Skillnad mellan versioner av "Ordlista"
Från Krigsmaskinen
Iammany (Diskussion | bidrag) m (→A - J) |
Iammany (Diskussion | bidrag) (→K – T) |
||
| Rad 40: | Rad 40: | ||
== K – T == | == K – T == | ||
| − | * '''Kabbala''': Esoterisk judisk tolkningstradition och | + | * '''Kabbala''': Esoterisk judisk tolkningstradition och mystik. Kabbalan utvecklar dels en spekulativ lära om världens skapelse genom emanation från Gud, dels utformar den en praktisk lära om vinnandet av kunskap om och gemenskap med Gud. |
* '''Kausal''': orsaksmässig; det sammanhang som finns mellan orsak och verkan. | * '''Kausal''': orsaksmässig; det sammanhang som finns mellan orsak och verkan. | ||
* '''Koherens''': Motsägelsefrihet, förenlighet. | * '''Koherens''': Motsägelsefrihet, förenlighet. | ||
| Rad 53: | Rad 53: | ||
* '''Mimesis''': framställning, efterbildning. Se [[estetik]]. | * '''Mimesis''': framställning, efterbildning. Se [[estetik]]. | ||
* '''Modus''': Det sätt något är på, eller det tillstånd som något befinner sig i; bestämning eller egenskap hos något. | * '''Modus''': Det sätt något är på, eller det tillstånd som något befinner sig i; bestämning eller egenskap hos något. | ||
| + | * '''Mystik''': Religiös term för det personliga mötet med Gud. Mystik i olika sammanhang kan betyda olika saker och tillvägagångssättet kan också skilja. Oftast åsyftas ett personligt inre, andligt, möte eller enhet eller medvetande om det gudomliga, Gud, den Andre, det Absoluta eller något annat transcendent. Det kan ske genom inre förnimmelser, uppenbarelser eller reflektiv kontemplation där det gudomliga förnims intuitivt. | ||
* '''Myt (mythos)''': Till sin form är myter berättelser som använder symboler och metaforer vars överförda mening inte utan vidare kan översättas till en bokstavlig. Se [[mythos]]. | * '''Myt (mythos)''': Till sin form är myter berättelser som använder symboler och metaforer vars överförda mening inte utan vidare kan översättas till en bokstavlig. Se [[mythos]]. | ||
* '''Objekt''': språkv. satsdel som uttrycker föremål för handling, fil. uppfattat ting/väsen i motsats till ''subjekt''. | * '''Objekt''': språkv. satsdel som uttrycker föremål för handling, fil. uppfattat ting/väsen i motsats till ''subjekt''. | ||
| Rad 60: | Rad 61: | ||
* '''qua''': i egenskap av; för så vitt som; med avseende på; såsom; betraktad som. | * '''qua''': i egenskap av; för så vitt som; med avseende på; såsom; betraktad som. | ||
* '''Reifikation''': Förtingligande, varufierad. Sociala relationer framträder som utbyten mellan varor och ting. | * '''Reifikation''': Förtingligande, varufierad. Sociala relationer framträder som utbyten mellan varor och ting. | ||
| − | * '''Re-produktion''': Begreppet vill fånga den reproducerande rörelsens förmåga att utveckla sin egen produktion av relationer. Kapitaldialektiken visar sig i nya produktionssystem som utgår ifrån samma ekonomiska lagar som gårdagen (Marx). Fysisk bestraffning ersätts med övervakning och disciplinering av kroppar (Foucault). Könsroller utvecklas utifrån gårdagens diskurser som alstrar nya begär (Butler) osv. | + | * '''Re-produktion''': Begreppet vill fånga den reproducerande rörelsens förmåga att utveckla sin egen produktion av relationer. Kapitaldialektiken visar sig i nya produktionssystem som utgår ifrån samma ekonomiska lagar som gårdagen (Marx). Fysisk bestraffning ersätts med övervakning och disciplinering av kroppar (Foucault). Könsroller utvecklas utifrån gårdagens diskurser som alstrar nya begär (Butler) osv. |
| + | * '''Ressentiment''': Term som används inom filosofi och psykologi. Ordet kommer från franskans "ressentiment", som betyder förbittring. Ressentiment betecknar förbittring och hostilitet som riktas mot den som identifieras som orsaken till frustrationen. Känslan av svaghet, underlägsenhet och underordning och eventuell avundsjuka inför "orsaken" genererar ett värdesystem, eller moral, som angriper eller förnekar källan till ens frustration. En fiende målas upp som värdesystemet formuleras utifrån så som en motsats. Ressentiment introducerades som en filosofisk och psykologisk term av [[Friedrich Nietzsche]]. Konceptet utvecklades som en viktig aspekt av Nietzsches idéer om herre- och slavmoral. | ||
* '''Scientism''': att tillskriva (natur)vetenskapen stor betydelse; övervärdering av vetenskapen (särskilt naturvetenskapen); fackvetenskaplig självtillräcklighet. | * '''Scientism''': att tillskriva (natur)vetenskapen stor betydelse; övervärdering av vetenskapen (särskilt naturvetenskapen); fackvetenskaplig självtillräcklighet. | ||
* '''Semiologi''': generell vetenskap om teckensystem. | * '''Semiologi''': generell vetenskap om teckensystem. | ||
| Rad 73: | Rad 75: | ||
* '''Telos''': mål, ändamål, ändamålsorsak (jmf teleologi). | * '''Telos''': mål, ändamål, ändamålsorsak (jmf teleologi). | ||
* '''Teologi''': lära om Gud, om förhållandet mellan människa och Gud. Oftast lära om Gud i metafysisk betydelse. | * '''Teologi''': lära om Gud, om förhållandet mellan människa och Gud. Oftast lära om Gud i metafysisk betydelse. | ||
| − | * '''Totalitet''': helhet. | + | * '''Totalitet''': betyder helhet men i filosofisk bemärkelse åsyftas oftast en särskild typ av helhet. En totalitet är då en helhet som är större än dess sammantagna delar och relationer. Totaliteten förstås ofta som ett system av interna relationer eller en entitet som inte relaterar till (eller är avhängig) något utanför sig självt. Begreppet används framför allt inom hegeliansk och hegelskt influerad filosofi, men också inom klassisk sociologi liksom i vagare mening inom holistiska teorier om samhället. |
* '''Transcendent''': översinnlig; (gräns)överskridande | * '''Transcendent''': översinnlig; (gräns)överskridande | ||
* '''Typologi''': lära om indelning av ett undersökningsmaterial efter bestämda typer. | * '''Typologi''': lära om indelning av ett undersökningsmaterial efter bestämda typer. | ||
Versionen från 28 december 2009 kl. 17.28
A - J
|
K – T
|
U – Ö
|
