Georges Bataille
Innehåll
Biografi
Om Batailles tidiga liv är ganska lite känt utanför de myter han själv odlade om sin barndom. Han växte upp i Reims, i provinsen Champagne, under småborgerliga förhållanden. Hans far led av långt framskriden syfilis med tilltagande sinnesjukdom som följd; han förlorade förståndet fullständigt när sonen var i femtonårsåldern. Enligt Batailles egen beskrivning bodde den blinde fadern i källaren, och hans vansinniga skratt var ständigt närvarande i hemmet. Det finns även insinuationer om att den unge Georges blev sexuellt utnyttjad av fadern, men inga konkreta beskrivningar styrker den bilden.
Bataille var en medelmåttig student och lämnade skolan som sextonåring, men började tidigt att skriva dikter och betraktelser, en verksamhet som påbörjades på allvar under en längre sjukhusvistelse under första världskriget (Bataille var inkallad men tillbringade på grund av en långdragen lungsjukdom i stort sett hela sin militära tid i sjuksängen). Han sökte sig under unga år mot kristendomen och längtade enligt egen utsago efter en religiös kallelse som aldrig infann sig. Framför allt var det livet som munk som attraherade den unge Bataille – efter kriget studerade han medeltida teologi vid École des Chartes i Paris och vistades tidvis i klostren La Barde respektive Quarr Abbey (på Isle of Wight), men då han inte fann den tro han sökte övergav han kristendomens förståelseramar till förmån för en betydligt mer öppen attityd till sökande och kunskap.
Som ett resultat av sina studier vid École des Chartes fick Bataille, efter en kortare vistelse i Spanien, anställning vid Bibliothéque nationale, som skulle komma att bli hans arbetsplats under resten av hans liv. Under samma period (det tidiga 1920-talet) kom han, framför allt genom sin bekantskap med den ryske författaren Lev Shestov, att intressera sig för Nietzsches tänkande – en influens som kanske mer än någon annan påverkade hans författarskap.
I och med uppbrottet från den konventionella religionen började Bataille också, i sitt sökande efter den extas som katolicismen nekat honom, att hänge sig åt excesser av alla de slag; erotiska, politiska, intellektuella och mystika. Hans gärning framstår som en ständigt pågående jakt på mänsklig erfarenhet, ett sökande vars enda konstant tycks vara en vägran att neka sig själv någon av livets aspekter – oavsett vilka former dessa tar sig.
Författarskap
Bataille skrev under diverse namn och pseudonymer, i olika sammanhang, på olika sätt och i skilda syften.
Som ”Lord Auch” skrev han den beryktade romanen L’Histoire de l’Oeil (”Ögats historia”, 1928), på en ytan grovt pornografisk berättelse kretsande kring olika runda objekt – ögon, ägg, testiklar, solar, vaginor och anus – och ingående men föga passionerade beskrivningar av erotiska handlingar av diverse slag. Romanen är inte först och främst en pornografisk historia; den är knappast att betrakta som en historia över huvud taget utan snarare som en undersökning av relationer mellan objekt – mänskliga, fysiska och språkliga – samt av övergångar mellan situationer och subjekt. I den meningen kan Ögats historia läsas som transgressiv litteratur, en litteratur som söker efter möjligheter till överskridande.
Denna tematik återfinns genomgående i Batailles författarskap, som till stora delar består av ofullbordade ansatser och fragment, tidskriftsartiklar, föredrag och brevkorrespondens. Även om han publicerade en lång rad böcker, återfinns Batailles tänkande lika mycket i dessa spillror – något som gör en helhetsbild desto svårare att beskriva. Beroende på vilka gemenskaper han ingick i vid respektive projekts tillblivelse, vilka temata som intresserade honom och vilka tänkare som influerade honom, rörde han sig mellan vitt skilda genrer.
En av hans mest kända texter, vid sidan av Ögats historia, är La Part Maudite (”Den fördömda delen”), en ambitiös studie i ”generell ekonomi” som genom ett totalperspektiv på energins rörelse i sociala formationer försöker styrka Batialles tes att slöseriet är en av naturens – och även det mänskliga samhällets – fundamentala principer. När en struktur inte längre kan använda sin ackumulerade energi för att växa sig större, måste överflödet konsumeras på ett icke-produktivt sätt för att inte strukturen i fråga ska kollapsa. Detta tar sig olika sociala uttryck; i äldre kulturer, som till exempel hos Aztekerna eller olika inuitstammar, skedde det främst genom offer och rituella gåvosystem (så kallad potlach), som reglerade prestige, makt och status genom att distribuera slöseriet och upprätthålla den sociala ordningen. I Europa fungerade länge överklassens överdådiga lyxkonsumtion som en kanal för slöseriet, men i och med kapitalismens framväxt har konsumtionen alltmer kommit att spridas ut över alla samhällsskikt, vilket enligt Bataille successivt skapar nivellering med samhällelig kollaps som potentiell följd.
Litterära temata
Politiska och mystika engagemang
Bibliografi
- Histoire de l'œil, 1928 (som Lord Auch)
- Madame Edwarda, 1937 (som Pierre Angélique)
- L'Expérience intérieure, 1943
- Le Petit (som Louis Trente), 1943
- Le Coupable, 1943
- La Part maudite (tre delar), 1949
- L'Abbé C., 1950
- La Peinture préhistorique. Lascaux ou la naissance de l'art, 1955
- Le Bleu du ciel, 1957 (skriven 1935)
- L'Érotisme, 1957
- La Littérature et le Mal, 1957
- Les Larmes d'Éros, 1961 )
- L'Impossible, 1962 (första utgåvan 1947 med titeln La haine de la poésie)
- Ma mère, 1966 (oavslutad och postumt utgiven )
