Enskilda artiklar och essäer

Sabotage av Polkagris
Sabotage är konsekvensen av en skitdag på jobbet och en kass lön. Det är både en nödvändighet och en självklarhet.

Arbete Gemenskap Politik Krig av prole.info (2005)
Hur många gånger har du inte suttit i tv-soffan och svurit över hur svår 500-kronorsnivån i Jeopardy är? Hur ofta har du inte framstått som obildad på olika tillställningar när dina universitetspolare börjat diskutera flervariabelanalys eller Strindbergs samlade verk? Visst känns det som att du ligger steget efter hela tiden? Då är denna fina allt-i-allo lösning något för dig. I några få enkla steg får du allt du behöver för att behärska din vardag.

Avskaffa arbetet! av Bob Black (1985)
Denna text av den amerikanske anarkisten Bob Black är en stridsskirft mot arbetet. Inte bara lönearbetet utan arbetet i alla dess former. Det är en uppgörelse med denna företeelse som är själva fundamentet för vårt kapitalistiska liv. Det finns ingen som ser på arbete på samma sätt efter att ha läst denna text.

Med blanka vapen
...

Reproduktionen av vardagslivet av Fredy Perlman (1969)
Denna text visar på ett utomordentligt bra sätt vad alienationen är och varför – och hur – den existerar under kapitalismen. Och inte minst vad det är som håller kapitalismen igång – nämligen våra egna handlingar varje dag när vi säljer en del av våra liv mot pengar, det vill säga arbetar.

Arbetsorganisering och arbetarautonomi i terminal - En introduktion till den militanta undersökningen som metod av Johan Forsberg (2003)
Det är hög tid att återigen gå på offensiven i klasskampen genom en självständig, mångfacetterad arbetarmakt från basen. Arbetarklassens frigörelse kan ju som bekant inte vara något annat än dess eget verk. Alla diskussioner och initiativ i denna riktning är välkomna. Denna artikel är ett bidrag till detta där jag sätter ord på mina erfarenheter av arbetsplatskamp i lagerbranschen utifrån mina år som terminalarbetare.

Proletär management av Kämpa tillsammans! (2008)
Arbetarklassens frigörelse måste inte bara vara dess eget verk utan arbetarklassens frigörande praktiker är även dess eget verk. Frågan om arbetarautonomi är därför inte i första hand en politisk fråga utan snarare en organisatorisk och denna artikel handlar om konkret och faktisk arbetarautonomi som den existerar i Sverige idag på tvåtusentalet. Tesen som drivs är att kampen på arbetsplatserna inte först och främst förs inom fackföreningarna utan genom den informella organisering som ofta brukar uppstå mellan arbetskamrater. Denna organisering är emellertid inget som skapas av sig självt utan något som måste produceras och därför något som kan utvecklas och spridas. Vår grundläggande tes har alltid varit att potentialen till radikal antikapitalistisk arbetarkamp finns där den faktiskt bedrivs. Och idag bedrivs denna kamp inte i fackföreningarnas regi utan i den informella arbetsplatsorganiseringen och det är dess självständiga, informella och omedelbara karaktär som gör den radikal och antikapitalistisk. I den här artikeln vill vi undersöka hur denna kamp uppstår och formerar sig.

Några råd till radikaler
...

Det revolutionära nöjet att tänka själv (1975)
Detta är en manual för dig som vill tänka själv, en manual för att skapa en personligt (snarare än ideologiskt) uppbyggd helhet av kritiskt tänkande, som du själv ska använda. En medvetenhet som kommer att hjälpa dig förstå varför ditt liv är som det är och varför världen ser ut som den gör. Ännu viktigare är att när du konstruerar din egen teori så kommer du även att utveckla en praktik, en metod för att uppnå det du vill för ditt eget liv.

Är du för söt äter världen upp dig, är du för sur spottar den ut dig av Mathias Wåg (2013)
Avståndskraven har börjat bli en hysteri. Det går inte att föra en enda social kamp, driva ett enda vänsterinitiativ som inte borgerliga politiker eller opinionsbildare försöker avkräva en muntlig bekännelse – att rörelsen måste dra en tydlig demarkationslinje och avgränsa sig mot den radikala vänstern. Vägran att spela med, acceptera problemställningen eller försöka nyansera debatten bemöts med hätska drev. Har du inte tagit avstånd är du en del av problemet. Avståndstagandet är det enda godtagbara svaret.

