Skillnad mellan versioner av "Ludditerna"

Versionen från 2 januari 2009 kl. 20.26 (visa wikitext) Zerkalo (Diskussion | bidrag) m ← Äldre redigering		Nuvarande version från 27 oktober 2023 kl. 17.58 (visa wikitext) Iammany (Diskussion | bidrag) m
(8 mellanliggande versioner av 2 användare visas inte)
Rad 1:		Rad 1:
−	'''Ludditer''' är ett namn som används för att beskriva de personer som låg bakom den våg av sabotage som drabbade engelsk tillverkningsindustri under 1810-talet. Med början i Nottingham, år 1811, spred sig sabotagen över landet och utfördes med gerillaliknande metoder, inte sällan med hjälp av lokala [[proletariat|proletära]] grupper. Man ägnade sig åt nattliga sabotageaktioner mot manufakturer, och ibland åt mord på kapitalister och myndighetspersoner. Vid ett flertal tillfällen under 1812 och 1813 stred Ludditerna med den brittiska armén.	+	[[Bild:ludditer.jpg|right|frame|Kravallande ludditer.]]'''Ludditerna''' var en proletär rörelse bakom en våg av [[sabotage]] som drabbade engelsk tillverkningsindustri under 1810-talet. Med början i Nottingham, år 1811, spred sig sabotagen över landet och utfördes med gerillaliknande metoder. Man ägnade sig åt nattliga sabotageaktioner mot manufakturer, och ibland mord av enskilda kapitalister och myndighetspersoner. Vid ett flertal tillfällen under 1812 och 1813 stred ludditerna med den brittiska armén.
−	Rörelsens namn kommer av den fiktiva personen Ned Ludd, som sades ha förstört ett antal vävstolar i Leicestershire år 1779 och således ha inspirerat rörelsen. Under 1810-talet påstods "General Ludd" eller "Kapten Ludd" vara Ludditernas ledare, vilket var en av Ludditerna själva aktivt underblåst myt. I början av den industriella revolutionen var sabotage ett allvarligt brott, och "grundarens" och "ledarens" anonymitet anses ibland bero på att ingen av de personer som kallades Ludditer ville ta på sig ansvaret för de inledande sabotagen eller för rörelsens aktioner över huvud taget. Ett flertal Ludditer dömdes också till döden eller livstids straffarbete.	+	Ofta används ludditerna som ett exempel på eller synonymt med teknikfientlighet eller rentav primitivism. Till och med [[Karl Marx]] [[Guide_till_Kapitalet#Kampen_mellan_arbetare_och_maskin|underbyggde en sådan föreställning]]. Sanningen var mer komplex. I själva verket motiverades sabotagen av maktförhållanden i den framväxande kapitalism som utnyttjade och begränsade tekniken för att exploatera och utesluta allt mer maktlösa proletärer.
−	Ur ett sentida perspektiv är Ludditerna ett tidigt exempel på [[ansiktslöst motstånd]] och [[direkt aktion]]; genom att anföra en fiktiv person som grundare och ledare, definierades rörelsen av sina handlingar snarare än av representantskap eller ideal. Då man dessutom riktade sin verksamhet mot de framväxande [[teknik|tekniska innovationer]] som kom att utgöra en av grundförutsättningarna för kapitalismen, drabbades den kapitalistiska produktionen utan någon mellanliggande politisk process, varför den ludditiska rörelsen med fog kan beskrivas som [[antipolitik|antipolitisk]].	+	Rörelsens namn kommer av den fiktiva personen Ned Ludd, som sades ha förstört ett antal vävstolar i Leicestershire år 1779 och således ha inspirerat rörelsen. Under 1810-talet påstods "General Ludd" vara ludditernas ledare, vilket var en av ludditerna själva aktivt underblåst myt. I början av den industriella revolutionen var sabotage ett allvarligt brott, och "grundarens" och "ledarens" anonymitet anses ibland bero på att ingen av de personer som kallades ludditer ville ta på sig ansvaret för de inledande sabotagen eller för rörelsens aktioner över huvud taget. Ett flertal ludditer dömdes också till döden eller livstids straffarbete.
−	Ibland beskrivs Ludditerna som "framstegsfientliga" eller rentav som [[primitivism|primitivister]] som motsatte sig tekniken av rent ideologiska skäl. Upproret skulle ur detta perspektiv antingen ha handlat om militant konservatism eller om utopisk civilisationskritik.	+	[[Bild:Nedludd.jpg|left|frame|Ledare i drag.]]Ur ett mer samtida perspektiv är ludditerna ett tidigt exempel på '''[[ansiktslöst motstånd]]''' och '''direkt aktion'''; genom att anföra en fiktiv person som grundare och ledare, definierades rörelsen av sina handlingar snarare än av representantskap eller ideal. Då man dessutom riktade sin verksamhet mot de framväxande industriella  [[teknik|tekniska innovationer]] som kom att utgöra en av grundförutsättningarna för kapitalismen, drabbades den kapitalistiska produktionen utan någon mellanliggande politisk process.
		+
		+	'''Artiklar:'''
		+	* [https://www.smithsonianmag.com/history/what-the-luddites-really-fought-against-264412/ What the Luddites Really Fought Against]
		+	* [https://origins.osu.edu/article/fourth-industrial-revolution-and-ghosts-ned-ludd The Fourth Industrial Revolution and the Ghosts of Ned Ludd]
		+	* [https://www.fifthestate.org/archive/271-april-1976/killed-ned-ludd/ Who Killed Ned Ludd? A History of Machine Breaking at the Dawn of Capitalism]
		+
		+	'''Böcker:'''
		+	* Peter Linebaugh: Ned Ludd & Queen Mab
		+	* Brian Merchant: Blood in the machine: The origins of the rebellion aganist big tech
	[[Kategori: Antipolitik och kommunisering]]		[[Kategori: Antipolitik och kommunisering]]

