Louis Althusser
Det är kritiken av dessa tendenser som bildar utgångspunkt för Althussers viktigaste teoretiska bedrifter: den filosofiska förståelsen av Karl Marx, samt teorin om ideologi och ideologiska statsapparater (ISA).
Enligt Althusser finns det en viktig skillnad mellan Marx' tidiga och sena arbeten - han talar om ett epistemologiskt brott. Medan den unge Marx fortfarande rörde sig inom en föreställningsvärld starkt präglad av Hegel och Feuerbach, innebär verk som Grundrisse och Kapitalet enligt Althusser en rörelse bort från dessa tidigare, ideologiska referensramar och upprättandet av en djupare filosofisk förståelse av det kapitalistiska produktionssättet som rör sig under dess ekonomistiska, empiriskt observerbara yta.
Teorin om ideologi (som beskrivs i essän "Ideologi och ideologiska statsapparater" i Filosofi från proletär klasståndpunkt, 1976) är inspirerad av Antonio Gramsci och dennes hegemonibegrepp, och betonar produktionen av subjektivitet som central för klassamhällets reproduktion av underordning. Genom ideologiska statsapparater (ISA) som skolan, media, reklam, etc, fås individerna att frivilligt underordna sig den logik som styr samhället och fungera "på egen hand", det vill säga att aktivt affirmera sina roller och funktioner i reproduktionen av kapitallogiken samtidigt som de övertygas om att detta är som det ska vara, att allt är "ordnat till det bästa."
Även om Althussers ideologikritik är skissartad och ofullkomlig (och färgad av hans leninistiska förståelse av staten och statliga institutioner) har den haft avsevärd betydelse för sentida marxistisk teoribildning.
