Kontrollsamhället

Fil:Camera2.jpg

Kontrollsamhället är ett begrepp använt av Gilles Deleuze i texten Postskriptum om kontrollsamhällena. Det betecknar den typ av maktrelationer som ersätter de gamla "disciplinära" samhällen som Michel Foucault studerat i böcker som Vansinnets historia och Övervakning och straff, dvs den form av disciplinära praktiker som växte fram under 1700- och 1800-talen och som nådde sin höjdpunkt under början av 1900-talet. Kontrollsamhällena utvecklas ur dessa äldre former av makt, och börjar göra sig gällande på allvar efter andra världskriget.

Medan de disciplinära samhällena byggde på åtskilda institutioner av instängande karaktär (skolan, mentalsjukhuset, det militära, fabriken, etc) genom vilka individen passerade och underkastades diverse former för disciplin, karaktäriseras kontrollsamhällena av "kontroll i det fria", där domesticeringen av subjektivitet är det centrala. Samtidigt som alla individer genom konstant språklig/ideologisk integrering fås att "begära sin egen underordning", har kontrollsamhällena en uppsjö övervakande och repressiva resurser spridda över hela det sociala spektrat och behöver således inte stänga in individerna på institutioner (även om detta givetvis fortsätter att ske i viss utsträckning), eftersom alla platser och alla utrymmen, fysiska såväl som immateriella, är möjliga att övervaka och vid behov undertrycka, dvs kontrollera.

Samhället har i den meningen blivit ett "reservat" eller ett utökat fängelse, där en av de viktigaste maktfunktionerna är intrycket av frihet. Då subjektiviteterna tillåts relativt fritt spelrum (vilket är en förutsättning för den utvecklade form av kapitalism som kontrollsamhället förutsätter) men likväl enbart tillåts fungera i enlighet med vad som förväntas av dem - som producenter, konsumenter, bärare av skilda men i grunden likartade identiteter, etc - uppstår en paradoxal kluvenhet mellan den fria rörelsen och de gränser som omger den. I kontrollsamhället blir därför samspelet, eller konflikten, mellan släta och räfflade rum en ständigt pågående realitet på såväl mikro- som makronivå. Detta illustrerar tydligt relationen mellan Statliga och nomadiska tendenser; i kontrollsamhället fungerar kontrollen genom ett visst mått av flexibilitet, eftersom en fullkomligt rigid struktur med nödvändighet stelnar och förlorar möjligheten att utvecklas. Men samtidigt är rörligheten starkt villkorad och avgränsad; den tillåts verka enbart inom tydligt definierade ramar.

Se även

• Gilles Deleuze om information och om kontrollsamhällena (utdrag)
• Alexander Galloway om Postskriptum om kontrollsamhällena (utdrag)
• Tio teser om multituden och postfordistisk kapitalism

Externa länkar

• Postskriptum om kontrollsamhällena