---

Nuvarande version från 27 oktober 2023 kl. 17.58

Ludditerna var en proletär rörelse bakom en våg av sabotage som drabbade engelsk tillverkningsindustri under 1810-talet. Med början i Nottingham, år 1811, spred sig sabotagen över landet och utfördes med gerillaliknande metoder. Man ägnade sig åt nattliga sabotageaktioner mot manufakturer, och ibland mord av enskilda kapitalister och myndighetspersoner. Vid ett flertal tillfällen under 1812 och 1813 stred ludditerna med den brittiska armén.

Ofta används ludditerna som ett exempel på eller synonymt med teknikfientlighet eller rentav primitivism. Till och med Karl Marx underbyggde en sådan föreställning. Sanningen var mer komplex. I själva verket motiverades sabotagen av maktförhållanden i den framväxande kapitalism som utnyttjade och begränsade tekniken för att exploatera och utesluta allt mer maktlösa proletärer.

Rörelsens namn kommer av den fiktiva personen Ned Ludd, som sades ha förstört ett antal vävstolar i Leicestershire år 1779 och således ha inspirerat rörelsen. Under 1810-talet påstods "General Ludd" vara ludditernas ledare, vilket var en av ludditerna själva aktivt underblåst myt. I början av den industriella revolutionen var sabotage ett allvarligt brott, och "grundarens" och "ledarens" anonymitet anses ibland bero på att ingen av de personer som kallades ludditer ville ta på sig ansvaret för de inledande sabotagen eller för rörelsens aktioner över huvud taget. Ett flertal ludditer dömdes också till döden eller livstids straffarbete.

Ur ett mer samtida perspektiv är ludditerna ett tidigt exempel på ansiktslöst motstånd och direkt aktion; genom att anföra en fiktiv person som grundare och ledare, definierades rörelsen av sina handlingar snarare än av representantskap eller ideal. Då man dessutom riktade sin verksamhet mot de framväxande industriella tekniska innovationer som kom att utgöra en av grundförutsättningarna för kapitalismen, drabbades den kapitalistiska produktionen utan någon mellanliggande politisk process.

Artiklar:

• What the Luddites Really Fought Against
• The Fourth Industrial Revolution and the Ghosts of Ned Ludd
• Who Killed Ned Ludd? A History of Machine Breaking at the Dawn of Capitalism

Böcker:

• Peter Linebaugh: Ned Ludd & Queen Mab
• Brian Merchant: Blood in the machine: The origins of the rebellion aganist big tech