Skillnad mellan versioner av "Haecceitet"
Iammany (Diskussion | bidrag) m |
Iammany (Diskussion | bidrag) |
||
| Rad 3: | Rad 3: | ||
:''"Det finns ett modus av individuation helt annorlunda än individens, subjektets, tingets eller substansens. Detta kallar vi haecceitet. En årstid, en vinter, en sommar, en timme, ett datum har en perfekt individualitet och saknar inget, även om det inte är samma typ av individualitet som hos ett ting eller ett subjekt."'' | :''"Det finns ett modus av individuation helt annorlunda än individens, subjektets, tingets eller substansens. Detta kallar vi haecceitet. En årstid, en vinter, en sommar, en timme, ett datum har en perfekt individualitet och saknar inget, även om det inte är samma typ av individualitet som hos ett ting eller ett subjekt."'' | ||
| − | Haecceitet kan således sägas existera "mellan" (eller [[utsida|utanför]]) de kategorier som försöker formulera tillhörighet och aktivitet i [[subjektivitet|subjektiva]] termer. Haecceitet är alltså varken individuell eller kollektiv (eftersom båda är subjektiva kategorier), utan en typ av | + | Haecceitet kan således sägas existera "mellan" (eller [[utsida|utanför]]) de kategorier som försöker formulera tillhörighet och aktivitet i [[subjektivitet|subjektiva]] termer. Haecceitet är alltså varken individuell eller kollektiv (eftersom båda är subjektiva kategorier), utan en typ av '''singularitet''' som distribueras utanför de "kungliga" och [[stat|statliga]] kriterierna för vad som är verkligt och sant. [[Projektualitet]] innehåller per definition ett element av haecceitet, då det är ett förhållningssätt som bryter med kapitalets olika former för tillhörighet, förståelse och praktik och i stället distribuerar sina beståndsdelar på ett [[nomadtänkande|nomadiskt]] sätt. |
[[Kategori:Deleuze & Guattari]] | [[Kategori:Deleuze & Guattari]] | ||
Nuvarande version från 27 december 2009 kl. 18.27
Haecceitet (ursprungligen från latinets Haec, "detta") betyder ungefär "dettahet". Termen härrör ursprungligen från 1300-talsfilosofen John Duns Scotus, och indikerar möjligheten till en individuation som inte längre behöver knytas till subjekt- eller substanskategorier. Deleuze och Guattari använder begreppet i Mille Plateaux, och definierar det på följande sätt:
- "Det finns ett modus av individuation helt annorlunda än individens, subjektets, tingets eller substansens. Detta kallar vi haecceitet. En årstid, en vinter, en sommar, en timme, ett datum har en perfekt individualitet och saknar inget, även om det inte är samma typ av individualitet som hos ett ting eller ett subjekt."
Haecceitet kan således sägas existera "mellan" (eller utanför) de kategorier som försöker formulera tillhörighet och aktivitet i subjektiva termer. Haecceitet är alltså varken individuell eller kollektiv (eftersom båda är subjektiva kategorier), utan en typ av singularitet som distribueras utanför de "kungliga" och statliga kriterierna för vad som är verkligt och sant. Projektualitet innehåller per definition ett element av haecceitet, då det är ett förhållningssätt som bryter med kapitalets olika former för tillhörighet, förståelse och praktik och i stället distribuerar sina beståndsdelar på ett nomadiskt sätt.
