Skillnad mellan versioner av "Krigsarkivet"
Iammany (Diskussion | bidrag) m |
Iammany (Diskussion | bidrag) m |
||
(24 mellanliggande versioner av 2 användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
− | Här samlar vi | + | Här samlar vi ett urval av texter skrivna av personer kring [[Krigsmaskinen:Om|Krigsmaskinen]] och översättningar vi gjort som inte publicerats annorstädes. Listan är med andra ord inte fullständig, men kommer med tiden att fyllas på. De är alla individuella bidrag men speglar i viss mån en kollektiv utveckling, något som definierar oss som ett vi. De är varken heltäckande eller uttömmande för "vårat" perspektiv, men tecknar förhoppningsvis en linje för vår riktning. Skulle någon förläggare eller upphovsrättsinnehavare finna en översättning här som den äger upphovsrätten till vänligen kontakta oss på [mailto:krigsmaskinen@gmail.com krigsmaskinen@gmail.com]. Synpunkter, ändringsförslag och påpekanden gällande översättningarna mottas gärna också den vägen. |
+ | {| width="100%" cellpadding="50" | ||
− | == | + | |valign="top" width="50%"| |
− | + | ||
− | + | == Våra alster == | |
+ | {| | ||
+ | [[Bild:Envarld.jpg|right]]'''[https://motarbetaren.wordpress.com/2015/08/18/en-varld-bortom-fabriken/ En värld bortom fabriken]''' (2015) | ||
− | | | + | I ''[[Guide till Kapitalet|Kapitalet]]'' visar Marx hur den modern industrins historia börjar med att kapitalister tar över förkapitalistisk produktion och kontrakterar arbetare för att sitta tillsammans under ”samma tid och [i] samma lokal” och i samverkan framställa olika typer av fabrikat. Denna samverkan föder industrins idé som, skriver Marx, ”både historiskt och begreppsmässigt [är] det kapitalistiska produktionssättets utgångspunkt.” Kapitalismen konsolideras därför dels genom den så kallade agrara revolutionen, den rationalisering och industrialisering av jordbruket som befriar människor från lantarbete och tvingar dem att söka jobb i de näringar vilka i ökad utsträckning finns bakom fabriksporten. Dels genom en industrialiseringsprocess som ständigt försöker pressa ned tiden som det tar att producera en vara. Det kan antingen ske genom att arbetare kontrakteras under samma tid och på samma plats för att tillsammans effektivt sätta samman en produkt, eller genom att maskiner (dött arbete) ersätter arbetare (levande arbete), vilka snarare kontrollerar, styr och övervakar maskinerna än arbetar i någon hantverksmässig mening. |
− | + | |- | |
− | '''[ | + | [[Bild:Rödsvart.jpg|left]]'''[http://motarbetaren.wordpress.com/2014/04/20/fore-och-efter/ Före och efter]''' (2014) |
− | + | Att minnet över tid förändras är oundvikligt men att bevara den inre sanningen är en fråga om trofasthet. Minnet av en Händelse infekteras av efterföljande tolkningar och vantolkningar, fantasier och lögner. Att angripa minnet är alltid en viktig aspekt i återställandet av ordningen. Att vårda och vara trofast minnet är en viktig uppgift för upproriska. Striderna om minnet och historien är aldrig jämna men då ordningens ytliga harmoni bara döljer en underliggande exkluderingsprocess som oundvikligen skapar ordningens egna undergrävare, kommer undergrävarna i slutändan alltid återupptäcka den andra historien, upprorets historia. Striderna är ojämna, men hoppet som finns inbäddat i minnet går inte att släcka. | |
− | '''[ | + | |- |
+ | [[Bild:Lonlosaliv.jpg|right]]'''[http://www.motarbetaren.se/650/lonlosa-liv-%E2%80%93-strategiska-anteckningar-till-ett-proletariat-utan-arbete-och-arbetarrorelse Lönlösa liv - strategiska anteckningar till ett proletariat utan arbete och arbetarrörelse]''' (2012) | ||
− | + | Denna text inleddes juni 2011 och avslutades mars 2012, och ska ses mer som ett antal skissartade anteckningar än en regelrätt artikel. Det är en serie förslag till organisering för dagens proletariat, som ofta finner sig såväl utan arbete som arbetarrörelse. Texten utgör dels en skissartad analys av de senaste åren av kamper som främst briserat på grund av den växande, globala arbetslösheten och den omstrukturering av ekonomin som inleddes på 1970-talet, dels en granskning av några av de kommunistiska strömningar som kan ge oss viktiga teoretiska verktyg för förståelsen och omkullkastandet av den kapitalistiska ekonomin. I dag har tiden kommit för att beskriva kampen mot kapitalet som en kamp mot själva det proletära villkoret. Det är ”sanningen” om revolutionen. Om proletariatet ska kunna övervinna de produktionsförhållanden som det är inneslutet i måste arbetarklassens kamp för sina omedelbara intressen ifrågasätta de förhållanden som gör klassen till en del av den kapitalistiska ekonomins utveckling och fortgång. | |