Den globala flyktingsituationen och världsinbördeskriget av Tomasz Konicz (2015)
Fler och fler människor ser sin nakna fysiska existens hotad, eftersom de inte längre kan reproducera sig genom att förmedlas med värdet – och eftersom inget alternativt reproduktionssätt står till förfogande. De inbördeskrigsliknande konflikterna bildar således en del i ett ”världsinbördeskrig” (Robert Kurz), som utgör det kapitalistiska världssystemets slutliga förfallsstadium.

Revolten mot arbetet. "Autonoma" teorier och praktiker av Ulf I. Eriksson
Samtidigt som arbetet håller på att avskaffas i produktionsprocessen (inom till exempel olje- och livsmedelssektorerna) och den arbetsintensiva industrin snart inte längre fungerar som motor för kapitalbildningen – samtidigt försöker kapitalet finna nya vägar att använda arbetet och arbetstvånget som instrument för politisk kontroll av arbetarklassen. Arbetet kvarstår, men nu i sin renodlade funktion som disciplineringsmedel. Det är arbetet som terror.

Sak och sken. Till kritiken av skådespelssamhället av Ulf I. Eriksson
Ju mer vi ser på, desto mindre lever vi; ju mer vi känner igen oss själva i skådespelets bilder, desto mindre förstår vi av vår egen utarmade situation, av våra önskningar och begär. Medan deta enda som är någonting värt är ”ett liv i begärens njutning”. (Den radikala kritikens uppgift bl.a.: ”att göra det möjligt för människor att sluta identifiera sig med sin omgivning och med prefabricerade beteendemodeller”). Det förhärskande sociala skådespelet försöker sålunda över hela linjen – från information till masskultur – monopolisera och reducera människors kommunikation till ett ensidigt mottagande av ”bilder av deras egen alienerade verksamhet”, medan den revolutionära kritiken av vardagslivet svarar med att försöka påvisa skillnaden mellan det liv som är möjligt och dess nuvarande misär; en strategi för att ”göra folket ursinnigt”.

Rätten till arbete eller rätten till lättja? av Brutus Östling & Göran Bergström (1989)
Kärleken till arbetet, detta besynnerliga vansinne, är nämligen en historisk (läs: kapitalistisk) produkt, som har dominerat den kapitalistiska ideologin, och detta också när den uppträtt under socialistiska förtecken. Arbete och arbetsduglighet ses både från vänster och höger som naturligt och nödvändigt förbundna med identitetsbildning, normalitet och människovärde.

Försök till en kritik av våldet av Walter Benjamin
I den klassiska essän ”Försök till en kritik av våldet” försöker Walter Benjamin säkerställa möjligheten av ett våld som är absolut utanför och bortom rätten; ett rent anarkistiskt våld som förgör suveräniteten. Han kallar detta för ”gudomligt våld”, vilket är diametralt motsatt det ”mytiska våldet”, det rättkonserverande och det rättsetablerande våldet. (Läs mer...)

Böcker

Yarden av Kristian Lundberg
”Det är möjligt att mitt högmod fick mig på fall”, börjar Kristian Lundberg sin mycket raka och uppriktiga berättelse om hur han, när han blivit av med sina brödfödesarbeten som skribent, åter tvingades söka sig till det kroppsarbete som hans yrkesbana hade inletts med. Litet över fyrtio år gammal, och utan formell utbildning, inget annat än det självupprättade ”universitet” hans egen bildningstörst har skapat. Fångad i en snara av växande skulder och inkassobrev söker Kristian arbete på de mest skiftande platser. Till slut får han jobb i Malmö hamn på Yarden, bland uthyrningsföretagets timanställda med sämst arbetsvillkor, ett arbete där man ständigt riskerar att bli kickad från en dag till en annan. Han flyttar bilar under sträng bevakning och i alla väder. Sakta blir återgången till det kroppsarbete som han höll på med i ungdomen en resa tillbaka till barndomen. Men berättelsen blir också en uppgörelse med det moderna arbetslivets villkor.

