Skillnad mellan versioner av "Kämpa Tillsammans!"
Iammany (Diskussion | bidrag) (Ny sida: '''Kämpa tillsammans!''' är en kommunistisk grupp som främst sysslat med teoribildning. Gruppen, som bildades 1997 med medlemmar från Malmö och Göteborg, har sina rötter i den utompa...) |
|||
Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Kämpa tillsammans!''' är en kommunistisk grupp som främst sysslat med teoribildning. Gruppen, som bildades 1997 med medlemmar från Malmö och Göteborg, har sina rötter i den utomparlamentariska vänstern. | '''Kämpa tillsammans!''' är en kommunistisk grupp som främst sysslat med teoribildning. Gruppen, som bildades 1997 med medlemmar från Malmö och Göteborg, har sina rötter i den utomparlamentariska vänstern. | ||
− | Kämpa tillsammans! har introducerat begreppet [[ansiktslöst motstånd]] (som KT! i sin tur hämtat från den indiska gruppen [[Kamunist Kranti]]) i Sverige, ett slags betoning på de många gånger dolda, informella mikrokonflikter på en arbetsplats som sker utanför fackets och arbetsledningens kontroll, till exempel genom småskaligt sabotage, maskning etc. Man tycker sig se en revolutionär potential i detta motstånd som ofta är ”helt vardagligt”, tillsynes opolitiskt och sker på livets alla områden. | + | Kämpa tillsammans! har introducerat begreppet [[ansiktslöst motstånd]] (som KT! i sin tur hämtat från den indiska gruppen [[Kamunist Kranti]]) i Sverige, ett slags betoning på de många gånger dolda, informella mikrokonflikter på en arbetsplats som sker utanför fackets och arbetsledningens kontroll, till exempel genom småskaligt [[sabotage]], maskning etc. Man tycker sig se en revolutionär potential i detta motstånd som ofta är ”helt vardagligt”, tillsynes opolitiskt och sker på livets alla områden. |
Kämpa Tillsammans! var även de som började skriva så kallade [[militanta arbetsplatsundersökningar]] i Sverige. | Kämpa Tillsammans! var även de som började skriva så kallade [[militanta arbetsplatsundersökningar]] i Sverige. |
Versionen från 22 oktober 2007 kl. 17.46
Kämpa tillsammans! är en kommunistisk grupp som främst sysslat med teoribildning. Gruppen, som bildades 1997 med medlemmar från Malmö och Göteborg, har sina rötter i den utomparlamentariska vänstern.
Kämpa tillsammans! har introducerat begreppet ansiktslöst motstånd (som KT! i sin tur hämtat från den indiska gruppen Kamunist Kranti) i Sverige, ett slags betoning på de många gånger dolda, informella mikrokonflikter på en arbetsplats som sker utanför fackets och arbetsledningens kontroll, till exempel genom småskaligt sabotage, maskning etc. Man tycker sig se en revolutionär potential i detta motstånd som ofta är ”helt vardagligt”, tillsynes opolitiskt och sker på livets alla områden.
Kämpa Tillsammans! var även de som började skriva så kallade militanta arbetsplatsundersökningar i Sverige.
Skrifter av Kämpa tillsammans!
- Kämpa tillsammans! – texter från den autonoma rörelsen i Västeuropa, 1998.
- Samma fiender, samma kamp! Ett häfte om nyliberalism, kapitalets kriser, globaliseringen av ekonomin och revolutionära strategier, 1998.
- Vi vill ha allting! – en historisk bakgrund till den autonoma marxismen, 2003, ISBN 91-631-3924-3 (Subversiv Media).
Enskilda texter av Kämpa tillsammans!
- Massmilitans i 1800-talets Sverige
- Ingen fred i klasskriget! Revolutionära perspektiv idag (Ordlista till artikeln)
- Det ansiktslösa motståndet – Vardagsmotstånd på ett svenskt bageri (Engelsk översättning) (Dansk översättning) (Finsk översättning)
- Arbetsorganisering och arbetarautonomi i terminal (”En introduktion till den militanta undersökningen som metod”)
- Att steka hamburgare – eller kampen mot värdet på en hamburgerrestaurang (Engelsk översättning) (Portugisisk översättning) (Galicisk-portugisisk översättning)
- Management för proletärer (Engelsk översättning)
- Angreppets och undandragandets kommunism (av Marcel) (Engelsk ”rough” översättning)
- Angrepp/undandragande (av Marcel) (Engelsk översättning)
Kuriosa
- If you want peace, prepare for war! - en kritisk granskning av icke-våldslig civil olydnad är en rolig debattartikel skriven av Kämpa Tillsammans! och publicerad i Miljöaktivisten nr 5 november 1998. Analyserar icke-våldsaktivismen genom att använda begreppet bruksvärde.