Skillnad mellan versioner av "Strejk"
(Ny sida: Strejk innebär i korthet arbetsvägran i form av arbetsnedläggelse, att ett eller flera arbetskollektiv på en eller flera arbetsplatser lägger ner arbetet. Syftet med en strejk är att ...) |
m |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| − | Strejk innebär i korthet arbetsvägran i form av arbetsnedläggelse, att ett eller flera arbetskollektiv på en eller flera arbetsplatser lägger ner arbetet. Syftet med en strejk är att åsamka den eller de arbetsgivare arbetskollektivet är i konflikt med ekonomisk skada genom att störa eller hindra produktionen på en eller flera arbetsplatser. Detta sker genom en nedläggning av arbetet, men även ett förhindrande av att andra upptar produktionen istället. Arbetskollektivet utnyttjar således sin närvaro och närhet till produktionen som ett vapen och försöker vända det mot arbetsgivaren. | + | Strejk innebär i korthet arbetsvägran i form av arbetsnedläggelse, att en enskild arbetare eller ett eller flera arbetskollektiv på en eller flera arbetsplatser lägger ner arbetet. Syftet med en strejk är att åsamka den eller de arbetsgivare arbetskollektivet är i konflikt med ekonomisk skada genom att störa eller hindra produktionen på en eller flera arbetsplatser. Detta sker genom en nedläggning av arbetet, men även ett förhindrande av att andra upptar produktionen istället. Arbetskollektivet utnyttjar således sin närvaro och närhet till produktionen som ett vapen och försöker vända det mot arbetsgivaren. |
En strejk är också ett begränsat försök att bryta med värdeförmeringen under en avgränsad tid och även om strejkvapnet idag i Sverige och i övriga industrialiserade främst nyttjas som ett reformistiskt verktyg för att uppnå begränsade, kvantitativa mål, är det en snarast en effekt av den organiserade arbetarrörelsens väsen än strejkens funktion och väsen. | En strejk är också ett begränsat försök att bryta med värdeförmeringen under en avgränsad tid och även om strejkvapnet idag i Sverige och i övriga industrialiserade främst nyttjas som ett reformistiskt verktyg för att uppnå begränsade, kvantitativa mål, är det en snarast en effekt av den organiserade arbetarrörelsens väsen än strejkens funktion och väsen. | ||
Versionen från 7 mars 2008 kl. 10.49
Strejk innebär i korthet arbetsvägran i form av arbetsnedläggelse, att en enskild arbetare eller ett eller flera arbetskollektiv på en eller flera arbetsplatser lägger ner arbetet. Syftet med en strejk är att åsamka den eller de arbetsgivare arbetskollektivet är i konflikt med ekonomisk skada genom att störa eller hindra produktionen på en eller flera arbetsplatser. Detta sker genom en nedläggning av arbetet, men även ett förhindrande av att andra upptar produktionen istället. Arbetskollektivet utnyttjar således sin närvaro och närhet till produktionen som ett vapen och försöker vända det mot arbetsgivaren.
En strejk är också ett begränsat försök att bryta med värdeförmeringen under en avgränsad tid och även om strejkvapnet idag i Sverige och i övriga industrialiserade främst nyttjas som ett reformistiskt verktyg för att uppnå begränsade, kvantitativa mål, är det en snarast en effekt av den organiserade arbetarrörelsens väsen än strejkens funktion och väsen.
En vild strejk är inget annat än en strejk som inte beslutats eller beordrats av representanter för fackföreningsrörelsen, utan som startat spontant genom att en grupp arbetare helt sonika lag ner arbetet. Men det är viktigt att betona att en vild strejk är något som definieras negativt, alltså som något i motsats till en strejk som något som beslutas av en organiserad sammanslutningav arbetare, i.e en fackförening. En strejk i sig är vare sig vild eller inte, utan en strejk.
En sympatistrejk är en strejk av ett arbetskollektiv som indirekt eller inte berörs av en konflikt mellan en arbetsgivare och en arbetstagare. En sympatistrejk kan användas taktiskt, för att öka trycket på arbetsgivaren och åsamka densamma än större ekonomisk skada, eller som en solidaritetshandling arbetskollektiv emellan.
I Sverige där konflikter på arbetsmarknaden generellt regleras genom avtal, så kallade kollektivavtal, och förhandlingar mellan det som i allmänt tal kallas "arbetsmarknadens parter" det vill säga sammanslutningar av arbetsgivare och arbetstagare finns det en så kallad fredsplikt, i praktiken ett strejkförbud, när avtal slutits mellan arbetsgivarorganisationerna och den största centrala fackföreningsorganisationen, LO. Strejker används av fackförbund inom nämnda LO bara när kollektivavtal ska omförhandlas, och även då är de begränsade. Dessutom är det stor skillnad i användandet av strejkvapnet mellan olika fackföreningsförbund inom LO. Generellt är det förbund inom hantverks- och industribranschen som strejkar, bland annat Elektrikerna. Det bör nämnas att vissa grupper förhindras av lagstiftning att strejka genom LOA (lagen om offentlig anställning), samma att vissa arbetargrupper, till exempel vårdarbetare, är ovilliga att svårt att strejka då tredje man, i det här fallet patienterna drabbas.
Från LO fristående fackföreningar som SAC och Hamnarbetarförbundet är generellt mer konfliktorienterade och mer villiga att ta till strejkvapnet och andra konfliktåtgärder såsom blockader. Inom SAC är det dessutom den enskilde medlemmen som har beslutanderätt om han ska strejka eller inte och när, inte representanter för de LS inom SAC medlemmen tillhör, eller SAC centralt.
Strejk är ett effektivt och genom historien ofta använt vapen i klasskampen. Dess kollektiva natur och dess förmåga att på ett direkt sätt slå mot produktionen gör den effektiv och konkret. Samtidigt har den bristen av att vara så hårt knuten till just produktionen och det faktiska lönearbetet att den i stort idag är ett rekupererat fenomen och inordnat i legalistiska ramverk och kapitalets logik. Därför är det svårt att generalisera strejker till ett socialt uppror som verkligen innebär brott med lönearbetet och värdeförmeringen och, så att säga, sprider sig till andra sfärer i den kapitalistiska totaliteten. Även om strejken är ett uttryck för att arbetarna delvis tar tillbaka initiativet och kontrollen över produktionen, eller snarare uppivsar sin förmåga att kunna gör det, så förändrar strejkvapnet i sig ingenting, men kan vara ett taktiskt vapen att ta till för att förhindra direkta angrepp på arbetarna som kollektiv. Och det kan vara ett av många vapen som används i en social upprorssituation, men inte dess fokus eller centralpunkt. FÖr att en strejk ska var ett verktyg för social förändring, för en förändring av de sociala relationer den är ett uttryck för, kapitalism, måste den överskrida sig själv och bryta med sin inneboende logik, kontrollen över arbetet, till en totalt krig mot arbetet under kapitalismen i sig.
Omtalade strejker av svenska arbetare
Murarstrejken 1869
Sundsvallsstrejken 1879
Politisk storstrejk 1902
Storkonflikten 1909
Metallstrejken 1945
Gruvstrejken 1969
Skogsarbetarstrejken 1975