Utan framtid - Protester i den globala krisens spår av Natacha López & Mårten Björk (2013)
Historiskt starka proteströrelser har svept över världen under 2010-talets första år. 2011 var inte bara året för den arabiska våren utan också året då de så kallade indignerade tog över torgen i Sydeuropa, då studentprotester skakade om Chile och då Occupy-rörelsen spreds från USA över världen. I Utan framtid möter vi den generation av, ofta högutbildade, unga som blivit ledande i denna protestvåg mot politiker och ett ekonomiskt system som ställer dem utan arbete eller framtidsutsikter. En situation som allt fler kan känna igen sig i, i sviterna av den ekonomiska kris som främst drabbat Europa och USA. Vi får följa hur den ekonomiska krisen utvecklats till en kris för den representativa demokratin som sådan.

Hopsnackat/Hopskrivet/Slutsnackat/Om strejk av Frances Tuuloskorpi (red.)
Folkrörelse på arbetsplatsen är en serie små antologier som samlar och sprider erfarenheter av att använda och utveckla kollektiv styrka tillsammans med arbetskamrater och kollegor.

Den "andra" arbetarrörelsen och reformismens framväxt av Brutus Östling (Federativs, 1980)
Den "andra" arbetarrörelsen och reformismens framväxt beskriver den svenska arbetarrörelsen utveckling från industrialismens genombrott fram till den allmäna rösträttens genomförande, hur reformismen tog form och kom att dominera, hur kampen för socialismen kom i motsättning till kampen för förbättringar inom systemet. Brutus Östling visar hur reformismens framväxt låter sig förstås som ett reslutat av de erfarenheter arbetarna gjorde i sin dagliga praktik och av styrkeförållandena i klasskampen och inom arbetarröelsen. I centrum för framställningen står motsättningarna mellan yrkesutbildade och outbildade arbetare, mellan kampen för högre lön och kampen som tar sin utgångspunkt i den omedelbara produktionsprocessen. (Läs mer)

Vägrandets dynamik av Gilles Dauvé (Riff-raff, 2004)
Vägrandets dynamik är en bok om kommunismen och den kommunistiska rörelsen. Boken innehåller nitton provocerande texter skrivna av den franske tänkaren Gilles Dauvé mellan åren 1968 och 2003. Texterna kritiserar kapitalismen, demokratin och moralen samt undersöker var underlaget för upproriskhet och revolutionär aktivitet finns idag.

Letters of Insurgents av Fredy Perlman
Omskakande och plågsamt. Här finns det inga rätta svar eller fasta ståndpunkter. Vi möter två gammla vänner som delar ett gemensamt förflutet, ett liv. De har skiljts åt av en besegrad revolution men har återupptagit kontakten med varandra brevledes. Konfrontativa och ärliga diskussioner om vad som verkligen har hänt. Erfarenhet läggs till erfarenhet i det pussel som är deras liv. De går från insikt till insikt. Hatar varandra. Älskar varandra. Omvärderar varnadra och sig själva. Är man vid sina sinnens fulla bruk som läsare går det inte skärma sig från boken. Du rycks själv med och tvingas tänka över ditt eget liv. Men du får inga färdig svar. Du lämnas ensam kvar och tvingas tänka själv. (Läs mer på Polkawikin...)

Revolutionary Europe, 1783-1815 av Georges Rudé (1964)
...

From Tsar to soviets av Christopher Read (1996)
This highly readable and authoritative new study of the 1917 Revolution restores to center stage the experiences of the ordinary men and women of Russia's towns and villages. By examining the revolution in the light of these experiences rather than the activities of central parties and politicians, the book challenges many commonly held assumptions and sheds new light on the realities of living through and participating in such tumultuous events. As well as putting forward a challenging and fresh interpretation of the revolution, this book provides readers with a superb synthesis of recent research, and is unrivalled in its clarity and balance.

Vilda strejker: en undersökning inom Svenska Metallindustriarbetareförbundet av Sven O. Andersson (Raben & Sjögren, 1969)
Boken Vilda strejker: en undersökning inom Svenska metallindustriarbetareförbundet är en sociologisk undersökning av metallarbetarnas vilda strejkerna från 1969. Den är bearbetad och redigerad av Sven O. Andersson. (Läs mer)

Övervakning och straff, av Michel Foucault
För Foucault framstår övergången från brutala kroppsstraff till fängelsestraff som följden av en ny och effektivare disciplinering av människorna, något som går igen på en rad områden, från 1600-talet och framåt: skolväsendet, arméerna och fabrikerna. En äldre form av maktutövning ersätts av en ny och än mer långtgående, som ytterst syftar till människornas fullständiga normalisering och anpassning till det nya produktionssystemets krav. I fängelseinstitutionen får dessa tendenser sitt mest fullödiga uttryck. Den kanske mest inflytelserika av Foucaults långa rad av civilisationskritiska undersökningar. I en inledning till boken ger Sune Sunesson en klargörande presentation av Foucaults tänkande.

