Frantz Fanon

Frantz Fanon (1925-1961) var en fransktalande författare och psykiatriker. Mest känd är han för sina teorier kring avkolonialisering och sitt rättfärdigande av revolutionärt våld, vilket inspirerade en rad befrielserörelser i tredje världen under efterkrigsperioden samt Black Powerrörelsen i USA. Hans intellektuella arbete lade också grunden för den teoretiska strömning som kallas postkolonialism.

Fanon föddes på den västindiska ön Martinique som då var en fransk koloni. Som 18-åring tog han värvning i den franska armén för att bekämpa nazisterna under andra världskriget. 1944 skadades han i strid och tilldelades en medalj för sin tapperhet. Åren efter kriget studerade Fanon medicin och psykiatri i Frankrike. Efter examen fick han snart anställning som psykiatriker på en klinik i Algeriet. I samband med det bröt Algerietkriget ut och Fanon gick snart med i den algeriska befrielserörelsen FLN. Efter tre år lämnade han sin anställning för att på heltid ägna sig åt kampen mot kolonialmakten Frankrike. Så småningom blev han utsedd till den provisoriska algeriska regeringens ambassadör i Ghana. Dryga 30 år gammal diagnostiserades Fanon med leukemi, vilket han behandlades för först i Sovjetunionen för att sedan avlida i USA vid en ålder av endast 36 år.

Fanon hann under sitt korta liv utkomma med två fullständiga böcker: Svart hud, vita masker samt Jordens fördömda. I dessa analyserar han kolonialism, rasism och de koloniala subjektens alienation med utgångspunkt i en säregen kombination marxism och psykoanalys. Den första boken, Svart hud, vita masker, kom till under Fanons period i Frankrike och bygger på hans egna erfarenheter av kolonial underordning under sin uppväxt på Martinique. Jordens fördömda skrevs i Algeriet under brinnande inbördeskrig. Boken, som är Fanons mest inflytelserika, innehåller ett kontroversiellt förord av vännen Jean-Paul Sartre om behovet av våld för att uppnå befrielse. Förutom Jean-Paul Sartre hade Fanon under sin aktiva period även nära kontakt med ännu en franska existentialistisk filosof: Albert Camus.

På svenska av Frantz Fanon:

Jordens fördömda (Leopard, 2007)

Svart hud, vita masker (Daidalos, 1997)

”Algeriet av-slöjat” i Globaliseringens kulturer (Nya Doxa, 1999)

”’Problemet’ med de koloniserade” i Postkoloniala texter (Federativs, 2001)

På svenska om Frantz Fanon:

"Att minnas Fanon: självet, psyket och det koloniala tillståndet" av Homi Bhabha i Globaliseringens kulturer (Nya Doxa, 1999)

Frihet, jämlikhet, brodermord: revolution och kolonialism hos Albert Camus och Frantz Fanon av Michael Azar (Symposion, 2001)