En värld utan pengar: kommunism ger en kortfattad men slagkraftig genomgång av det kommunistiska perspektivet så som det förstods i den miljö kring La Vieille Taupe som författaren var en del av och som senare har kommit att utgöra en av de viktigaste utgångspunkterna för kommuniseringsperspektivet. De hörde till de teoretiskt mest utvecklade kommunisterna under denna period men fick endast ett begränsat inflytande. Perspektivet som läggs fram är influerat av såväl samtida situationister som bordigister och tidigare rådskommunister.
En annan Foucault - Makten är en relation och en aktivitet. Makten i samhället är en mångfald av relationer och aktiviteter. Relationerna är styrkeförhållanden, aktiviteterna styrkemätningar. Det är ett förhållande som ständigt "måste göras". "Makten är hela tiden i omlopp, aldrig helt på en sida och sätts alltid på spel." Styrkeförhållandet måste ständigt backas upp med nya åtgärder och strategier. En maktrelation är aldrig passiv eller latent. "Överallt där makten finns utövas den." Den är utspridd och kan inte identifieras med något institutionellt eller identitetsmässigt centrum. Det är snarare i de otaliga mötena mellan subjekt som makten uppstår och återskapas. "Makten verkar genom de minsta elementen: familjen, de sexuella förbindelserna, men också: boendeförhållanden, grannskap, etc". Hur dessa relationer och aktiviteter konkret gestaltar sig beror på omständigheter och förändras över tid.
The long depression -- Michael Roberts är nog mest känd som slagkraftig marxistisk ekonom med bloggen
The Next Recession. Han har tidigare publicerat boken
The Great Recession. A Marxist View (2009). I hans senaste bok,
The Long Depression. How it Happened, Why It Happened, and What Happens Next (2016), argumenterar han för att
Karl Marx teori om lagen om
profitkvotens fallande tendens fortfarande är relevant. Roberts hävdar att den inte bara är huvudförklaringen till kapitalets
senaste kris 2007-2008, och
den efterföljande recessionen som vi fortfarande lever i, utan att den också förklarar
kapitalismens historiska depressioner och recessioner under 1800- och 1900-talet. Eftersom Marx teori ger ett bra svar på varför kapitalet krisar, går det följaktligen också att få en antydan om ungefär hur och när nästa kris kan tänkas inträffa.