Enskilda artiklar och essäer

Marx? Vilken Marx? av Anders Ramsay (2008)
Att på nytt läsa ”Marx efter marxismen” har inte varit det lättaste. Flera som idag åberopar Karl Marx i sin samtidskritik visar sig, menar Ramsay, anamma en traditionell och okritisk tolkning av Marx. ”Ser man nu som hastigast igenom dessa mer eller mindre inflytelserika arbeten så finns det en hel del att säga om den förståelse av Marx som framträder i dem. Enkelt uttryckt är den inte med sin tid, i den meningen att forskningen om Marx ligger långt bortom den utbredda förståelsen av honom. Jag tänker då främst på den så kallade ekonomikritiska delen av författarskapet (det vill säga Kapitalet och dithörande skrifter). Antingen man kritiserar (Castells), dekonstruerar (Derrida) eller hyllar Marx (som Hardt och Negri, utan några egentliga konsekvenser för den egna analysen), alternativt gör anspråk på att utveckla den marxistiska teorin (Malm), utgår dessa författare nästan undantagslöst från en traditionell tolkning. I andra delar av vänstern nöjer man sig med blinkningar till en införstådd "marxism" som inte går utöver föreställningar om finanskapitalets nyliberala konspiration mot välfärdsstaten, en inte särskilt marxistisk tanke. Det är slående att förståelsen av Marx verk i mittfåran av dagens kritiska samhällsvetenskap och vänsterdebatt ligger åtskilliga nivåer under vad den gjorde för bara ett par, tre decennier sedan, då Marx upplevde ett aldrig tidigare skådat mottagande i den akademiska världen. Det verkar uppenbarligen som om något har gått förlorat som behöver inhämtas.”

Rethinking Marx (in a post-marxist world) av Moishe Postone (1995)
Moishe Postone har i en rigorös omtolkning av Karl Marx ekonomikritik lagt fram en ny förståelse av Marx som går bortom den traditionella marxismen och ger nya perspektiv på den samtida globala kapitalismen. ”Rethinking Marx”, som med fördel läses tillsammans med ”Critique and historical transformation”, är en kort sammanfattning av Postones bok Time, labor, and social domination.

Kan läsas utan förkunskaper, men viss kännedom om grundläggande marxsk ekonomikritik underlättar.

Kommunismens diakroni: utvägar och flyktförsök från den reella underordningen (2008)
Denna artikel utarbetar en antipolitisk kommunism med hjälp av Marx ekonomikritik. Utifrån en kritik av Antonio Negris kommunismhypotes tecknas den antipolitiska kommunismen som en radikalisering av begreppet exodus. Publicerades i Dissident nr 3.

Kan läsas utan förkunskaper men grundläggande förståelse av Marx ekonomikritik och Antonio Negris läsning av Marx underlättar.

Över linjen av Ernst Jünger
Nihilismen behandlas av Jünger som en tendens och tillstånd både hos den enskilda människan och i samhället som med framväxten av det moderna samhället har blivit en normalitet. Nihilismen är, enligt Jünger, en på många sätt destruktiv tendens; den river ner, bryter sönder, upplöser. Nihilismen (av grekiska nihil, ingenting) innebär avsaknaden av absoluta värden, av en högre ordning, upplösandet av alla stora historier ("Metanarrativ"), alla absoluta sanningar, osv. Med andra ord den accelererande föränderligheten (kapitalets konstanta revolutionerande av sig själv i allt högre takt, det som Jünger kallar "verkstadskaraktären" och som analyseras noggrannare i Der Arbeiter) har gett upphov till upplevelsen av att befinna sig i en ständig övergångsfas där både historien och framtiden hela tiden måste uppfinnas. Det är enligt Jünger felaktigt att karaktärisera nihilismen som sjuk, ond eller kaotisk. Inget hindrar den från att vara frisk, god och ordnad. Den nihilistisk kraften är inte bara en våldsam och destruktiv kraft på det materiella planet (ekonomiskt, ekologiskt, etc) utan även mentalt och själsligt. Över Linjen tar även upp möjligheten till mänsklig gemenskap i nihilismens tidsålder, eller, för att använda Jüngers eget lätt metaforiska språkbruk: huruvida trädgårdar och vilda stigar kan upprättas utan Leviathans intrång. Ty även om den moderna tiden har underkastat sig nästan alla aspekter av livet, existerar likväl områden som inte går att fullständigt inkorporera. (Läs mer...)

