Kämpa Tillsammans!

Från Krigsmaskinen
Version från den 28 december 2009 kl. 15.56 av Iammany (Diskussion | bidrag)

Hoppa till: navigering, sök

Kämpa tillsammans! är en kommunistisk grupp som främst sysslat med teoribildning. Gruppen, som bildades 1997 med medlemmar från Malmö och Göteborg, har sina rötter i den utomparlamentariska vänstern.

Kämpa tillsammans! menar att deras teori är odogmatisk och har hämtat inspiration från många olika strömningar som intresserar sig för arbetarklassens autonoma kamper, den ”verkliga kommunistiska rörelse” man menar tar form självständigt från de officiella arbetarpartierna och fackföreningarna (teorier man hänvisar till är bl. a. klasskampsanarkism, rådskommunism, situationism, operaismo/autonomism samt ultravänstern). Det som specifikt skiljt ut Kämpa tillsammans! från andra vänsterradikala grupperingar, och gjort dem tämligen unika i de skandinaviska länderna, måste ändå sägas vara deras inspiration från just operaismen, som är föregångare till det som idag betecknas som autonomism.

Operaismen är en radikal och i svenska mått mycket sofistikerad Marx-tolkning som främst utvecklades i Italien under 1960- och 70-talets arbetaruppror. Operaismen formulerades av avhoppare från de italienska socialistpartierna i tidskrifter som Quaderni Rossi och Classe Operaia. Några av de mest kända teoretikerna är Raniero Panzieri, Mario Tronti, Sergio Bologna och Antonio Negri. Centralt i denna teoribildning är att arbetarklassen står ett antagonistiskt förhållande till kapitalet och att man försöker fånga dynamiken i denna motsättning med hjälp av begreppet klassammansättning.

Klassammansättning innebär att arbetarklassens sammansättning, dess kamp- och organisationsformer, är försatta i ett ständigt föränderligt växelspel med hur arbetet är organiserat, inte minst i teknologisk bemärkelse. Teknologin och arbetets organisering ses inte som någonting värdeneutralt och objektivt givet, utan som formbestämt av en kapitalistisk rationalitet. Därför menar man att arbetets organisering med hjälp av till exempel Frederick Winslow Taylors vetenskapliga arbetsdelning (Taylorism) fungerar som permanenta vapen mot arbetarrevolter. Denna analys bildar också fundamentet i deras kritik mot de socialistiska staterna, som de menar på intet sätt gjort upp med kapitalismen som produktionssätt.

Utifrån Marx kritik av den politiska ekonomin, såsom den framställs i Kapitalet, menar man att arbetarnas motstånd mot påförandet av arbetet som sådant (lönearbetets varukaraktär, arbetets intensifiering etc.) är den huvudsakliga konflikten i det kapitalistiska samhället. Därmed blir arbetarnas motstånd mot att vara arbetare också den viktigaste komponenten för att förstå klasskampen, kapitalets kriser och samhällsförändringar överhuvudtaget.

Kort sagt uppfattar man arbetarklassen som det centrala subjektet i samhället. Genom sin blotta existens som klass har arbetarna förmågan att ständigt driva kapitalet på flykt och att ständigt tvinga det till att omforma sina egna betingelser (vilket yttrar sig i globalisering, omstrukturering av branscher etc.). I denna komplexa process tycker man sig se kamper för ett begynnande ”självbestämt liv”, en omätbar ”mänsklig gemenskap” som inte bestäms av ”värdet”. Det är denna sociala rörelse man menar är den kommunistiska rörelsen, i vilken man redan idag tycker sig se frön till ett framtida, klasslöst samhälle. Genom studier av arbetarklassens historia fokuserar man på vad som kallas den ”andra” arbetarrörelsen, en militant strömning som alltid ska ha funnits parallellt med den officiella arbetarrörelsens organisationer, och som i upprorssituationer även hamnar i konflikt med dessa.

Kämpa tillsammans! har introducerat begreppet ”ansiktslöst motstånd” i Sverige (ett begrepp de lånat från den indiska gruppen Kamunist Kranti), ett slags betoning på de många gånger dolda, informella mikrokonflikter på en arbetsplats som sker utanför fackets och arbetsledningens kontroll, till exempel genom småskaligt sabotage eller självreduktion. Man tycker sig se en revolutionär potential i detta motstånd som ofta är ”helt vardagligt”, tillsynes ”opolitiskt” och sker på ”livets alla områden”.

Att de ser kampen för en högre reallön som någonting som inte kan begränsas till de traditionella arbetsplatserna hänger samman med uppfattningen att kapitalismen har utvecklats till en enda stor ”samhällsfabrik”. Därför måste lönestridens logik tas i beaktande även när man bedömer till exempel de kamper som utspelar sig på gatan och i det offentliga rummet (till detta kan man sannolikt räkna sådan aktivism som Reclaim the streets, planka.nu och protester mot toppmöten, även om detta just i Kämpa tillsammans! texter inte har någon framträdande plats). Gentemot andra vänstergrupper har man lyft fram att arbetarklassens faktiska ”medvetande” inte ligger på ett idémässigt ideologiskt plan, utan bara kan ses i faktiska handlingar. För att finna den fulla potentialen i mikrokamperna har man förordat militanta undersökningar. Dessa undersökningar syftar till att utveckla motståndet genom att binda samman praktiska erfarenheter av utomfacklig kamp på arbetsplatser med en mer övergripande teoretisk analys.

Medlemmar i Kämpa tillsammans! gick 2002 med i redaktionen för tidskriften Riff-raff. Sedan 2003 har man varit med och arrangerat årliga så kallade ”Vår makt”-konferenser i Malmö tillsammans med bland andra Gatuaktionen, Kulturcentret Glassfabriken och ABF.

Skrifter av Kämpa tillsammans!

Intervjuer

  • "Möjligheterna finns i den utomfackliga kampen" - Intervju med Kämpa tillsammans (Ladda ner)

Enskilda texter av Kämpa tillsammans!

Hemsida

Kuriosa

Hämtad från "https://krigsmaskinen.se/index.php?title=Kämpa_Tillsammans!&oldid=2152"