Skillnad mellan versioner av "Mall:Senaste"

Versionen från 5 januari 2018 kl. 21.25 (visa wikitext) Iammany (Diskussion | bidrag) ← Äldre redigering		Versionen från 31 januari 2018 kl. 20.04 (visa wikitext) Iammany (Diskussion | bidrag) Nyare redigering →
Rad 1:		Rad 1:
−	[[Bild:Mini_nagle.jpg|left]]'''[[Kill all normies]]''' - Angela Nagles bok ''Kill all normies: Online culture wars from 4chan and Tumblr to Trump and the alt-right'' beskriver hur en samling onlinekulturer, särskilt chankulturen, tog sig in i mainstreamen och politiken, för att understödja en ny reaktionär utveckling. Centrala aspekter av den här tendensen är enligt Nagle dess nihilistiska och transgressiva natur, något som de tagit upp från föregångare på vänsterkanten men nu drivit till sin spets. Det är en problematisk tolkning som vi kritiserar nedan. Men trots bristerna bidrar Nagle till en värdefull kartläggning av (delar av) den nuvarande reaktionen. Några av taktikerna som används är cyniskt förlöjligande, undvikande positionering och inte minst ironi. Nagle beskriver hur de här kulturernas form och organisering, taktiker och ideologi bidrar till en virtuell mobilisering, och hur det spiller över i verklig terrorism (dock på ett väldigt bristfälligt sätt).
−
−
	[[Bild:Mini_envarld.jpg|left]]'''[[En värld utan pengar: kommunism]]''' ger en kortfattad men slagkraftig genomgång av det kommunistiska perspektivet så som det förstods i den miljö kring La Vieille Taupe som författaren var en del av och som senare har kommit att utgöra en av de viktigaste utgångspunkterna för kommuniseringsperspektivet. De hörde till de teoretiskt mest utvecklade kommunisterna under denna period men fick endast ett begränsat inflytande. Perspektivet som läggs fram är influerat av såväl samtida situationister som bordigister och tidigare rådskommunister.		[[Bild:Mini_envarld.jpg|left]]'''[[En värld utan pengar: kommunism]]''' ger en kortfattad men slagkraftig genomgång av det kommunistiska perspektivet så som det förstods i den miljö kring La Vieille Taupe som författaren var en del av och som senare har kommit att utgöra en av de viktigaste utgångspunkterna för kommuniseringsperspektivet. De hörde till de teoretiskt mest utvecklade kommunisterna under denna period men fick endast ett begränsat inflytande. Perspektivet som läggs fram är influerat av såväl samtida situationister som bordigister och tidigare rådskommunister.
	[[Bild:Mini_annanfoucault.jpg|left]]'''[[En annan Foucault]]''' - Makten är en relation och en aktivitet. Makten i samhället är en mångfald av relationer och aktiviteter. Relationerna är styrkeförhållanden, aktiviteterna styrkemätningar. Det är ett förhållande som ständigt "måste göras". "Makten är hela tiden i omlopp, aldrig helt på en sida och sätts alltid på spel." Styrkeförhållandet måste ständigt backas upp med nya åtgärder och strategier. En maktrelation är aldrig passiv eller latent. "Överallt där makten finns utövas den." Den är utspridd och kan inte identifieras med något institutionellt eller identitetsmässigt centrum. Det är snarare i de otaliga mötena mellan subjekt som makten uppstår och återskapas. "Makten verkar genom de minsta elementen: familjen, de sexuella förbindelserna, men också: boendeförhållanden, grannskap, etc". Hur dessa relationer och aktiviteter konkret gestaltar sig beror på omständigheter och förändras över tid.		[[Bild:Mini_annanfoucault.jpg|left]]'''[[En annan Foucault]]''' - Makten är en relation och en aktivitet. Makten i samhället är en mångfald av relationer och aktiviteter. Relationerna är styrkeförhållanden, aktiviteterna styrkemätningar. Det är ett förhållande som ständigt "måste göras". "Makten är hela tiden i omlopp, aldrig helt på en sida och sätts alltid på spel." Styrkeförhållandet måste ständigt backas upp med nya åtgärder och strategier. En maktrelation är aldrig passiv eller latent. "Överallt där makten finns utövas den." Den är utspridd och kan inte identifieras med något institutionellt eller identitetsmässigt centrum. Det är snarare i de otaliga mötena mellan subjekt som makten uppstår och återskapas. "Makten verkar genom de minsta elementen: familjen, de sexuella förbindelserna, men också: boendeförhållanden, grannskap, etc". Hur dessa relationer och aktiviteter konkret gestaltar sig beror på omständigheter och förändras över tid.
		+
		+
		+	[[Bild:Mini_roberts.jpg|left]]'''[[The long depression]]''' -- Michael Roberts är nog mest känd som slagkraftig marxistisk ekonom med bloggen [https://thenextrecession.wordpress.com/ The Next Recession]. Han har tidigare publicerat boken ''The Great Recession. A Marxist View'' (2009). I hans senaste bok, '''''The Long Depression. How it Happened, Why It Happened, and What Happens Next''''' (2016), argumenterar han för att [[Karl Marx]] teori om lagen om [[profitkvotens fallande tendens]] fortfarande är relevant. Roberts hävdar att den inte bara är huvudförklaringen till kapitalets [[Finanskrisen 2007-2008|senaste kris 2007-2008]], och [[Krisen|den efterföljande recessionen som vi fortfarande lever i]], utan att den också förklarar [[kapitalism]]ens historiska depressioner och recessioner under 1800- och 1900-talet. Eftersom Marx teori ger ett bra svar på varför kapitalet krisar, går det följaktligen också att få en antydan om ungefär hur och när nästa kris kan tänkas inträffa.

