Skillnad mellan versioner av "Panopticon"
Zerkalo (Diskussion | bidrag) |
Zerkalo (Diskussion | bidrag) |
||
| Rad 4: | Rad 4: | ||
Bentham verkade hela sitt liv, utan större framgång, för att sälja in sin idé hos styrande politiker i Storbritannien. Foucault menar dock att Panopticon ändå kom att stå modell för utformningen, inte bara av fängelser utan även av fabriker, skolor och sjukhus; hela det kapitalistiska samhället genomsyras av biomakt. En makt som är hierarkisk och normaliserande, men samtidigt produktiv. Panopticon skapar [[subjektivitet|subjekt]]: formbara, användbara och lydiga subjekt. | Bentham verkade hela sitt liv, utan större framgång, för att sälja in sin idé hos styrande politiker i Storbritannien. Foucault menar dock att Panopticon ändå kom att stå modell för utformningen, inte bara av fängelser utan även av fabriker, skolor och sjukhus; hela det kapitalistiska samhället genomsyras av biomakt. En makt som är hierarkisk och normaliserande, men samtidigt produktiv. Panopticon skapar [[subjektivitet|subjekt]]: formbara, användbara och lydiga subjekt. | ||
| + | |||
| + | [[Kategori: Kapital- och ideologikritik]] | ||
Versionen från 29 december 2008 kl. 12.31
Panopticon är en arkitektonisk modell för utformning av fängelser, vars mål är maximal övervakning. Modellen designades av den liberale tänkaren Jeremy Bentham i slutet av 1700-talet. Michel Foucault tog 1975 Panopticon som utgångspunkt när han i boken Övervakning och straff beskriver den biopolitiska disciplineringsprocessen som central för det kapitalistiska samhällets framväxt.Det panoptiska fängelset är en rund byggnad med ett vakttorn i mitten. Längs väggarna ligger cellerna. De intagna kan därmed ständigt övervakas, men aldrig själva veta om de är iakttagna. Följden är att internerna blir sina egna övervakare. På så sätt kan färre personer övervaka allt fler, med effektivare resultat.
Bentham verkade hela sitt liv, utan större framgång, för att sälja in sin idé hos styrande politiker i Storbritannien. Foucault menar dock att Panopticon ändå kom att stå modell för utformningen, inte bara av fängelser utan även av fabriker, skolor och sjukhus; hela det kapitalistiska samhället genomsyras av biomakt. En makt som är hierarkisk och normaliserande, men samtidigt produktiv. Panopticon skapar subjekt: formbara, användbara och lydiga subjekt.
