Objektorienterad ontologi

En vändning har gjort sig gällande inom den kontinentala filosofin. Lingvistiskt orienterad filosofi överges till förmån för realism och materialism. Enskilda ting har stulit uppmärksamheten från processer och relationer. Trots klangen i ordet realism är det inte en återgång till ordning och sunt förnuft det rör sig om. Den nya realismen visar tvärtom upp en värld som är märkligare än våra djärvaste fantasier och stundvis lika kuslig som en roman av H.P. Lovecraft. Genom spekulation och anspelningar framträder konturerna av en poetisk och oberoende verklighet där människan och språket inte längre är utgångspunkten för allt.

Spekulativ realism och korrelationism

Objektorienterad ontologi och spekulativ realism är två nyckelbegrepp inom denna vändning och de blandas ofta ihop med varandra. Spekulativ realism är ingen egentlig rörelse utan snarare ett samlingsnamn som inkluderar många olika och motstridiga positioner, däribland objektorienterad ontologi. Frasen spekulativ realism myntades när det år 2007 behövdes ett namn för det symposium som hölls vid Goldsmiths College i London med Quentin Meillassoux, Graham Harman, Ray Brassier och Ian Hamilton Grant som deltagare.

Redan 1999 använde Graham Harman begreppet objektoriented filosofi om sitt eget tänkande. Hans metafysik är influerad av Edmund Husserls fenomenologi, Heideggers teori om donkomplex och Bruno Latours säregna form av realism där elektroner, äpplen, människor, nationalstater, Hamlet och runda kvadrater åtnjuter samma rätt till existens eftersom samtliga är aktörer. Alla utövar inflytande i världen, om än i varierande grad.

Den gemensamma nämnaren för spekulativa realister är att de vänder sig mot korrelationismen. I boken Après la finitude (2006) beskriver Quentin Meillassoux korrelationism som föreställningen om att vi endast kan ha tillgång till korrelationen mellan tänkande och vara, aldrig till någon av dem åtskiljda från varandra. Korrelationismen har varit det allmänna ramverk som omgärdat filosofin från och med Kant fram till i dag.

Ontologiska frågor om hurdan världen är förvandlas av korrelationismen till frågor om hurdan världen är för oss. Detta "oss" varierar kraftigt mellan olika positioner och kan vara så vitt skilda fenomen som förnuftet, språkets logiska form, diskursiva formationer, teckenregimer, maktstrukturer och kroppsliga erfarenheter. Men utgångspunkten är i samtliga fall samspelet mellan människa och värld. Humanismen och anti-humanismen är lika insnärjda. Även om det autonoma subjektet betraktas som en chimär och uppmärksamheten inriktas på historiska och lingvistiska omständigheter är det människa/värld-korrelationen som priviligieras. Filosofin blir en fråga om vilken som är den väsentliga korrelationen. Mot detta ställer Meillassoux den spekulativa filosofin: försöket att tänka det absoluta.

Objektorienterad ontologi

Stommen i Graham Harmans realism kan sammanfattas i två punkter. Den första är att individuella entiteter i ett oändligt antal storlekar är det som världen består av. Bakterier, konstinstallationer och aktivistgrupper är alla lika verkliga objekt. De kan varken reduceras till små fysiska partiklar eller till språkliga och sinnliga fenomen. Punkt två är att dessa entiteter är mer än summan av sina relationer. Objekt är undandragna från direkta relationer. På samma sätt som världen existerar oberoende av medvetandet äger varje ting i världen en existens oberoende av andra ting. Klyftan mellan verklighet och sinnlig representation upphör att uteslutande vara ett villkor för det mänskliga subjektet och utvidgas till att gälla för alla entiteter. Istället för en splittring mellan bara medvetande och värld uppstår ett oändligt antal splittringar mellan varje objekt och dess av objekt bestående omvärld.

Objekten är lika hopplöst undandragna från varandra som de är från medvetandet. Glaset upplever bara en karikatyr av bordet det står på, precis som vi bara upplever en karikatyr av glaset. Världen är inte en enda klump av materia eller fenomen, den består av ett oändligt antal objekt som spelar huvudrollen i sin egen tillvaro. Hur relationen mellan två icke-mänskliga objekt är beskaffad är rent ontologiskt en lika angelägen fråga som hur relationen mellan människa och värld ser ut.

Författaren och bloggaren Rasmus Fleischer har föreslagit att tankeströmningen på svenska ska benämnas nysaklig filosofi eller saklig ontologi, med en anspelning på 20-talskonströrelsen Neue Sachlichkeit. Detta för att undvika de associationer till subjekt/objekt-dualismen som själva ordet objekt för med sig. Saklig filosofi vill ta sig bortom tvånget att alltid låta det ena begreppet följas av det andra, för att istället inrätta en enda ontologisk kategori. Om kateogorin kallas objekt eller subjekt blir en ointressant fråga eftersom entiteterna i denna kategori ständigt skiftar mellan att vara det som upplevs och det som upplever, det som hänför och det som blir hänfört.

OOO-rörelsen

Under de senaste åren har en objektorienterad rörelse tagit form, och den sträcker sig långt utöver den filosofiska disciplinen. Levi Bryant är en filosofiprofessor vid Collin College i Texas, med ett förflutet som lacansk psykoanalytiker. Gilles Deleuze filosofi(er) var hans främsta intresseområde innan ett tätt samarbete med Harman inleddes och Bryant utvecklade en egen version av objektorienterad ontologi vid namn ontikologi. En stor del av Bryants seriösa arbete bedrivs direkt på bloggen Larval Subjects. Han är aktuell med boken Democracy of Objects.

