Skillnad mellan versioner av "Ansiktslöst motstånd"
Raven (Diskussion | bidrag) |
Raven (Diskussion | bidrag) |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| − | '''Ansiktslöst motstånd''' är ett begrepp myntat av [[Kamunist Kranti]] och är en benämning på de "microkonflikter" som finns på en arbetsplats. Det handlar om mer eller mindre fantasifulla metoder som vi tar till för att göra livet drägligare för oss när vi löneslavar. Kampmetoder som slår direkt mot arbetsköparna utan förvarning, som är enkla att tillämpa och som ofta uppnår omedelbara resultat. Det kan handla om maskning, om extra långa rökpauser, om att rutinmässigt skriva upp någon halvtimme extra på arbetsrapporten. | + | '''Ansiktslöst motstånd''' är ett begrepp myntat av [[Kamunist Kranti]] och är en benämning på de "microkonflikter" som finns på en arbetsplats. Det handlar om mer eller mindre fantasifulla metoder som vi tar till för att göra livet drägligare för oss när vi löneslavar. Kampmetoder som slår direkt mot arbetsköparna utan förvarning, som är enkla att tillämpa och som ofta uppnår omedelbara resultat. Det kan handla om maskning, om extra långa rökpauser, om att rutinmässigt skriva upp någon halvtimme extra på arbetsrapporten osv. |
| − | + | ===Isbergsmodellen== | |
| + | Många gör misstaget att ser arbetarkampen som de enbart de stora och/eller öppna kamperna, så som strejker och förhandlingar. Men då arbetarkampen bedrivs till stor del i det fördolda, varenda dag, inte bara när facket begärt förhandling, kan vi säga att vi har att göra med en "isbergsmodell". Att de öppna konflikterna bara är toppen på ett mycket större isberg, bestående av en mängd små dolda kamper som vi deltar i hela tiden. Endast en liten del av kampen sker öppet och kommer till ledningens kännedom. Det är denna osynliga kamp som kallas för ''ansiktslöst motstånd'', och det är ett motstånd som är nödvändigt för en självständig och öppen klasskamp. | ||
| − | Något som kanske är självklart är att en förutsättning för att den självständiga kampen skall kunna bli verkligt betydelsefull är att det finns en solidaritet arbetarna emellan, en känsla av att man är ett kollektiv med gemensamma intressen. Men det är absolut inte självklart att solidariteten alltid är något på förhand givet. Betydligt oftare så måste den skapas genom kamp. Här kan det | + | ===Den informella gruppen=== |
| + | Något som kanske är självklart är att en förutsättning för att den självständiga kampen skall kunna bli verkligt betydelsefull är att det finns en solidaritet arbetarna emellan, en känsla av att man är ett kollektiv med gemensamma intressen. Men det är absolut inte självklart att solidariteten alltid är något på förhand givet. Betydligt oftare så måste den skapas genom kamp. Här kan det "informella gänget" spela en viktig roll. Några börjar vara solidariska med varandra, sätter en standard med en klasskampslinje, som sedan sakta men säkert smittar av sig och börjar tillämpas av fler och fler arbetskamrater. Genom den ökade solidariteten arbetskamraterna emellan och genom framgångsrika delsegrar så får man ett stärkt självförtroende. Samhörigheten med jobbarkompisarna ger en ny rättsmoral. Lojaliteten ligger nu enbart hos arbetskamraterna och hos en själv, inte hos företaget eller ledningen. Denna informella grupp kallar [[Kamunist kranti]] för [[affinitetsgrupp]]. | ||
===Läs mer=== | ===Läs mer=== | ||
Versionen från 2 november 2007 kl. 11.41
Ansiktslöst motstånd är ett begrepp myntat av Kamunist Kranti och är en benämning på de "microkonflikter" som finns på en arbetsplats. Det handlar om mer eller mindre fantasifulla metoder som vi tar till för att göra livet drägligare för oss när vi löneslavar. Kampmetoder som slår direkt mot arbetsköparna utan förvarning, som är enkla att tillämpa och som ofta uppnår omedelbara resultat. Det kan handla om maskning, om extra långa rökpauser, om att rutinmässigt skriva upp någon halvtimme extra på arbetsrapporten osv.
=Isbergsmodellen
Många gör misstaget att ser arbetarkampen som de enbart de stora och/eller öppna kamperna, så som strejker och förhandlingar. Men då arbetarkampen bedrivs till stor del i det fördolda, varenda dag, inte bara när facket begärt förhandling, kan vi säga att vi har att göra med en "isbergsmodell". Att de öppna konflikterna bara är toppen på ett mycket större isberg, bestående av en mängd små dolda kamper som vi deltar i hela tiden. Endast en liten del av kampen sker öppet och kommer till ledningens kännedom. Det är denna osynliga kamp som kallas för ansiktslöst motstånd, och det är ett motstånd som är nödvändigt för en självständig och öppen klasskamp.
Den informella gruppen
Något som kanske är självklart är att en förutsättning för att den självständiga kampen skall kunna bli verkligt betydelsefull är att det finns en solidaritet arbetarna emellan, en känsla av att man är ett kollektiv med gemensamma intressen. Men det är absolut inte självklart att solidariteten alltid är något på förhand givet. Betydligt oftare så måste den skapas genom kamp. Här kan det "informella gänget" spela en viktig roll. Några börjar vara solidariska med varandra, sätter en standard med en klasskampslinje, som sedan sakta men säkert smittar av sig och börjar tillämpas av fler och fler arbetskamrater. Genom den ökade solidariteten arbetskamraterna emellan och genom framgångsrika delsegrar så får man ett stärkt självförtroende. Samhörigheten med jobbarkompisarna ger en ny rättsmoral. Lojaliteten ligger nu enbart hos arbetskamraterna och hos en själv, inte hos företaget eller ledningen. Denna informella grupp kallar Kamunist kranti för affinitetsgrupp.
Läs mer
- Kamunist Kranti
- Kämpa Tillsammans!
- Johan Forsberg: Arbetsorganisering och arbetarautonomi i terminal (har ett helt kapitel om Ansiktslöst motstånd)
