En annan Foucault - Makten är en relation och en aktivitet. Makten i samhället är en mångfald av relationer och aktiviteter. Relationerna är styrkeförhållanden, aktiviteterna styrkemätningar. Det är ett förhållande som ständigt "måste göras". "Makten är hela tiden i omlopp, aldrig helt på en sida och sätts alltid på spel." Styrkeförhållandet måste ständigt backas upp med nya åtgärder och strategier. En maktrelation är aldrig passiv eller latent. "Överallt där makten finns utövas den." Den är utspridd och kan inte identifieras med något institutionellt eller identitetsmässigt centrum. Det är snarare i de otaliga mötena mellan subjekt som makten uppstår och återskapas. "Makten verkar genom de minsta elementen: familjen, de sexuella förbindelserna, men också: boendeförhållanden, grannskap, etc". Hur dessa relationer och aktiviteter konkret gestaltar sig beror på omständigheter och förändras över tid.
Dark Deleuze - Kulturteoretikern Andrew Culp vänder sig med Dark Deleuze (2016) mot den glädjefyllda, affirmativa och kreativa bilden av Gilles Deleuzes filosofi. Denna har under 2000-talet framför allt reproducerats vid amerikanska lärosäten. Essän Dark Deleuze verkar vara ett slags förarbete, ett work-in-progress, där Culp vänder sig mot denna (vänster)liberala, akademiska Deleuze-industri, lyfter fram de negativa aspekterna av hans teorier samt skisserar resonemang och termer som i mångt och mycket är motsatsen till det konstruktivt-optimistiska skrivandet och tänkandet i Deleuze namn.
How will capitalism end? - Finansmarknaderna började avregleras på 1970-talet efter kapitalets försvinnande profit inom den industriella tillverkningsindustrin. Streeck diskuterar hur den så kallade finansialiseringen har medfört kuvade och fiskalt konsoliderade stater som konkurrerar med varandra om finans- och kreditkapitalets gunst och är oförmögna att på allvar avgränsa kapitalets expansion och verkningar. Vidare poängterar han hur vi har en världsekonomi med stater som i frånvaron av en realekonomisk tillväxt och en expansiv ekonomisk politik har blivit beroende av monetära medel, penningpolitik, för att hålla uppe bruttonationalprodukten, bibehålla ett visst välstånd och undvika den värsta sociala oron.