Ian Bogost är en spelutvecklare och kritiker med filosofi- och litteraturexamen. Objektorienterad ontologi använder han både för det teoretiska arbetet och för själva tillverkningen av tv-spel. Spelen som han har varit med och skapat handlar om för formatet ovanliga ämnen som säkerhetskontroller på flygplatser, dåliga arbetsvillkor och den globala oljemarknaden. Bogost inriktar sig på tillämpning och på enskilda objekt snarare än universella principer och hans version av filosofin går under namnet "alien phenomenology".

En annan som den senaste tiden knutits till rörelsen är ekologi- och litteraturprofessorn Timothy Morton. Han har skrivit böcker som Ecology without Nature (2009) och The Ecological Thought (2010) och driver en blogg med samma titel som den förstnämnda boken. Efter att den politiske teoretikern Jane Bennet förra året publicerade boken Vibrant Matter: A Political Ecology of Things har affiniteten mellan hennes tänkande och den objektorienterade rörelsen uppdagats och erkänts av bägge parter. Och så har vi litteraturvetarna och medeltidsforskarna Eileen Joy och Jeffrey Cohen som skriver på bloggen In The Middle. Detta är kärnan i en rörelse vars periferi fort blir bredare och bredare.

Konsekvenser och tillämpning

För den som närmar sig objektorienterad filosofi i jakt på emancipatoriska verktyg uppenbaras två omedelbara förtjänster.

1. Om objekt, inklusive människor, inte konstitueras av sina relationer betyder det att de aldrig är till fullo inlåsta i sitt sammanhang. Med sin undandragna existens kan de heller aldrig reduceras till sina blottade egenskaper, sin tillkomsthistoria eller sin funktion i en större struktur. Människor är, precis som alla andra objekt, alltid något mer än sitt sammanhang. Något döljer sig bakom alla relationer och bakom alla egenskaper, något med möjligheten att bryta sig loss, överraska och hänföra.

2. Tesen om objektens undandragenhet sätter de indirekta relationer som faktiskt upprättas i brännpunkten. Relationer tas på allvar som filosofiska problem. De är inte färdiga förklaringar utan något som måste förklaras. Det uppstår ett tvång att med största omsorg undersöka hur samhälleliga entiteter upprättas och bevaras. Alla inblandade komponenter måste beaktas och inget objekt kan reduceras till ett uttryck för en djupare eller verkligare nivå av världen.

Antropocentrismen har dolt viktiga aspekter av verkligheten, och även komponenter i vår sociala verklighet. Levi Bryant säger i en intervju för fracturedpolitics.com att den kritiska filosofins inverkan på sociologi och politisk teori har inneburit att väsentliga faktorer i den samhälleliga sammansättningen utestängs ur förklaringsmodellerna. Den sociala sfären förklaras med hjälp av fenomen som medvetande, makt, språk och ideologi medan andra typer av objekt i världen endast får tjäna som emottagare av den mening vi projicerar på dem. I själva verket finns det ingen social sfär som föregår objekten utan de är hela tiden med och sätter samman det sociala. Även de icke-mänskliga objekten gör något på egen hand, de tillkännager sin existens genom att producera en högst påtaglig skillnad. Därför behöver vi teorier som är kapabla att ta objektens verkliga existens i beaktande och undersöka deras relationer, med varandra såväl som med människor.

Praktiska särdrag

Tidigare har de anglosaxiska filosofer som verkat inom det kontinentala fältet främst ägnat sig åt att kommentera och tolka de stora franska och tyska tänkarnas arbeten. Levi Bryant menar att man istället för självständiga teoribyggen har ägnat sig åt en exegetisk eller rentav hagiografisk verksamhet. I och med den objektorienterade ontologin finns det för första gången en kontinentalfilosofisk inriktning som domineras av anglosaxiska tänkare. De utvecklar sina egna teorier och vågar argumentera med traditionens stora namn istället för att vara deras ödmjuka uttolkare. En uppfriskande direkthet är det första intrycket vid mötet med de nya realisternas texter.

Något annat som skiljer den objektorienterade rörelsen från tidigare filosofiska rörelser är dess nätvaro. Som det har framgått är de flesta av nyckelpersonerna aktiva bloggare och teorierna har till en betydande del vuxit fram på nätet. Harman talar om "blogopolis" och menar att bloggosfären inte är något som står i motsats till att publicera böcker och artiklar, utan snarare är som en stad. Bloggar motsvarar den funktion som caféer tidigare var ensamma om att uppfylla. Blogopolis är ett rum som tillåter utbyte av nyheter och idéer utan fördröjning och som ger upphov till bekantskaper och samarbeten. Under historiens gång har alltid vissa städer fungerat som krutdurk för intensiv filosofisk utveckling, städer som Aten, Jena och Paris. Just nu verkar blogopolis vara den livligaste samlingsplatsen, och det är i anslutning till den som den intressantaste filosofin bedrivs. (Här opponerar sig Ray Brassier häftigt, men det får stå för honom).

Taget från Etyder.

Externa länkar

• Levi Bryants Larval subjects
• Graham Harman
• Ecology without nature
• Speculative Realism Pathfinder
• Timothy Morton: OOO for beginners