Nomadtänkande av Gilles Deleuze
Vi känner problemet för dagens revolutionärer: att finna en enhet med bevarande av den lokala, autonoma kampen, utan att falla tillbaka på partiets eller statsapparatens despotiska och byråkratiska organisationsmönster; en krigsmaskin som inte återskapar statsapparaten, en nomadisk enhet öppen för yttervärlden, utan beröring med den slutna, inre despotiska enheten. Kanske är centrum i Nietzsches tänkande att söka här, det som anger hans djupgående brott mot filosofin, så som det manifesteras i aforistiken: att av tänkandet ha gjort en krigsmaskin, en murbräcka, att ha gjort tänkandet till en nomadisk kraft. Även om resan är orörlig, även om den sker på stället, osynlig, oväntad och underjordisk måste vi ställa frågan: vilka är dagens nomader, vilka är dagens verkliga nietzscheaner? (Läs mer...)

Böcker

Kapitalet, första boken av Karl Marx
I Kapitalet presenterar Karl Marx sin mest utvecklade och förfinade ekonomikritik. Första boken är en kritisk, dialektisk analys av det kapitalistiska produktionssättet utifrån produktionsprocessen. Här analyserar Marx bland annat det abstrakta arbetet, varufetischismen, och kapitalet som självförökande värde. Det är ingen underdrift att hävda att Kapitalet är en av de absolut viktigaste verken för vår tid. Ett måste för alla som är kritiska av det samhälle vi lever i.

Kapitalet kan vara en svårläst bok, särskilt om man inte har någon kunskap om Marx ekonomikritik sedan tidigare. Därför är någon sorts guide att rekommendera, exempelvis Krigsmaskinens egna.

Time, labor and social domination av Moishe Postone
Moishe Postone har i en rigorös omtolkning av Karl Marx ekonomikritik lagt fram en ny förståelse av Marx som går bortom den traditionella marxismen och ger nya perspektiv på den samtida globala kapitalismen.

Boken läses med fördel efter eller parallellt med Kapitalet. Läs också Postones kortare ”Rethinking Marx” som introduktion.

Imperiet av Michael Hardt & Antonio Negri (2000)
I Imperiet beskriver Hardt och Negri den globala ordning som varit i vardande från 70-talet och fråmåt till idag. Denna ordning, som de kallar imperiell, kommer ur produktionens omvandling till en biopolitisk produktion samt suveränitetens omvandling till ett decentrerat och biopolitiskt kontrollsamhälle. Boken finns tillgänglig fritt på engelska, som av många anses vara bättre än den svenska översättningen.

In the shadow of the silent majorities av Jean Baudrillard (1978)
Baudrillards tes är att ”massorna” har försvunnit och att det sociala är över; med andra ord att det politiska så som vi förstår det har upphört. Baudrillard utmanar sociologiska förståelser av det sociala och av massan. Traditionellt har de setts som ett fält av potentiell energi, av urladdningar, av rörelse, förändring, osv. Men bara potentiellt, för om ingen tog till orda och blev massornas röst så förblev massorna en tyst majoritet. Baudrillard vill vända på den här förståelsen. Tvärtom, menar han, är nu den tysta majoriteten inte en smältdegel av virtuella begär och produktivitet utan ett slags svart hål som slukar det sociala. Massan har inte någon positiv definition utan karaktäriseras av att den är så indistinkt, så grå och neutral - ”varken det ena eller det andra (ne-uter)”. Och dess tystnad är dess styrka. (Läs mer...)

The micro-politics of capital: Marx and the prehistory of the present av Jason Read (2003)
Read undersöker förhållandet mellan produktionssätt och subjektivitet genom en nyläsning av Marx utifrån Althusser, Deleuze, Foucault och Negri. Vad som enligt Read kännetecknar kapitalismen idag är en intim relation mellan produktionen av varor och produktionen av begär, behov, föreställningar och kunskap. Långt ifrån den traditionella marxismens stela uppdelning mellan bas och överbyggnad revitaliserar Read Marx begrepp produktionssätt med utgångspunkt från en ny förståelse av subjektivitet. (Läs mer...)

Enskilda artiklar och essäer

Böcker