk tillväxt och en expansiv ekonomisk politik har blivit beroende av monetära medel, penningpolitik, för att hålla uppe bruttonationalprodukten, bibehålla ett visst välstånd och undvika den värsta sociala oron. |
| | | | |
| | | | |
| − | [[Bild:Mini_noble.jpg|left]]'''[[Teknologi och klassmakt]]''' - David Nobles korta Teknologi och klassmakt (orginalets titel: Social choice in machine design) från 1979 fokuserar på så kallade NC-maskiner, det vill säga "numeriskt styrda verkstadsmaskiner," som centrala för automatiseringen och ett tydligt exempel på klassrelationernas inverkan på teknikernas formationer. NC-teknikens införande resulterade i en kraftigt utökad arbetsdelning och dekvalificering av arbetskraften. Noble hävdar utifrån denna erfarenhet att tekniken inte är någon självständig kraft som kommer utifrån, utan något historiskt specifikt som utvecklas i växelspel med människor. Noble konkretiserar med att se till en speciell teknik: den automatiska verktygsstyrningen. | + | [[Bild:Mini_berner.jpg|left]]'''[[Teknikens värld]]''' - "En dominerande uppfattning fram till helt nyligen, och inte bara bland tekniker, har dessutom varit att teknik står för något i sig progressivt. Kritiker och försvarare av den kapitalistiska samhällsordningen har här delvis kunnat enas (jfr kapitel 4). Att ingenjörerna själva har haft en sådan inställning är därför inte så underligt. Inom sitt gebit har ingenjören kunnat se sig som en samhälleligt accepterad företrädare för Framsteg och Utveckling. Han vill, som en svensk ingenjör påpekade på 1940-talet, 'gärna rida på framåtskridandets första vågkam. Här vill han se framåt, vara föregångare och ledare'." |
| | | | |
| | | | |
| − | [[Bild:Mini_cybernetikens.jpg|left]]'''[[Cybernetikens hypotes]]''' - Den cybernetiska hypotesen eller modellen är vad som efter andra världskriget har ersatt den liberala hypotesen med en ny regeringsteknologi som förenar och håller samman "disciplinen och biopolitiken, polisen och reklamen", en sammansättning av dispositiv, en "abstrakt maskin" som utgör imperiets globala kontrollsamhälle. Hypotesen föddes mot en bakgrund av allmän kris – den liberala hypotesens sönderfall under ekonomisk kris, statsintervention och världskrig – och ämnade att förstå, styra och reglera "biologiska, fysiska och sociala beteenden som fullständigt programmerade och omprogrammerbara", som i grunden självtillräckliga system att rationellt balansera enligt en given jämvikt, och inte bara en separat sfär av informations- och kommunikationsproduktion, där "kommunikationssystemet [blir] samhällenas nervsystem", ett totalt system som integrerar tekniker för individuering med biopolitiska tekniker för reglering. Cybernetiken behöver inte kritiseras; mot den ställs andra former av krigiskt vetande. | + | [[Bild:Mini_noble.jpg|left]]'''[[Teknologi och klassmakt]]''' - David Nobles korta Teknologi och klassmakt (orginalets titel: Social choice in machine design) från 1979 fokuserar på så kallade NC-maskiner, det vill säga "numeriskt styrda verkstadsmaskiner," som centrala för automatiseringen och ett tydligt exempel på klassrelationernas inverkan på teknikernas formationer. NC-teknikens införande resulterade i en kraftigt utökad arbetsdelning och dekvalificering av arbetskraften. Noble hävdar utifrån denna erfarenhet att tekniken inte är någon självständig kraft som kommer utifrån, utan något historiskt specifikt som utvecklas i växelspel med människor. Noble konkretiserar med att se till en speciell teknik: den automatiska verktygsstyrningen. |
Versionen från 21 januari 2017 kl. 10.56
How will capitalism end? - Finansmarknaderna började avregleras på 1970-talet efter kapitalets försvinnande profit inom den industriella tillverkningsindustrin. Streeck diskuterar hur den så kallade finansialiseringen har medfört kuvade och fiskalt konsoliderade stater som konkurrerar med varandra om finans- och kreditkapitalets gunst och är oförmögna att på allvar avgränsa kapitalets expansion och verkningar. Vidare poängterar han hur vi har en världsekonomi med stater som i frånvaron av en realekonomisk tillväxt och en expansiv ekonomisk politik har blivit beroende av monetära medel, penningpolitik, för att hålla uppe bruttonationalprodukten, bibehålla ett visst välstånd och undvika den värsta sociala oron.
Teknikens värld - "En dominerande uppfattning fram till helt nyligen, och inte bara bland tekniker, har dessutom varit att teknik står för något i sig progressivt. Kritiker och försvarare av den kapitalistiska samhällsordningen har här delvis kunnat enas (jfr kapitel 4). Att ingenjörerna själva har haft en sådan inställning är därför inte så underligt. Inom sitt gebit har ingenjören kunnat se sig som en samhälleligt accepterad företrädare för Framsteg och Utveckling. Han vill, som en svensk ingenjör påpekade på 1940-talet, 'gärna rida på framåtskridandets första vågkam. Här vill han se framåt, vara föregångare och ledare'."
Teknologi och klassmakt - David Nobles korta Teknologi och klassmakt (orginalets titel: Social choice in machine design) från 1979 fokuserar på så kallade NC-maskiner, det vill säga "numeriskt styrda verkstadsmaskiner," som centrala för automatiseringen och ett tydligt exempel på klassrelationernas inverkan på teknikernas formationer. NC-teknikens införande resulterade i en kraftigt utökad arbetsdelning och dekvalificering av arbetskraften. Noble hävdar utifrån denna erfarenhet att tekniken inte är någon självständig kraft som kommer utifrån, utan något historiskt specifikt som utvecklas i växelspel med människor. Noble konkretiserar med att se till en speciell teknik: den automatiska verktygsstyrningen.
