Emmanuel Lévinas

Från Krigsmaskinen
Version från den 31 december 2010 kl. 13.51 av Iammany (Diskussion | bidrag)

(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Emmanuel Lévinas (12 Januari, 1906 Kaunas, Litauen - 25 December, 1995 Paris) var en fransk filosof, känd för sina idéer kring etik, fenomenologi och metafysik.

Lévinas fick en traditionell judisk utbildning i Litauen innan han började studera filosofi vid Strasbourguniversitetet 1924. Där utvecklades en livslång vänskap med Maurice Blanchot. 1928 åkte han till Freiburguniversitetet för att studera fenomenologi under Edmund Husserl. Vid Freiburg träffade han också Martin Heidegger. Lévinas var en av de allra första franska intellektuella som drog uppmärksamhet till Heidegger och Husserl genom att översätta Husserls Cartesianska meditationer och genom att låta sig influeras av deras idéer i sin egen filosofi.

Lévinas blev fransk medborgare 1930. När Frankrike förklarade krig mot Tyskland blev han beordrad att tjänstegöra i militären. Under den tyska invasionen i Frankrike 1940 blev han krigsfånge och hamnade i ett fångläger nära Hannover i Tyskland. Under fängelsevistelsen skrev han på vad som skulle komma att bli De l'Existance à l'Existent (1947) och en rad föreläsningar som publiserades som Le Temps et l'Autre (1948). Under tiden hjälpte Blanchot Lévinas fru och dotter och räddade dem från Förintelsen. Blanchot såg dessutom, med stor risk, till så att Lévinas kunde hålla kontakten med sin familj med brev och andra meddelanden. Andra medlemmar i Lévinas familj var dock inte så lyckligt lottade; hans svärmor deporterades och hördes aldrig av igen och hans fader och hans bröder mördades i Litauen av Nazistiska Schutzstaffeln (SS).

På 1950-talet framträdde Lévinas som en ledande fransk tänkare bland den grupp av intellektuella med Jean Wahl i centrum. Hans verk centrerade mycket kring den Andre och etik, eller med Lévinas termer, på "etik som första filosofi". Lévinas angrep traditionell metafysik (som han kallade ontologi) och föredrog att se filosofi som "kärlekens visdom" snarare är kärleken till visdom (den bokstavliga grekiska betydelsen av ordet "filosofi").

Länkar