+ | |- | ||
− | '''[[ | + | [[Bild:Toyotacrash.jpg|left]]'''[[Bartleby på Toyota]]''' (2009) |
− | + | Bartlebys chef ville honom bara gott. Han hade inget annat än goda intentioner och var full av optimism. Det gjorde honom inte ens så mycket att de anställda inte var några mönsterarbetare. Problem kan alltid lösas på något sätt. Forman är flexibel. Det är en för nya omständigheter anpassningsbar organism som lever på motstånd och hopp. Tills Bartleby. Hans märkliga vägran blir organismens cancer. Den magra produktionens cancer är de arbetare som vägrar att dela med sig av sin kunskap, som föredrar att inte flyta med strömmen, som tiger på förbättringsmötena, som föredrar att stanna kvar på sin plats utan att ge någon rationell förklaring varför. Dessa nya Bartlebys vägrar att bli inlemmade i företagsorganismen, de vägrar optimismens tyranni. Deras vägran blottlägger att delaktigheten i chefernas glädje betyder domesticering och våld. Bartlebys chef brister till slut ut i frustrerade utbrott när Bartleby inte anpassar sig. Chefen fruktar inte någon så länge de är delaktiga. Det är när de avstår och tiger som ursinnet visar sig. | |
− | + | |- | |
− | | | + | |
+ | [[Bild:Dissident3.jpg|left]]'''[[Marx oltre Marx|Kommunismens diakroni: utvägar och flyktförsök från den reella underordningen]]''' (2008) | ||
+ | |||
+ | En av den operaistiska traditionens mer rigorösa undersökningar av relationen mellan kommunism och kapital i allmänhet, och kommunism och Marx kritik av den politiska ekonomin i synnerhet, är Negris bok ''Marx bortom Marx''. Boken, som består av nio föreläsningar om ''Grundrisse'' som Negri höll på École Normale Supérieure i Paris våren 1978, är ett passionerat försvar av en antagonistisk läsning av Marx ekonomikritik. Den noggranna genomgången av ''Grundrisse'' är centrerad kring produktionen av radikal subjektivitet och leder fram till utläggningen av kommunismen som presenteras i bokens två sista kapitel. | ||
+ | |- | ||
+ | |||
+ | '''[[Var är vi på väg?]]''' (2008) | ||
+ | |||
+ | Vi känner alltför väl till det problem vi står inför. Som kommunister strävar vi efter en gemenskap bortom värdet, lönearbetet och varusamhället, efter en tillvaro där auktoritet och mening inte längre handlar om penningens tyranni eller privategendomens illusioner. Men alla hittillsvarande försök att förinta eller överskrida det kapitalistiska produktionssättet har antingen krossats eller kommit att inlemmas i kapitallogiken, och därmed bidragit till en utvecklad kapitalism – alternativt till en socialistisk sådan. Vi har sett hur de metoder som utforskats av generationer av revolutionärer – självutnämnda sådana eller ej – genomgående visat sig vara återvändsgränder, eller än värre: vägar till utökad underordning. Decennier av kamp i olika former har varken gett oss det så ofta utlovade drömsamhället, eller några egentliga anledningar att hoppas på dess snara ankomst. Tvärtom är verkligheten mer kapitalistisk än någonsin. Alla samhälleliga sfärer är nu mer eller mindre integrerade i värdets logik, och den mellanstatliga imperialismen har ersatts av en global fabrik med ständigt utvecklade anspråk på total hegemoni. Den fråga vi rimligtvis måste ställa oss bör således ta sin utgångspunkt i de praktiska och teoretiska konsekvenserna av de omständigheter vi står inför, och varken upprepa gamla misstag eller uppfinna nya. | ||
+ | |} | ||
+ | |||
+ | == Översättningar == | ||
+ | '''[[Glöm kapitalismens guldålder]]''' - Britten Aaron Peters förklarar varför "guldålderns" tillväxtnivåer inte är möjliga att upprepa och varför ekonomisk-politiska försök likt keynesianska och andra "underkonsumtionistiska" teorier som förutsätter sådan tillväxt inte är önskvärda. | ||