---

Versionen från 31 januari 2018 kl. 20.04

En värld utan pengar: kommunism ger en kortfattad men slagkraftig genomgång av det kommunistiska perspektivet så som det förstods i den miljö kring La Vieille Taupe som författaren var en del av och som senare har kommit att utgöra en av de viktigaste utgångspunkterna för kommuniseringsperspektivet. De hörde till de teoretiskt mest utvecklade kommunisterna under denna period men fick endast ett begränsat inflytande. Perspektivet som läggs fram är influerat av såväl samtida situationister som bordigister och tidigare rådskommunister.

En annan Foucault - Makten är en relation och en aktivitet. Makten i samhället är en mångfald av relationer och aktiviteter. Relationerna är styrkeförhållanden, aktiviteterna styrkemätningar. Det är ett förhållande som ständigt "måste göras". "Makten är hela tiden i omlopp, aldrig helt på en sida och sätts alltid på spel." Styrkeförhållandet måste ständigt backas upp med nya åtgärder och strategier. En maktrelation är aldrig passiv eller latent. "Överallt där makten finns utövas den." Den är utspridd och kan inte identifieras med något institutionellt eller identitetsmässigt centrum. Det är snarare i de otaliga mötena mellan subjekt som makten uppstår och återskapas. "Makten verkar genom de minsta elementen: familjen, de sexuella förbindelserna, men också: boendeförhållanden, grannskap, etc". Hur dessa relationer och aktiviteter konkret gestaltar sig beror på omständigheter och förändras över tid.

The long depression -- Michael Roberts är nog mest känd som slagkraftig marxistisk ekonom med bloggen The Next Recession. Han har tidigare publicerat boken The Great Recession. A Marxist View (2009). I hans senaste bok, The Long Depression. How it Happened, Why It Happened, and What Happens Next (2016), argumenterar han för att Karl Marx teori om lagen om profitkvotens fallande tendens fortfarande är relevant. Roberts hävdar att den inte bara är huvudförklaringen till kapitalets senaste kris 2007-2008, och den efterföljande recessionen som vi fortfarande lever i, utan att den också förklarar kapitalismens historiska depressioner och recessioner under 1800- och 1900-talet. Eftersom Marx teori ger ett bra svar på varför kapitalet krisar, går det följaktligen också att få en antydan om ungefär hur och när nästa kris kan tänkas inträffa.