Skiftarbete
Skiftarbete innebär att olika arbetslag driver en verksamhet under olika delar av dygnet. Skiftarbete förekommer bland annat i processindustri, i vård och säkerhetsarbete. Det finns många studier som visar på att skiftarbete är skadligt för hälsan, bland annat magbesvär och hjärt-kärlsjukdom är vanligare hos skiftarbetare. Olycksrisken ökar vid nattarbete, den är dubbelt så hög nattetid som vid dagtid.
Den biologiska klockan
Sömnen styrs av den biologiska klockan. Den finns i hjärnan i hypothalamus och är inställd på att reglera vår dygnsrytm på cirka 24 timmar. Klockan har en hög fysiologisk aktivitet på dagen när vi är vakna, arbetar och det är ljust, medan aktiviteten är låg under natten när vi sover. Klockan påverkar inte bara tröttheten utan också aptiten, matsmältningen, kroppstemperaturen och immunförsvaret.
Dygnsrytmen styrs inte av omgivningen, t.ex. av om det är natt eller dag, utan inifrån. Det har visats sig då man har isolerat människor från dagsljus och de inte har haft klockor. Ändå följer de en rytm, som motsvarar ungefär ett dygn. Dygnsrytmen kan dock ställas om, men endast under vissa betingelser och efter en tid, t.ex. när en person reser till andra sidan jordklotet. Omställningen tar då en vecka och underlättas av att hela miljön förändras.
Att ställa om klockan under några nattskift är värre. Inte ens vid ständigt nattarbete går det. Anpassningen blir endast marginell. Dygnsrytmen behöver inte vara riktigt lika för alla. Kvälls- och morgonmänniskor är ingen myt. Kvällsmänniskan kan lättare ändra sina sömnvanor och klarar nattarbete bättre.