+ | |||
+ | '''[[Makten och de intellektuella]]''' - Utdrag från en konversation mellan [[Michel Foucault]] och [[Gilles Deleuze]] om de intellektuellas roll och relationen mellan teori och makt. | ||
+ | |||
+ | '''[[Tio teser om multituden och postfordistisk kapitalism]]''' - Artikel (ursprungligen en föreläsning) av [[Paolo Virno]], som behandlar [[arbete|arbetets]] förändring under den [[postfordism|postfordistiska]] perioden. Virno hävdar att framväxten av det [[allmänna intellektet]] och [[samhällsfabriken]] har etablerat en paradoxal "kapitalets kommunism", där reella [[kommunism|kommunistiska]] rörelser rekupererats och integrerats i kapitalets funktionssätt. | ||
+ | |||
+ | '''[[Multitud och arbetarklass]]''' - Intervju med den italienska filosofen [[Paolo Virno]] om begreppet [[multitud]] och dess förhållande till närliggande koncept som arbetarklass och folk. | ||
− | + | '''[[Från politiken till livet: Befria anarkismen från vänsterismens kvarnsten]]''' - En text av den amerikanske anarkisten [[Wolfi Landstreicher]] om hur och varför den anarkistiska rörelsen måste bryta med vänstern som projekt. Från 2002. | |
− | '''[[ | + | '''[[Mot demokrati]]''' - En text av den brittiska klasskampsgruppen [[Wildcat]] som kritiserar [[demokrati]] i alla dess former. Ursprungligen ett internt diskussionsunderlag. Från 1993. |
− | + | '''[[Polisen i våra huvuden: några tankar kring anarki och moral]]''' - En text av [[Wolfi Landstreicher]] under pseudonymen [[Feral Faun]] om anarkismens, och den anarkistiska rörelsens, förhållande till moral som begrepp och företeelse. Från 1990. |
Nuvarande version från 18 september 2021 kl. 18.25
Här samlar vi ett urval av texter skrivna av personer kring Krigsmaskinen och översättningar vi gjort som inte publicerats annorstädes. Listan är med andra ord inte fullständig, men kommer med tiden att fyllas på. De är alla individuella bidrag men speglar i viss mån en kollektiv utveckling, något som definierar oss som ett vi. De är varken heltäckande eller uttömmande för "vårat" perspektiv, men tecknar förhoppningsvis en linje för vår riktning. Skulle någon förläggare eller upphovsrättsinnehavare finna en översättning här som den äger upphovsrätten till vänligen kontakta oss på krigsmaskinen@gmail.com. Synpunkter, ändringsförslag och påpekanden gällande översättningarna mottas gärna också den vägen.
Våra alsterÖversättningarGlöm kapitalismens guldålder - Britten Aaron Peters förklarar varför "guldålderns" tillväxtnivåer inte är möjliga att upprepa och varför ekonomisk-politiska försök likt keynesianska och andra "underkonsumtionistiska" teorier som förutsätter sådan tillväxt inte är önskvärda. Makten och de intellektuella - Utdrag från en konversation mellan Michel Foucault och Gilles Deleuze om de intellektuellas roll och relationen mellan teori och makt. Tio teser om multituden och postfordistisk kapitalism - Artikel (ursprungligen en föreläsning) av Paolo Virno, som behandlar arbetets förändring under den postfordistiska perioden. Virno hävdar att framväxten av det allmänna intellektet och samhällsfabriken har etablerat en paradoxal "kapitalets kommunism", där reella kommunistiska rörelser rekupererats och integrerats i kapitalets funktionssätt. Multitud och arbetarklass - Intervju med den italienska filosofen Paolo Virno om begreppet multitud och dess förhållande till närliggande koncept som arbetarklass och folk. Från politiken till livet: Befria anarkismen från vänsterismens kvarnsten - En text av den amerikanske anarkisten Wolfi Landstreicher om hur och varför den anarkistiska rörelsen måste bryta med vänstern som projekt. Från 2002. Mot demokrati - En text av den brittiska klasskampsgruppen Wildcat som kritiserar demokrati i alla dess former. Ursprungligen ett internt diskussionsunderlag. Från 1993. Polisen i våra huvuden: några tankar kring anarki och moral - En text av Wolfi Landstreicher under pseudonymen Feral Faun om anarkismens, och den anarkistiska rörelsens, förhållande till moral som begrepp och företeelse. Från 1990. |