Tribune Ouvrière

I april 1954 cirkulerade ett flygblad om lönenivåer på Renault-Billancourt, en enorm bilfabrik med runt 30 000 anställda. Flygbladet blev varmt mottaget och uppmuntrade den handfull arbetare som låg bakom att påbörja den självständiga och underjordiska månadstidningen Tribune Ouvrière. Den hemliga redaktionen bakom tidningen positionerade sig mot både företagsledningen och det stalinistiska fackförbundet. De öppnar första numret, maj 1954, med följande:

"Vad vi vill är att de så kallade arbetarorganisationernas förmyndarskap, som i flera år legat över oss, ska upphöra. Vi vill att alla problem som angår arbetarklassen ska diskuteras av arbetarna själva... Vi föreslår att den här tidningen görs till en plattform där vi uppmanar er att deltaga. Vi vill att den här tidningen reflekterar arbetarnas liv och åsikter. Det är upp till er att det blir så."

Kollektivet bakom Tribune Ouvrière blev aldrig mycket större än femton personer, och arbetarna tappade fort intresset. Viss del av problemen bestod i rent praktiska utmaningar, som logistiken och finansieringen. Men dess underjordiska natur, dit de tvingats av stalinisterna och företagsledningen, gjorde det svårt att nå ut och få en större läsekrets.

En av de drivande i kollektivet var Daniel Mothé, som också var medlem i Socialisme ou Barbarie och senare känd för sina militanta undersökningar i dagbokform. Tribune Ouvrière upphörde runt 1962-63 då den centrala gruppen lämnade arbetet på Renault.

Läs mer

• Tribune Ouvrière (1954-1962), arkiv med tidningen i pdf-format.
• Henri Simon: Workers’ Inquiry in Socialisme ou Barbarie
• Daniel Mothé: The problem of the workers' paper